Försäkringskassan, Monica Svanholm – ”Det femte grundläggande behovet beviljas nu enbart vid psykiska funktionsnedsättningar”

Vissa personer kommer att få färre timmar beviljat för det femte grundläggande behovet. Vilka som kommer att beröras är det för tidigt att säga enligt Monica Svanholm, enhetschef på Försäkringskassan.
Hon hävdar samtidigt att Försäkringskassan har rätt att dra tillbaka beslut även om funktionsnedsättningen inte förändrats.

Enbart vid psykiska funktionsnedsättningar

Nyligen kom Domen 3527-14 i Högsta Förvaltningsdomstolen som säger att det femte grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade", bara ska beviljas vid psykiska funktionsnedsättningar. Monica Svanholm är enhetschef på Försäkringskassan som nu analyserat domen.
– Vi har kommit fram till att man enbart kan åberopa det femte grundläggande behovet när man har en psykisk funktionsnedsättning. Vi har även gjort ett ställningstagande att det femte grundläggande behovet ska ha en koppling till övriga fyra grundläggande behov.
Vad innebär det?
– Om du har behov av ingående kunskaper ska de förekomma i samband med måltider, av/påklädning, personlig hygien eller kommunikation. Det ska inte vara i något annat sammanhang. Behovet ska även vara direkt föranlett av den psykiska funktionsnedsättningen.

Vissa kommer att beviljas färre timmar grundläggande behov

Vissa personer kommer nu att få färre timmar beviljade av det femte grundläggande behovet säger Monica Svanholm.
– Ja, så är det, det blir en annorlunda tolkning mot hur vi har gjort hittills. Hittills har vi tolkat att man kan få timmar beviljat för ingående kunskap om man har ett behov oavsett om det beror på en psykisk funktionsnedsättning eller inte.
Vilka som vid tvåårsomprövningen kan få minskat antal timmar för grundläggande behov är det däremot svårt att svara på, säger Monica Svanholm.
– Vi har ingen statistik på hur stor andel timmar som beviljats utifrån psykiska funktionsnedsättningar för det femte grundläggande behovet.

Psykisk funktionsnedsättning ska definieras

Anna Barsk Holmbom har i Föräldrakraft varnat för att många nu kan få sin assistansersättning indragen, tex personer som behöver aktiv tillsyn på grund av medicinska behov eller utåtagerande aggressivt beteende.
Kan vissa personer som har behov av aktiv tillsyn få sina timmar indragna nu?
– Det har svårt att svara på, men det kan vara en god gissning.
Psykisk funktionsnedsättning måste också definieras säger Monica Svanholm, idag finns ingen vedertagen definition.
– Man kan inte säga att det är exakt de och de diagnoserna. Vi kommer att ta fram ett rättsligt ställningstagande om detta, jag kan dock inte säga när det är klart.
När börjar den nya tolkningen att gälla vid bedömningarna?
– Vi är skyldiga att tillämpa domar direkt, men om det finns ett ärende där det inte uppenbart handlar om en psykisk funktionsnedsättning så ska vi avvakta med hanteringen i de ärendena tills det rättsliga ställningstagandet är färdigt.

Hävdar att kassan kan dra tillbaka assistansbeslut

Juristen Erik Ward säger i en intervju på Assistanskoll att Försäkringskassan inte har rätt att dra tillbaka ett gynnande beslut om assistansersättning om inte hjälpbehovet förändrats eller andra förändringar skett av de förutsättningar som fanns vid det ursprungliga beslutet. Han hänvisar till 51:12 i Socialförsäkringsbalken och regeringsrättens årsbok 2010. Monica Svanholm tillbakavisar kritiken.
– Det stämmer att den principen han beskriver finns, och den gäller såvida det inte finns en lagbestämmelse som ger Försäkringskassan en rätt att återkalla gynnande beslut. Vi och Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) anser att 51:12 i Socialförsäkringsbalken ger oss den rätten.

51: 12 Socialförsäkringsbalken ”Rätten till assistansersättning ska omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden”

– Om omprövningen sker tidigare än två år krävs det väsentligt ändrade förhållanden, det stämmer. Vid en tvåårsomprövning finns däremot inte samma krav på att förhållanden ska ha ändrats. Vi ser tvåårsomprövningen som en helt förutsättningslös prövning som ny rättspraxis kan påverka.
Hur kommer det sig att både ni och Erik Ward hänvisar till samma paragraf?
– Det kan jag inte svara på, han har en uppfattning att det inte finns ett återkallelseförbehåll och vi anser tvärtom att det finns det.
Det är samtidigt en skillnad mot vad som står i Socialförsäkringsbalken och vad som står i LSS säger Monica Svanholm.
– När det gäller lagtexten i LSS stämmer det som Erik Ward säger men Socialförsäkringsbalken ger oss rätt att återkalla gynnande beslut vid tvåårsomprövningar.
Om detta inte gäller i LSS, som du hävdar, innebär det då att kommunerna inte får återkalla gynnande beslut?
– Jag kan inte ge mig in på hur det tillämpas i kommunerna, vi tillämpar Socialförsäkringsbalken och jag kan bara svara för det.

Tolkning av LSS förarbeten ledde till förändrade assistansbedömningar

Lennart Erlandsson, lektor i juridik, säger i en intervju på assistanskoll att Försäkringskassans internmeddelanden och vägledningar inte får användas som grund för att ändra lagtolkningen vid bedömningar av assistansersättning. Han anser att det skedde vid tolkningen av grundläggande behov i internmeddelandet i nov 2007 som ledde fram till att enbart så kallade integritetsnära delar av grundläggande behov berättigar till assistansersättning. Monica Svanholm säger att vägledningen inte ska ses som en rättskälla.
– Vägledningen är ingen egen rättskälla men den är en tolkning av lagen. Vi ger ut vägledningar för att samla de rättskällor som finns. Vi kan inte sitta med själva lagboken utan måste se vad intentionen med lagen var, vilka rättskällor och praxis som finns. Det är vår sammanställning av lagen till handläggarna.
Kan du beskriva hur den förändrade beräkningen av grundläggande behov i internmeddelandet i nov 2007 kom till?
– Anledningen var helt enkelt att vi såg att det fanns ett behov att belysa de olika stegen i bedömningen av rätten till assistans. Den befintliga vägledningen var inte tillräckligt tydlig. När internmeddelanden tas fram görs det alltid på samma sätt, vi analyserar en dom eller tittar på förarbetena till lagstiftningen.
Hur ser du på vad Lennart Erlandsson säger att Försäkringskassan gick för långt här?
– Internmeddelanden kan ges ut när vi snabbt behöver få ut en förändring i tillämpningen, i detta fallet tittade vi på förarbetena. Vår tolkning fick sedan stöd i regeringsrättsdomen 2009, säger Monica Svanholm.

Monica Svanholm intervjuades av Kenneth Westberg 2015-09-25

Vidare läsning

Dom i Högsta Förvaltningsdomstolen om det femte grundläggande behovet (Mål nr 3527-14)

Internmeddelandet Assistansersättning - steg i bedömningen (november 2007)

Information från Försäkringskassan om förändringen av rättspraxis för femte grundläggande behovet