Kommunernas nya taktik – hävda att personen inte tillhör LSS personkrets
STIL:s jurist Michel Wakim har de senaste månaderna sett fyra personer förlora sin assistans genom att kommunerna hävdar att assistansanvändaren inte längre tillhör LSS personkrets.
– Det verkar som att kommunerna har hittat en ny angreppspunkt för att kunna dra in personlig assistans.
Fyra assistansanvändare har fått indragen assistans
De fyra personer som fått indragen assistans har varit beviljade assistans i minst tio år, vissa sedan LSS infördes, säger Michel Wakim.
– De har haft tidsbegränsade kommunala beslut som varierat från 35 till 80 timmar per vecka. Alla har fått avslag på en ansökan om assistans i samma omfattning som tidigare beslut.
De anses inte längre tillhöra LSS personkrets
För att beviljas personlig assistans måste man dels bedömas tillhöra någon av LSS tre personkretsar, dels bedömas ha grundläggande behov av den art och omfattning som berättigar till assistans.
– För dessa fyra assistansanvändare som nu inte bedöms tillhöra LSS personkrets 3, innebär det att de inte kan beviljas någon LSS-insats, inklusive personlig assistans.
Kommunerna har hittat ny angreppspunkt
Michel Wakim menar att kommunerna tidigare fokuserat på de grundläggande behoven när personlig assistans dragits in och argumenterat för att dessa inte bedöms vara av sådan art och omfattning som berättigar till assistans.
– Det senaste halvåret har indragningar av beviljad personlig assistans ökat lavinartat, där kommuner menar att assistansanvändare inte längre tillhör personkretsen.
Vad kan det bero på?
– Det går bara att spekulera kring, men dessa indragningsbeslut förekommer runt om i Sverige, har näst intill identisk argumentation och har fattats inom en kort tidsperiod. Jag hör liknande berättelser från andra anordnare, vilket tyder på att kommuner erhållit liknande information och att detta är ett nytt angreppssätt i fråga om indrag av personlig assistans. Kanske finns det juridiska konsulter som driver detta och på det viset ”hjälper” kommuner att spara in.
Kommunala assistansbeslut minskade med 17 %
Från okt 2020 till okt 2024 minskade antalet personer med kommunalt beviljad assistans från 5 379 personer till 4 474 personer (alltså 905 personer eller 17 %). Michel Wakim ser de fall han beskrivit som en fortsättning på denna utveckling.
– Det skulle inte förvåna mig om denna utveckling fortsatt och kanske accelererat. Gissningsvis får även fler personer avslag på nyansökningar i kommunerna.
Struntar i tidigare förvaltningsrättsdomar
I de fyra fall Michel Wakim sett finns dessutom förvaltningsrättsdomar, som är maximalt tre – fyra år gamla, som tidigare slagit fast assistansanvändarens personkretstillhörighet och rätt till assistans.
– Kommunerna menar här att varje ny ansökan om fortsatt assistans efter att ett tidsbegränsat beslut löpt ut, är en ny tidsperiod som ger kommunerna rätt att göra en ny förutsättningslös bedömning av assistansanvändarens behov.
Hur ser du på det?
– Detta är en grov förenkling av gällande rätt. Flera JO-beslut har uttalat att lagakraftvunna domar i närtid rörande samma sak, bör beaktas vid en ny bedömning.
Kommuner ser det som en helt ny bedömning
För att bedömas tillhöra personkrets 3 krävs att den enskilde har stora och varaktiga funktionshinder (funktionsnedsättningar), som inte beror på normalt åldrande. Dessa ska orsaka betydande svårigheter för personen i den dagliga livsföringen, och därmed föranleda omfattande behov av stöd och service.
– Kommunerna har argumenterat för att en assistansanvändares funktionsnedsättningar inte är stora, eller att en assistansanvändare med spastisk cerebral pares inte har en varaktig funktionsnedsättning eller att en assistansanvändares funktionsnedsättningar inte orsakar betydande svårigheter i daglig livsföring.
I LSS förarbeten framgår tydligt att kriterierna vid en bedömning avseende personkrets 3 ska bedömas gemensamt, säger Michel Wakim.
– Denna aspekt i personkretsbedömningen verkar dock kommunerna ha missat eller bortsett ifrån då de bedömt varje kriterium var för sig.
Ändrade beslut motiveras inte
Samtliga kommuner saknade en motivering kring vad som ändrats i personens fall som föranledde en mer restriktiv bedömning, säger Michel Wakim.
– I linje med flertalet kammarrättsdomar, krävs det i fall där en person tidigare varit beviljad personlig assistans, att en kommun tydligt pekar på vad som ändrats i personens situation och motiverar exakt hur förändringarna föranleder kommunens nya mer restriktiva bedömning. Detta saknas helt.
Oöverskådliga följder
Följderna för assistansanvändare, deras liv och deras familjer är enorma, berättar Michel Wakim.
– Att efter årtionden, ibland sedan barndomen, få sin assistans indragen leder till isolering, inskränkt självständighet och möjligheten att leva ett liv likt andra försvinner. Det försämrar personens levnadsvillkor på ett sätt som är svårt att föreställa sig för utomstående.
Ersätts med hemtjänst eller SoL ledsagning
Vilka insatser erbjuds då i stället för assistans. I regel erbjuds dessa personer insatser i socialtjänstlagen, främst hemtjänst och ledsagning, säger Michel Wakim.
– I ett par av dessa fyra fall har dock kommunerna lämnat assistansanvändaren helt utan uppföljning och missat att erbjuda sådant stöd överhuvudtaget.
Vad innebär det att få hemtjänst?
– Hemtjänst är en begränsad insats i hemmet, som i de flesta fall beviljas som punktinsats. Ledsagning enligt SoL är varken av sådan art eller omfattning att det är i närheten av att ersätta det personligt utformade stöd som personerna tidigare erhållit genom assistans.
Tvingas sluta arbeta
I ett av dessa fyra fall, om indragningsbeslutet står fast i förvaltningsrätten, innebär det att assistansanvändaren inte längre kan utföra sitt heltidsarbete och tvingas avsluta sin sysselsättning, säger Michel Wakim.
– I ett annat fall innebär indraget att en tonåring inte längre kan vara själv med sina kompisar eller hitta på saker på fritiden, utan måste vara hemma med sina föräldrar under eftermiddagar, kvällar, helger och lov.
Rättssäkerheten försvinner
Rättssäkerheten försvinner när kommuner drar in assistans i direkt motsats till tidigare beslut, domar och tidigare bedömningar av samma kommun, ofta beslutshandläggarens egna kollegor, säger Michel Wakim.
– Denna avsaknad av rättssäkerhet som föreligger inom funktionsrättsområdet borde väcka röd flagg och frågetecken för hela samhället, även för individer och grupper som inte har någon koppling till personlig assistans.
Kommunala assistansbeslut glöms bort
Michel Wakim anser att assistansanvändare med kommunbeslut glöms bort i debatten, där andra frågor runt assistansen går före.
– Att frågan om höjt schablonbelopp har starkt och brett stöd inom assistansrörelsen är givetvis positivt, men att andra delar av assistansen glöms bort eller inte tas upp är mycket beklagligt.
Vår tids största politikjuridiska myt
Att dagens politiker säger att det är upp till domstolarna att tolka och tillämpa lagen efter att den trätt i kraft, är vår tids största politikjuridiska myt, säger Michel Wakim.
– Att dagens svenska politiker tror att de svenska domstolarna, likt i USA, har till uppgift att utveckla och styra lagens innebörd och tillämpning, är helt i strid med hur det svenska systemet är uppbyggt.
Vilken makt har politikerna menar du?
– I Sverige har politikerna makten att enkelt åtgärda lagar som tolkats eller utvecklats i fel riktning. Det räcker med en enkel majoritet i Riksdagen för att ändra eller klubba igenom lagar på funktionsrättsområdet. Tyvärr använder inte politikerna den makten, de verkar sig inte ta dessa individers rättigheter på allvar, säger Michel Wakim.
Michel Wakim intervjuades av Kenneth Westberg 2026-02-13
.