Föreningen JAG, Cecilia Blanck - "Det har uppstått en mytbildning om att medvetslösa får assistans"

Att överhuvudtaget säga att det finns personer som bara har grundläggande behov är diskriminerande anser Cecilia Blanck, verksamhetschef på Föreningen JAG. Hon menar också att lokala försäkringskassor redan börjat definiera assistansberättigade som medvetslösa för att kunna dra in assistansen.

LSS-kommittén uttrycker sig oklart enligt Cecilia Blanck

Cecilia BlanckPersoner som endast har grundläggande behov ska inte assistans enligt LSS-kommitténs slutbetänkande. På sid 464-465 sägs det att ungefär tio procent av de assistansberättigade beviljats timmar för grundläggande behov som motsvarar hela eller nästan hela behovet av personlig assistans. För drygt fyra procent sägs det att grundläggande behov utgör 90 procent eller mer. Det spekuleras i om detta beror på att personerna i fråga har ett så omfattande behov av omvårdnad att det inte är aktuellt med andra personliga behov eller om det handlar om personer som klarar sig själva i stort men behöver viss punktvis hjälp med grundläggande behov. Cecilia Blanck är mycket kritisk till resonemanget.
- Att ta ifrån assistansen från de människorna innebär troligen att de flyttas till institutionsboende. Dessutom är så oklart skrivet i slutbetänkandet och så många olika siffror att det kan handla om en mängd olika personer.

Konsekvenserna av förslaget

Cecilia Blanck tycker det är en märklig tankegång att det finns personer som bara har grundläggande behov. Alla har andra personliga behov menar hon, frågan är om personen får möjlighet att tillgodose andra behov.
- Ett av de viktigaste syftena med assistansen är att de grundläggande behoven inte översvämmar dagen, utan att de kan tillgodoses så att andra personliga behov får utrymme att existera.
Kan det finnas en gräns, exempelvis om någon är medvetslös?
- Jag har inte träffat någon som haft assistans och som varit medvetslös, det här är en mytbildning som jag anser ger en felaktig bild av situationen.
LSS-kommitténs förslag innebär enligt Cecilia Blanck att den som ansöker om assistans måste visa att han/hon lever ett aktivt liv för att få tid att kunna leva ett aktivt liv. Detta är enligt henne en moment 22-situation.
- Resultatet blir att vissa människor anses sakna förmågan att ha ett aktivt liv. Det skulle jag inte vilja säga om någon levande människa. När Försäkringskassan nekar assistans till de här personerna kommer detta att hamna i domstol. Ska domstolarna då ta ställning till om personer vill eller har behov att göra något annat än att tvätta sig, klä sig, och äta, undrar Cecilia Blanck

Hänvisar till studie av Sandvikens kommun

Sandvikens kommun säger i sitt remissvar till slutbetänkandet att detta kommer att beröra exempelvis personer med neurologiska sjukdomar som blivit försämrade och inaktiva. Cirka en sjättedel av de assistansberättigade i Sandvikens kommun beräknas förlora sin assistans, vilket på ett nationellt plan motsvarar 2500 personer. Enligt Cecilia Blanck är detta en återgång till institutionsboende.
- De menar att gruppbostäder måste byggas för de här personerna, där bemanningen skulle motsvara 25 procent av assistenterna idag, det innebär i princip långvård. Det var så MS-sjuka bodde förr, då backas bandet tillbaka dit.
Det har varit tyst om detta i medierna?
- Ja, eftersom skrivningarna i slutbetänkandet är otydliga. Jag tror att många är rädda och hoppas att det här inte ska gälla just dem.
Cecilia Blanck tror att många anhöriga inte kommer att acceptera att deras nära och kära hamnar på gruppboenden.
- Många anhöriga kommer att välja att vårda själva i hemmet så länge de orkar, vilket blir en orimlig situation.

Lokala försäkringskassor har tagit till sig tankegångarna

Cecilia Blanck säger att tankar i den här riktningen redan finns ute på lokala försäkringskassor och berättar om ett rättsfall i Hallands län som berör en person med en förvärvad hjärnskada som haft assistans i cirka ett år. Allmänna ombudet på Försäkringskassan i Hallands län hävdar här att personen är medvetslös och inte berättigad till assistans. Länsrätten har gått på samma linje och ärendet ligger nu i kammarrätten.
- Enligt artiklar i lokalpressen, Tommie kan förlora sina assistenter och Hon kämpar för han ska få bo hemma, bor han tillsammans med sin hustru, sitter uppe, assistenterna läser för honom och han kommunicerar med blicken. Det allmänna ombudet stödjer sig på RLS 85-skalan med åtta nivåer av reaktions- och kontaktförmåga, som ambulanspersonal använder. Läkare jag talat med säger att det är felaktigt att använda RLS 85-skalan i den här situationen.
Cecilia Blanck ser detta som ett exempel på en ideologisk kursändring bort från en humanistisk människosyn, där begreppet "vårdpaket" är på väg tillbaka.
- Vi kommer tillbaka till diskussionen om man har glädje av assistans, som jag trodde vi lämnat bakom oss. Hittills har människovärdet i LSS varit lika för alla oavsett vad du kan och vilka möjligheter du har i livet, säger Cecilia Blanck.

Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2009-03-11

Vidare läsning

LSS-kommitténs slutbetänkande SOU 2008:77 "Möjlighet att leva som andra"

Sandvikens kommuns remissvar på LSS-kommitténs slutbetänkande

Artiklar i Hallandsposten Tommie kan förlora sina assistenter och Hon kämpar för han ska få bo hemma

Skicka sidan till: