läs skrivbordsversionen istället

Reaktioner på höjningen av schablonbeloppet

Assistansersättningens timbelopp för år 2015 blir enligt beslut från regeringen 284 kr/timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 4 kr eller 1,4 procent, vilket är den lägsta höjningen någonsin.

Enligt regeringens budget del 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg (sid 179-180) beror den lägre uppräkningen på:

att det inför beslutet av 2014 års timschablon framkom att den del av schablonen som avser administration, kompetensutveckling och assistansomkostnader m.m. (de s.k. övriga kostnaderna) var för högt beräknad i förhållande till Försäkringskassans allmänna råd.

Assistanskoll frågar nu olika representanter från brukarrörelsen och arbetsgivarorganisationer vad de anser om detta.Klicka på frågorna nedan för att komma till svaren


Vilhelm Ekensteen
Ordförande i IfA Intressegruppen för assistans-berättigade

Fredric Käll
Ordförande i Vårdföretagarna

Hanna Kauppi
Arbetsgivar
föreningen KFO
Cecilia Blanck
Verksamhetschef i Föreningen JAG

Wenche Willumsen
Ombudsman, DHR















FRÅGOR

1. Vad är din reaktion på höjningen på 1,4 % eller 4 kr/assistanstimme?
2. Det framgår i budgeten att 350 miljoner dras tillbaka under 2015, hur ser du på det?
3. Hur ser du på att den nya regeringen använder i princip samma motivering som den förra regeringen för en låg höjning, dvs att de sk övriga kostnaderna höjts för mycket tidigare?
4. Vad får den låga höjningen för konsekvenser?
5. Hur kommer ni att agera nu?
6. Är det något du vill tillägga?

1. Vad är din reaktion på höjningen på 1,4 % eller 4 kr/assistanstimme?

Vårdföretagarna,
Fredric Käll
När Magdalena Andersson presenterade regeringens budget i går framförde hon stolt att reformer gör ont för vissa grupper. Hon har också i andra sammanhang framfört att man måste spara för att kunna göra vad man vill. Med dessa uttalanden är det ganska tydligt att funktionsnedsatta personer är en av de grupper som Magdalena Andersson anser ska behöva få ont till förmån för andra. Jag tycker det är tragiskt och beklämmande att en civiliserad stat som Sverige offrar funktionsnedsatta personer för att tillgodose partipolitiska ambitioner.
Arbetsgivarföreningen KFO, Hanna Kauppi Den motsvarar inte kollektivavtalade lönejusteringar. Till det här kommer arbetsgivaravgiftspåslagen för unga, förvisso med hälften under 2015 och för äldre. Hos KFO-medlemmarna är en femtedel av de anställda 25 år eller yngre och ca 5% över 65 år. I andra branscher finns möjligheten att justera priser, vilket ju inte är möjligt här. Man ger lite med ena handen och tar mycket med den andra.
Föreningen JAG,
Cecilia Blanck

Föreningen JAGs medlemmar är mycket oroade över framtiden. Det är uppenbart att man har bestämt sig för att sänka värdet av schablonbeloppet genom att inte fullt ut täcka kostnadsökningarna. De som drabbas först och hårdast av den här utvecklingen är personer med de största funktionsnedsättningarna, eftersom alla i schablonsystemet får samma peng oavsett behov.
Budgeten innehåller heller ingen konsekvensanalys av andra förändringars betydelse, t ex av hur de höjda arbetsgivaravgifterna för ungdomar och äldre påverkar kostnaderna för assistans.

Intressegruppen för assistansberättigade,
Vilhelm Ekensteen

Höjningen är för låg för att täcka kollektivavtalade löneökningar. Det drabbar assistansberättigade med höga kostnader för sin personliga assistans, som med den låga höjningen inte kommer att kunna täcka kostnaderna för assistansen. Regeringen vill antagligen minska vissa anordnares överskott. Det är sant att en del anordnare har viss marginal, kanske till och med god. Men seriös assistansverksamhet med god kvalitet har som regel höga kostnader för den personliga assistansen som inte lämnar orimliga överskott. Marginal måste finnas för oförutsedda kostnader och framtida omkostnader. Många "dyra" assistansberättigade riskerar att inte kunna köpa sin assistans hos någon anordnare. Den låga höjningen drabbar också löneutvecklingen för de personliga assistenterna, vilket medför stora svårigheter att rekrytera och behålla bra assistans. Den begränsar dessutom inte minst möjligheterna till ett självvalt liv för assistansberättigade, en grundtanke i reformen, eftersom det oerhört viktiga utrymmet för den enskildes assistansomkostnader minskar.

DHR, Wenche Willumsen DHR har svårt att ha en egen åsikt när det gäller storleken på höjningen eftersom vi de facto inte är assistansverksamhet och därför inte har samma detaljinsyn i hur ersättningen fungerar för ett större flertal. Vi får heller inga signaler från våra medlemmar att assistansersättningen inte räcker till – kanske för att människor anpassar sig till de villkor som gäller eller för att pengarna rent av täcker de kostnader man har.


2. Det framgår i budgeten att 350 miljoner dras tillbaka under 2015, hur ser du på det?

Vårdföretagarna,
Fredric Käll
Se fråga 3

Arbetsgivarföreningen
KFO, Hanna Kauppi

Jag förstår att det kan bli så här utifrån uppfattningen att schablonjusteringen bakåt i tiden skulle ha medfört en överkompensation. Samtidigt är beläggen för att det skulle vara så vaga – och teoretiska. Ett problem är det låga intresset för verkligheten och förståelsen exempelvis för vad som är lönekostnader inom den personliga assistansen. KFO har en gjort en kostnadsundersökning som visar en annan bild än den som framstår med grund i teoretiska beräkningar.
Föreningen JAG,
Cecilia Blanck

Totalbeloppen är prognoser, det skarpa beslutet fattas genom att bestämma schablonbeloppets storlek. Så det är ju uppenbart att det blir en besparing.

Intressegruppen för assistansberättigade,
Vilhelm Ekensteen

Det är förstås bekymmersamt att man inte ser assistansen som ett område att satsa på för att skapa bättre levnadsvillkor för assistansberättigade, utan verkar ha den generellt ogrundade uppfattningen att personlig assistans är ett överkompenserat område. För många assistansberättigade blir det ett kliv tillbaka i utvecklingen när regeringen beskär levnadsvillkoren genom att dra in de ekonomiska medlen. Det blir allt svårare, till sist omöjligt, att leva upp till lagens intentioner.

DHR, Wenche Willumsen Det är alltid oroväckande när pengar minskas och vi som brukare inte kan överblicka konsekvenserna helt, alternativt har en annan uppfattning om konsekvenserna än vad ansvarig myndighet och politiker har.


3. Hur ser du på att den nya regeringen använder i princip samma motivering som den förra regeringen för en låg höjning, dvs att de sk övriga kostnaderna höjts för mycket tidigare?

Vårdföretagarna,
Fredric Käll
Jag tror det ligger i linje med att funktionsnedsatta inte är en prioriterad grupp, men det hänger också samman med att den modell som regeringen grundar sitt beslut på är i osync med verkligheten. Det problemet har i sin tur förvärrats av att de justeringar som regeringen gjort för att komma till rätta med problemet, och då menar jag det upplevda problemet inte det faktiska problemet, i sin tur bygger på mycket stora brister i kunskapen om hur verkligheten ser ut. Resultatet har därför blivit ett förvärrande av problemet i stället för en förbättring. Det tragiska är att regeringen har fått ett mycket omfattande underlag från Vårdföretagarna och KFO om hur assistansreformen fungerar. Detta underlag har ignorerats till förmån för publistiskamyter och rena gissningar.

Mer specifikt bygger regeringens antaganden på att övriga kostnader inte följer de allmänna råden som Försäkringskassan skapat. Råden säger att förhållandet mellan assistenternas löner och övriga kostnader ska vara 87/13. Det förhållandet har tillkommit för länge sedan och är baserat på några få kommuner och privata anordnare. Underlaget för rådet är därför mycket bristfälligt och statistiskt undermåligt. Dessutom har kostnadsbilden förändrats sedan rådet tillkom. Myndigheter har påfört anordnare den ena efter den andra administrativa pålagan. Kraven och kvaliteten på den utförda assistansen har gradvis höjts och brukarnas inflytande ökats till att bli mer och mer i linje med det som var tanken när reformen infördes. Det mest allvarliga är dock att ingen i regeringen eller i de utredningar som den tillsatt brytt sig om att kontrollera verkligheten. Man har utgått från att 87/13 är verkligheten och byggt sina slutsatser på det. Detta innebar att den förra regeringen, baserat på ospecificerad statistik från Försäkringskassan, konstaterade att lönenivåerna för assistenter sjönk under perioden 2008 till 2010 samtidigt som schablonbeloppet fortsatte att höjas i normal takt. Med den statistiken hamnar de övriga kostnaderna på 17 % i stället för rådets 13 % Därför är branschen överkompenserad. Sanningen är dock att lönerna inte sjönk och att regeringen inte har en aning om vad förhållandet mellan löner och övriga kostnader är eller vad som är rimligt utifrån de krav regeringen ställer på en anordnare. Branschen -brukare, assistenter och alla typer av privata anordnare får betala priset för denna okunskap.
Arbetsgivarföreningen
KFO, Hanna Kauppi
Som sagt, det är inte bra, framförallt med anledning av all den kritik som framförts både mot beräkningarna av antagen löneutveckling och faktiskt utfall samt mot bristen på underlag i utredningar och rapporter.
Föreningen JAG,
Cecilia Blanck
Vi är kritiska till den teoretiska modell som ligger bakom resonemanget. I verkligheten har lönerna ökat minst lika mycket och för Brukarkooperativet JAGs medlemmar används i genomsnitt 89% till löner. De resterande 11 procenten är inga onödiga kostnader utan innefattar bl a utbildningar och kvalitetsarbete. Personlig assistans är en kvalificerad service som dessutom med åren ålagts allt större krav på administration, kompetenskrav, dokumentation och reglering.
Intressegruppen för assistansberättigade,
Vilhelm Ekensteen

Assistansberättigades kostnader har naturligtvis under åren anpassats efter den faktiska ersättningen. Att då hänvisa till en teoretisk uppräkning bakåt i tiden som blivit felaktig blir inte relevant för dagens verklighet, och i dag måste vi låta dagens verklighet råda. Personlig assistans med god kvalitet medför kostnader som inte tål prutningar. Det är inte rätt läge att på detta sätt i dag söka rätta till räknefel i det förgångna, särskilt som dagens högre krav på administration och utbildning i den personliga assistansen också leder till starkt stigande kostnader för sk "övriga kostnader".

DHR, Wenche Willumsen Att politiker är överens när det gäller funktionshinderfrågor är ingen nyhet. Det är snarare vårt gissel att de är så överens att det i sig bromsar utveckling snarare än förstärker möjligheterna till positiv förändring. Det blir ingen dynamik när de är överens från höger till vänster.

4. Vad får den låga höjningen för konsekvenser?

Vårdföretagarna,
Fredric Käll
Vårdföretagarna och KFO har oberoende av varandra kommit fram till att kombinationen av den låga höjningen och borttagandet av ungdomsrabatten innebär en kostnadsökning för anordnarna på 10-15 kr per timme. Med tanke på att den absoluta majoriteten av anordnare har en ekonomisk marginal på mindre än 7 kr per timme, många mindre än så, måste kostnaderna sänkas. Gör man inte det är konkurrs det enda alternativet. För majoriteten av alla anordnare utgör 90% av kostnaderna löner. Lägger man till utbildningar och assistansomkostnader inser man att det i praktiken är där sänkningarna måste göras. Vad blir konsekvenserna? Jag tror att vi de närmaste åren kommer se att assistenternas löner kommer sjunka. ”Dyra” assistenter kommer att tvingas sluta till förmån för ”billigare”, utbildningar och kompetensutveckling kommer få stryka på foten och möjligheten till assistansomkostnader kommer reduceras. Jag tror också många anordnare kommer skära ner på tjänstemän och lägga ut mer ansvar på brukare och assistenter. Tyvärr tror jag att assistansreformen gradvis kommer att bli mer och mer lik hemtjänst i sitt utförande. Brukarna kommer tragiskt nog tvingas acceptera en lägre kompetens och högre omsättning av assistenter. Brukarna kommer sannolikt inte heller kunna komma ut lika mycket i samhället och möjligheten till aktiviteter kommer starkt att reduceras.
Arbetsgivarföreningen
KFO, Hanna Kauppi
Det är svårt att uttala sig om meddelbara konsekvenser, men på sikt kan vi få fler som söker vägar utanför kollektivavtal, avveckling av verksamheter, en återgång till kommunalt utförande och färre valmöjligheter för assistansanvändarna. Vi har fått ökade krav på utförarna – vilket i sig är bra – men samtidigt försämrar man förutsättningarna att leva upp till dessa, så en utveckling kan också vara att man bara klarar av att göra det man så att säga ”måste” och inte har resurser att jobba med andra delar som kan vara avgörande för kvalitet i en verksamhet som det relationella, rådgivande och stödjande. För en del mindre verksamheter kan återhållsamheten i schablonjusteringen innebära att de inte kan fortsätta. Även andra större medlemmar hos KFO menar att det är ”kris”, att de dammsuger kostnadsposter och tittar på hur länge de håller ut.
Föreningen JAG,
Cecilia Blanck
Det blir svårare för medlemmarna i JAG att få en bra personlig assistans, med sämre förutsättningar för utbildningar och rekrytering av kvalificerade assistenter. Utbildningar och handledning är livsviktigt för många och att inte ha råd med det som behövs är allvarligt.
Intressegruppen för assistansberättigade,
Vilhelm Ekensteen
Se ovan svar fråga 1.
DHR, Wenche Willumsen Vet inte, vill inte spekulera i det, det gör assistansanordnare bättre.


5. Hur kommer ni att agera nu?

Vårdföretagarna,
Fredric Käll

Vårdföretagaran arbetar med att få politikerna att förstå att deras syn på hur assistans fungerar inte stämmer med verkligheten. Vi förser dem med fakta och bjuder in dem till oss och våra medlemsföretag för att träffa företagare och brukare. Det kommer vi fortsätta med. Vi kommer också försöka mobilisera alla tusentals brukare som anlitat någon av våra medlemmar att tillsammans med de drygt 20 000 assistenter som arbetar för någon av våra medlemmar att sätta press på politikerna och försöka förstå hur fel de har om reformen. Förhoppningsvis kan vi få politikerna att gradvis se branschens verklighet och fatta beslut som värnar om reformen inte förstör den.

Arbetsgivarföreningen
KFO, Hanna Kauppi
Vi har för departementet påtalat problematiken till alla sina delar. I juni uppvaktade vi Maria Larsson. Nu är det tid för Åsa Regnérs att sätta sig in i de här frågorna. Beträffande innehållet i budgetpropositionen är det utkottsledamötena vi får bearbeta. Jag tror också att det vore bra att ge inblick i enskilda verksamheter och vet att flera KFO-medlemmar gärna öppnar sina dörrar. Rimligen bör man med en parlamentarisk utredning gå på djupet nu, för att förstå verksamhetsområdet, ersättningsmodell och nivå. Det låter sig inte göras i form av hastverk. Assistansreformen är livsavgörande för människor, den förtjänar definitivt större respekt än så här.
Föreningen JAG,
Cecilia Blanck
Vi hoppas på en dialog med den nya regeringen kring hur en rättvisare assistansersättning bör se ut. Schablonsystemet är i grunden orättvist, eftersom behoven är olika. Vi vill se ett reformerat system där var och en ska kunna få sina behov täckta.
Intressegruppen för assistansberättigade,
Vilhelm Ekensteen
Vi arbetar fortsatt med att påverka politiker och myndigheter för att bevara och förbättra rättigheterna inom den personliga assistansen.
DHR, Wenche Willumsen Jag tror inte vi kommer agera eftersom vi är osäkra på vilka konsekvenserna blir. Det går ju inte att blunda för att schablonersättningen som betalningsinstrument är väldigt trubbigt – allt ifrån att den inte räcker, inte ens med tilläggschablonen till att det faktiskt finns assistansverksamheter som uppenbart tjänar en väldig massa pengar på att bedriva verksamhet, alternativt kan använda överskott till påverkansarbete eller annan närliggande verksamhet.


6. Är det något du vill tillägga?

Vårdföretagarna,
Fredric Käll
-
Arbetsgivarföreningen
KFO, Hanna Kauppi
-
Föreningen JAG,
Cecilia Blanck
De flesta remissinstanser har liksom Föreningen JAG varit kritiska både till underlaget och slutsatserna i Rönns utredning. Det är förvånande att man ändå låter samma resonemang få ett sådant genomslag i det här viktiga beslutet.
Intressegruppen för assistansberättigade,
Vilhelm Ekensteen
-
DHR, Wenche Willumsen

Det ska vara slutknorren på avsnittet om assistansersättningen i budgetproppen – om en bredare översyn... då vet vi inte vart det tar vägen..

Skicka sidan till: