Lena Hallengren, Socialminister – ”Att färre fått statlig assistans de senaste åren är ett stort problem”
Lena Hallengren, Foto: Ninni Andersson
Prognosen i vårpropositionen (sid 98) om att antalet assistansberättigade ska minska ännu mer kommer från Försäkringskassan och visar utvecklingen om det inte görs fler lagändringar. Lena Hallengren säger att just fler lagändringar ska vända utvecklingen. Men en lagändring om integritetsnära behov är inte något regeringen tittar på just nu.
Bekymrad över färre assistansberättigade
Lena Hallengren säger sig vara bekymrad över att antalet som får statlig assistans har minskat med ca 1700 personer sedan oktober 2015.
– Behoven har inte minskat. Det är också det som är bakgrunden till att vi presenterat ett förslag till lag om att andning och sondmatning ska bli grundläggande behov, men också till att vi arbetar för fler lagändringar, tex för egenvård och föräldraansvar.
Försäkringskassan har gjort prognosen
I regeringens vårproposition (sid 98) görs en prognos att antalet assistansberättigade ska fortsätta att minska från dagens ca 14 500 till 13 967 år 2022.
Vad bygger ni den prognosen på?
– Precis som alla år så görs det utifrån Försäkringskassans prognos. Eftersom det är en rättighetslagstiftning så görs ingen politisk bedömning av antalet, men däremot gör ansvarig myndighet prognoser. Det är viktigt att understryka att det inte är något tak, utan bara en bedömning från myndigheten.
Hur ska man se på den här typen av prognoser?
– Det är myndighetens uppdrag att göra prognoser. Det är också ett sätt för mig och regeringen att följa utvecklingen inom assistansersättningen.
Hur sannolikt är det att den här prognosen blir verklighet?
– Det beror på vilka effekter den nya lagen får. Det behövs fler lagändringar för att fler ska få assistans. Det är det viktiga och stora arbete vi har framför oss.
Behövs fler lagändringar
Regeringen beräknar att ett femtiotal personer ska få tillbaka sin assistansersättning när sondmatning/andning blir grundläggande behov. Men det är ett fåtal jämfört med att 1700 färre har assistans idag jämfört med oktober 2015.
Kan det komma fler lagändringar som ändrar denna utveckling?
– Jag hoppas jag har varit tydlig med att i alla sammanhang påpeka att andning och sondmatning bara är ett första steg. Vi behöver fler lagändringar för att stärka rätten till personlig assistans, säger Lena Hallengren.
Integritetsnära behov inte något regeringen tittar på just nu
Maria Persdotter, RBU och Sophie Karlsson, IfA, har kritiserat regeringens förslag till lagändring för att inte agera mot att bara integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för att beviljas assistansersättning. Detta göra att tex tid för sondmatning trots lagändringen inte kommer att beviljas till fler personer.
Vill ni lagstifta mot att bara integritetsnära delar av grundläggande behov ska vara assistansgrundande?
– Det är en väldigt stor fråga, och inte en fråga som vi just nu tittar på.
Nybeviljanden ska öka efter lagändringar
På Försäkringskassans statistikenhet sägs det minskningen av antalet assistansberättigade kommer att fortsätta eftersom så få nybeviljas assistansersättning.
Vill regeringen ändra på att så få nybeviljas assistansersättning?
– För att fler ska nybeviljas måste vi ändra lagen, det finns inga andra sätt. Och i Sverige tar stora lagändringar mer tid. Här behövs fler ganska stora lagändringar, för att komma till rätta med problemen med egenvård och föräldraansvar, säger Lena Hallengren.