”En övergångsbudget kan bli förödande för personlig assistans”
En övergångsbudget riskerar att leda till att assistansersättningen står still eller höjs minimalt, vilket hotar seriösa assistansanordnare med konkurs och skapar fortsatt oro för drabbade familjer.
– I ett sådant skede måste partierna gå samman i riksdagen med en budgetmotion eller ett initiativ för att höja assistansersättningen mer, säger Johan Klinthammar, RBU.
Att det ännu inte bildats någon regering i Sverige skapar osäkerhet för Sveriges assistansanvändare. Nödvändiga lagändringar riskerar att skjutas fram och beskeden om assistansens finansiering dröjer, säger Johan Klinthammar, intressepolitisk talesperson i RBU - Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar..
– Barnens behov av assistans tar ingen paus medan partierna förhandlar. Därför måste arbetet med att stärka assistansen fortsätta även under regeringsbildningen.
Har du några förhoppningar eller önskemål om regeringsbildningen?
– RBU är partipolitiskt obundet. Mitt önskemål är att den regering som tillträder gör tydliga, finansierade åtaganden för assistansen, med konkreta tidsplaner.
Vad vill du se från partierna?
– Vi behöver mer än formuleringar om att ”värna assistansen”. Vi behöver besked om vilka lagar som ska ändras, hur finansieringen ska säkras och när barnen kommer att märka skillnad.
Övergångsbudget ger ingen eller minimal höjning
Om ingen regering hinner bildas och lägga fram en budget senast den 12 november kan det komma att bli en övergångsbudget från den sittande övergångsregeringen som riksdagen klubbar den 9 december. I en övergångsbudget ska inga nya reformer eller nya satsningar göras. Det innebär i regel enbart den schablonmässiga tekniska uppräkningen av timbeloppet på 1,5 procent, eller ingen höjning alls, eftersom assistansersättningen inte är indexerad. Om det dessutom blir ett extraval, skulle övergångsbudgeten gälla för hela nästa år, såvida inte riksdagen antar en ändringsbudget. Detta vore en oacceptabel situation, säger Johan Klinthammar.
– För familjerna kan det innebära ännu ett år av oro för om assistansen kommer att fungera, och många seriösa och välfungerande assistansanordnare kommer att gå i konkurs. En övergångsbudget får inte bli en ursäkt för att låta assistansen fortsätta urholkas.
Utskottsinitiativ måste tas
En riksdagsmajoritet kan dock gå samman i en budgetmotion för att höja anslaget, i kombination med ett tillkännagivande till regeringen om att höja schablonbeloppet i förordningen. Johan Klinthammar förutsätter att detta isåfall kommer att ske.
– Om övergångsbudgeten inte ger assistansen tillräcklig finansiering, förväntar jag mig att riksdagens partier använder de möjligheter som finns för att ändra det, exempelvis genom en gemensam budgetreservation eller ett utskottsinitiativ. Jag förväntar mig att de hittar en majoritet för en finansiering som gör att assistansen fungerar.
Anordnare tackar nej
Redan nu tackar vissa anordnare nej till familjer som har barn med omfattande assistansbeslut, eftersom ersättningen inte täcker kostnaderna för att utföra assistansen, säger Johan Klinthammar.
– Barn kan ha ett beslut om assistans, men ändå få svårt att hitta någon som kan utföra den, och bli tvungna att välja kommunen som utförare, vilket inte alltid behöver vara fel, men valfriheten försvinner.
Övertidsersättning till deltidsanställda ökar kostnaderna
Personlig assistans är en personalintensiv verksamhet och ersättningen måste åtminstone följa kostnadsutvecklingen för löner, ob-ersättning, semesterlön, pensioner och andra kostnader kopplade till anställningarna.
– Det håller på att införas övertidsersättning för deltidsanställda som arbetar extra, vilket ökar kostnaderna, beroende på kollektivavtal och hur arbetet är förlagt. När en assistent blir sjuk måste någon annan kunna ta över. Barnets behov finns kvar även när bemanningen blir dyrare.
”Vi vill se en höjning till 400 kr per timme”
Det behövs en rejäl höjning av schablonbeloppet inför 2027 som både täcker kostnadsökningarna och börjar återställa den urholkning som redan har skett, säger Johan Klinthammar.
– Vi vill se en höjning till 400 kr/timme nu till årsskiftet, och därefter behövs en automatisk uppräkning som följer assistansens faktiska kostnadsutveckling. Ersättningen måste räcka till kollektivavtalsenliga villkor, kompetens och trygg bemanning, även för barn med omfattande och komplexa behov.
Även behovsbedömningarna måste förändras
RBU har skapat ett färdigt lagförslag där hela hjälpen vid måltider, hela hygienmomentet och all hjälp med av- och påklädning ska räknas som grundläggande behov. Barnets behov måste bedömas som en helhet, säger Johan Klinthammar.
– Debatten får inte stanna vid schablonbeloppet; vi måste både stärka rätten till assistans och säkerställa att den går att utföra. Ett beslut om assistanstimmar ger inte trygghet om ingen anordnare har ekonomiska förutsättningar att ta uppdraget.
Vad behöver göras ytterligare?
– Vi vill också att nästa regering säkerställer att föräldraavdraget inte leder till att faktiska hjälpbehov lämnas utan stöd. Föräldrar ska inte förutsättas utföra omfattande assistansinsatser bara för att barnet har en funktionsnedsättning. Dessutom behöver rättssäkerheten stärkas och skillnaderna mellan kommunerna minska. Barns möjlighet att få stöd ska inte bero på var familjen bor eller hur mycket kraft som föräldrarna har att överklaga, säger Johan Klinthammar.