annonser
annons STIL
annons Rehab Sation Assistans
annons Nordica Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Backup
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons JAG
annons Assistansförmedling
annons Maxia Care
annons Vivida Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Försäkringskassan - "Grundläggande behov ska vara av en speciell karaktär"

I november i fjol beskrev Försäkringskassan hur grundläggande behov ska se ut och bedömas för att personlig assistans ska beviljas. Detta ledde till att många tidigare beviljanden ansågs alltför vidlyftiga, och sedan dess har flera assistansbeslut upphävts vid omprövningar.

Artiklar med samma tema: (214)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas.

Tomas Sundberg om vad som krävs för att få personlig assistans

Tomas SundbergFör att få personlig assistans beviljat måste du uppfylla tre steg. För det första ska du inte ha fyllt 65 år, beviljad assistans får därefter behållas efter fyllda 65, men inte utökas. För det andra ska du bedömas tillhöra en av LSS tre personkretsar. Slutligen måste du bedömas ha grundläggande behov på mer än 20 timmar per vecka. De fem grundläggande behoven är personlig hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsnedsättningen. Tomas Sundberg är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
- Om du har grundläggande behov på mer än 20 timmar/vecka görs därefter en tidsbedömning för behov av assistans med dina andra personliga behov och då räknas även tiden för dessa in i insatsen personlig assistans.
Försäkringskassan skickade i november i fjol ut information om hur bedömningen av de grundläggande behoven ska gå till.
- Utgångspunkten är att assistans inte ska vara en insats som lika gärna kan utföras genom kommunal hemtjänst. Det ska vara ett grundläggande behov som finns i den dagliga livsföringen och det ska inte kunna tillgodoses av vem som helst.
Räcker det att ha ett grundläggande behov för att få personlig assistans?
- Ja det räcker, bara det är mer än 20 timmar per vecka.

Tomas Sundberg om att grundläggande behov ska vara av en viss karaktär

För att ett behov ska vara grundläggande ska det enligt Tomas Sundberg vara av den karaktären att personen ska behöva hjälp med det mest basala.
- Vid måltider räcker det inte att personen behöver hjälp att tillaga och skära upp maten, utan personen ska behöva hjälp med själva intagandet av föda. När det gäller ett annat grundläggande behov, hygien, räcker det inte att personen behöver hjälp att tvätta håret, utan personen ska behöva hjälp med toalettbesök och att tvätta sig.
Vidare berättar Tomas Sundberg att vid av/påklädning måste personen behöva hjälp med själva av/påtagandet av kläder och vid kommunikation ska personen behöva hjälp med att göra sig förstådd.
- Assistenten ska behövas för att kommunikation med andra människor ska vara möjlig.

Tomas Sundberg om när de grundläggande behoven kom in i lagstiftningen och vilka effekter detta fått

De grundläggande behoven fanns inte med som begrepp de två första åren i LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och LASS, lagen om assistansersättning, utan tillkom 1996 som ett förtydligande.
- De första åren använde vi "nålsögat" som ett begrepp, och försökte definiera vad som krävdes för att komma genom "nålsögat". Idag är de grundläggande behoven en gräns som, om du passerar den, öppnar upp för att du får assistans även för andra icke grundläggande personliga behov. Effekterna kan alltså bli dramatiska om du kommer över 20-timmarsgränsen, eftersom även andra personliga behov då berättigar till personlig assistans.
På samma sätt kan effekten bli dramatisk om man vid en tvåårsprövning inte längre bedöms ha grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka.
- Om vi anser att den första prövningen inte stämmer kan det innebära att assistansersättningen dras in. Har du då många timmar varav de flesta är för icke grundläggande behov kan du förlora mycket stöd. Vid ett sådant beslut bör vi samråda med brukaren och kommunen för att få en smidig övergång.
Kan det röra sig om personer som haft assistans i mer än tio år?
- Det kan det vara, och då blir det naturligtvis olyckligt eftersom personens liv påverkas så hårt.
Kan ni inte ta hänsyn till att det blir en dramatisk förändring i personens liv?
- Nej, det kan vi inte, men vi kan ge personen ett skäligt rådrum att ordna ett annat stöd och inte vara alltför snabba att dra in stödet.
Hur lång tid kan personen få?
- Personen bör få ett antal veckor efter beslutet för att lägga om sitt liv. I god tid innan beslut fattas är det lämpligt att handläggaren informerar brukaren och även kommunen om det tänkta beslutet.
Var går gränsen för Försäkringskassan i att uttolka tillämpningen av vem som är berättigad assistans?
- Försäkringskassan är som ansvarig myndighet för tillämpningen av LSS och LASS skyldig att tolka och klargöra sin uppfattning om hur de regler som riksdag och regering har fastställt ska tillämpas. Förutom att tolka bestämmelserna ska Försäkringskassan dessutom följa den rättspraxis som utvecklas inom området, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg om hur bedömningen av grundläggande behov varit alltför vidlyftig

Tomas Sundberg berättar att Försäkringskassan 2006 gick ut med ett rättsligt ställningstagande som beskrev att den tid som inte räknas som grundläggande behov inte ska räknas in från början utan endast läggas till om personen kommer över 20 timmar för grundläggande behov.
- När vi följde upp detta fann vi en osäkerhet kring detta och såg då ett behov av att förtydliga de steg som sker i bedömningen.
Har handläggare räknat in för mycket tid?
- Ja, på sina håll i landet har man gjort det. Man har exempelvis alltför vidlyftigt lagt till tid för måltiderna till tiden för grundläggande behov trots att personen kunnat äta själv. Det väsentliga i vår rekommendation om måltider är att hjälp med måltider, som att ställa iordning, värma upp mat och skära upp mat bara räknas till grundläggande behov om du verkligen behöver hjälp med själva intagandet av föda, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg om dilemmat för personer med förvärvade hjärnskador

Föreningen Hjärnkraft, vars medlemmar har förvärvade hjärnskador, hävdar att Försäkringskassan borde godkänna aktiverings- och motiveringsinsatser som kan behövas för att en person ska kunna uppfylla sina grundläggande behov.
- Allmänna motiveringsinsatser anser vi inte berättigar till insatsen personlig assistans, säger Tomas Sundberg och tar ett exempel med en person med dåligt minne, bristande orientering och som inte kunde lämnas ensam.
- Den personen bedömdes inte ha behov av personer med ingående kunskap, vilket
ger en bild av dilemmat för många av Hjärnkrafts medlemmar.
Vad är det som saknas?
- Att det ofta inte behövs ett begränsat antal personer med ingående kunskap om personens funktionshinder.
Att en person inte kan lämnas ensam, det kan kommunen alltså ta hand om?
- Ja, så kan man se det.
Hur ser du på att Hjärnkraft hävdar att personer med kognitiva funktionshinder nu diskrimineras eftersom de ofta kan äta och tvätta sig själva men ofta inte förmår göra detta utan påputtning och motiveringsinsatser?
- När det gäller personer med hjärnskador och kognitiva funktionshinder måste man som utredare vara extra noggrann i utredningen om de grundläggande behoven. Påputtning och motiveringsinsatser av mer allmän karaktär medräknas som sagt inte till grundläggande behov. Om det däremot behövs kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att förmå en person att överhuvudtaget klä sig, äta, sköta sin hygien eller kommunicera och att det då behövs en person med ingående kunskaper om den funktionshindrade personen, ja då ska de insatserna medräknas i de grundläggande behoven.
Tomas Sundberg tar upp ett annat exempel med en person med en förvärvad hjärnskada som fått sin assistans indragen. Personen har i det fallet ingen urskillning om vad han stoppar i munnen när han äter.
- Även om personen kan äta själv skulle han kunna behöva någon som utövar aktiv tillsyn och som har en ingående kunskap om honom. Detta skulle enligt min mening kunna berättiga till personlig assistans. Länsrätten kan här mycket väl landa i detta och även räkna in tiden för måltiden som ett grundläggande behov, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2008-07-10

Vidare läsning:
Assistansersättning - steg i bedömningen (2007-11-09)
Informationsmeddelande från Försäkringskassan som beskriver de olika stegen i bedömningen av rätten till assistansersättning.

Protester mot Försäkringskassan nya syn på grundläggande behov
Föräldrakraft: Hjärnkraft protesterar mot ny tolkningen och berättar om Mikael som fått sin assistans indragen vid en omprövning

Ekot: Intervju i SR med juristen Sofia Tedsjö, Henrik Petrén (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) samt Elin som fått sin personliga assistans indragen

Skicka sidan till: