Fremia ger konkreta förslag på indexering av assistansersättningen

Lönekostnaderna bör ligga till grund för 95 % eller mer av ett index och det behövs en omedelbar höjning av assistansersättningen med 35–45 kronor per timme. Det säger Fremia i en ny rapport som lämnats till regeringen.

Fremias rapport Personlig assistans - utveckling och indexeringsförslag har skrivits av SKR:s tidigare chefsekonom Annika Wallenskog. Fremia har i flera år tillsammans med funktionsrättsorganisationer krävt en indexering av assistansersättningen och Henrik Petrén, branschexpert på Fremia, är nöjd med rapporten.
– I höstas nådde vi ett stort genombrott när regeringen meddelade att de i kommande höstbudget vill införa en indexmodell för assistansersättningen. Nu kan vi med hjälp av Annika Wallenskog presentera förslag om hur indexering kan se ut.
Vad behöver regeringen göra?
– Två saker, dels en rejäl höjning av schablonbeloppet inför 2026 för att kompensera en långvarig urholkning, dels välja en indexmodell som säkerställer att ersättningen räknas upp i samma takt som kostnaderna ökar.

Timbeloppet ligger 35-45 kr lägre än det borde

Fremias rapport visar att assistansersättningen (som består av 95 % lönekostnader när både assistenter och administrativ personal räknas), inte hängt med i pris- och löneutveckling och att staten sparat mycket på bekostnad av assistansanvändare och anordnare, säger Henrik Petrén.
– Om assistanserättningen räknats upp med OPI (Omsorgsprisindex där lönekostnaderna är 80 %) sedan 2007 skulle dagens timschablon vara 35 kronor högre, och om man räknar med 95 procents personalkostnadsandel skulle dagens timschablon vara 45 kronor högre, säger Henrik Petrén.

Följande åtgärder behövs

• Lönekostnaderna bör omfatta minst 95 procent av ett index för assistansersättningens uppräkning. För att förenkla modellen skulle hela indexet kunna baseras på lönekostnader.
• Det är nödvändigt med en uppräkning av schablonen på 35 – 45 kronor för att komma i kapp alla år med långsammare uppräkning.
• Som index kan Labour Cost Index (LCI)1 för vård och omsorg eller inkomstbasbeloppet användas. LCI bedöms dock bättre motsvara ökningstakten för personlig assistans bättre än inkomstbasbeloppet.

Två olika index kan användas

Rapporten föreslår två olika alternativ på index som kan användas för uppräkning av timbeloppet, dels Labour Cost Index (LCI)1 för anställda inom vård, omsorg och socialtjänst eller inkomstbasbeloppet (båda beräknar inkomstutvecklingen i samhället). I båda fallen bör 95 % av alternativt hela uppräkningen bestå av lönekostnader, säger Henrik Petrén.
– Fördelen med att hela uppräkningen sker med index som baseras på inkomst är att modellen blir enklare och att andelen av kostnaderna som avser prisökningar ändå är så pass låg att det knappast är värt besväret att väga in ett prisindex på 5 procent.

Om urholkningen inte kompenseras…

Ifall assistansersättningen ligger kvar på dagens nivå kan inte assistansanvändarna få den kvalitet de har rätt att förvänta sig av personlig assistans, säger Henrik Petrén. – Det innebär tex att det saknas möjlighet till utbildning och kompetensutveckling för personliga assistenter.
Hur påverkas situationen med kriminalitet i assistansbranschen?
– En för låg assistansersättning pressar ut seriösa anordnare som redan nu har svårt att få ihop ekonomin. Det gynnar oseriösa och kriminella aktörer som har som affärsidé att göra så lite som möjligt, säger Henrik Petrén.

Henrik Petrén intervjuades av Kenneth Westberg 2025-05-19

Vidare läsning

Fremias rapport Personlig assistans - utveckling och indexeringsförslag

Labour Cost Index (LCI)1 för anställda inom vård, omsorg och socialtjänst
Information på SCB

Inkomstbasbeloppet
Information från regeringen