Krönika

Nora Eklöv

Nora Eklöv är generalsekreterare för
Förbundet Unga Rörelsehindrade och
assistanslös sedan hösten 2016

Alla blir förlorare när grupper ställs mot varandra

Snart monteras valstugor upp runt om i landet, affischer designas med budskap i jakten på röster och partierna finslipar sina valmanifest. Med bara fyra månader kvar till valet har vi en sommar framför oss fullspäckad av debatter och möten. En valrörelse där LSS och personlig assistans behöver få ta plats och bli en valfråga!

Detta eftersom LSS är en reform som har fått utstå stora nedskärningar, vilket lett till att många människor har drabbats och blivit av med sina livsnödvändiga insatser, men också eftersom LSS och den personliga assistansen är en fråga som varit på tapeten under nästan hela mandatperioden.

Vi behöver hålla ihop för att göra LSS till en het fråga i valrörelsen. I ett Sverige där vi fått ett allt hårdare debattklimat, speciellt på sociala medier, behöver vi också akta oss från att ställa grupper mot varandra.

Det började under flyktingkrisen hösten 2015 när finansminister Magdalena Andersson gick ut med ett mycket skrämmande uttalande som fick mig och många andra att få ont i magen. Hon ställde redan utsatta grupper mot varandra på ett sådant sätt att det uppenbart bredde på hat och främlingsfientlighet. Jag syftar på uttalandet om att det kan krävas nedskärningar inom den personliga assistansen för att finansiera flyktingmottagandet. Sedan dess har debatten blivit allt hårdare där grupper anklagas för att ta pengar från andra grupper.

Jag ser nästan dagligen hur personer, i grupper på sociala medier som handlar om att stå upp för alla människors rätt till frihet, samtidigt sätter mindre värde på andra individers frihet. Till exempel lyfts argumentet att Sverige inte kan ta hand om eller ta emot människor som flyr från krig om Sverige också ska kunna finansiera områden inom välfärden, såsom LSS och den personliga assistansen. Det gör mig livrädd. Argumentet ska inte användas åt något håll för att det inte stämmer, det är fullt möjligt att skära på andra områden än välfärd, migration och integration. Det handlar om hur politiker prioriterar vad pengarna ska gå till.

Inom funktionshinderrörelsen ställer vi inte grupper mot varandra, för vi vet vad det kan leda till. Även om det kan kännas som att vi är under attack vad gäller nedskärningar, vet vi att det inte funkar att tänka egoistiskt och följa de strukturer som innebär att angripa andra medmänniskor för att lyfta oss själva. Genom att se bredare, med ett historiskt perspektiv, vet vi vad utfrysning, främlingsfientlighet och hat riskerar att leda till. Vi har redan varit där och drabbats av följderna.

I historieböckerna har vi läst om hur Nazityskland förföljde, sorterade ut och mördade religiösa grupper, HBTQ-personer, människor från andra länder och inte minst personer med funktionsnedsättningar. Det började med debatter om vilka människor samhället hade råd med och inte. Alla människors lika värde och rätt till frihet började ifrågasättas.

När grupper ställs mot varandra blir de alla förlorare. Idag riktas hatet mot personer med ursprung från andra länder och de som flyr från krig. Imorgon kan det mycket väl vara vi som är i behov av samhällsstöd som står i skottlinjen.

Därför måste vi nu i valrörelsen hjälpas åt och se till att LSS och den personliga assistansen, inte blir en fråga som används som slagträ för att slå ned andra människors rättigheter och friheter. Dessa frågor ska inte ställas mot varandra, för vi ska inte acceptera annat än att alla människor ska ha rätt till frihet, att alla människor ska kunna nyttja sina rättigheter och att alla människor ska kunna leva ett tryggt liv. Vi behöver stå upp för varandra, vi ska kämpa tillsammans!

Nora Eklöv 2018-03-15