läs skrivbordsversionen istället

Annika Wallenskog, chefsekonom SKL – ”Det behövs statsbidrag för att täcka kommunernas ökade assistanskostnader”

Kommunerna fick en halv miljard i ökade kostnader under 2016 pga att alltfler förlorat sin assistansersättning. Och de enskilda drabbas, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och Landsting, SKL.
– Det naturligtvis olyckligt med dubbla bedömningar och, i vissa fall, långa utredningstider.

Alltfler faller till kommunerna

Annika Wallenskog har ingen nationell statistik över hur många kommunerna nu får ta emot, men vissa uppskattningar har gjorts.
– I Skaraborg har 9 kommuner uppskattat ökningen av personlig assistans enl LSS till 99 personer under 2017.
Vilka ekonomiska konsekvenser får det för kommunerna?
– Under 2016 ökade kommunernas kostnader för personlig assistans med drygt 14 %. Största delen av ökningen berodde på att fler beviljades personlig assistans enligt LSS, den insats som oftast beviljas de som får ändrade beslut från Försäkringskassan.

En halv miljard extra kostnader 2016

SKL uppskattar de ökade kostnaderna pga ändrade tillämpningar av personlig assistans till ca 500 miljoner 2016.
– Den besvärliga ekonomiska situationen förstärks av den låga uppräkningen av ersättningen för statlig assistans.
Regleras den ökade kostnaden på något sätt av förändrade statsbidrag till kommunerna?
– Nej men SKL anser att det i väntan på förslag på lösning i den pågående LSS–utredningen behövs statsbidrag till kommunerna (och eventuellt de landsting som måste erbjuda sjukvård) som täcker de ökade utgifterna.

Schablonbeloppet borde följa löneutvecklingen

Kommunerna utför även assistans till personer med statlig assistansersättning. Här räknas assistansersättningens schablonbelopp idag upp med bara 1,05%, vilket Annika Wallenskog anser inte räcker.
– Jag är kritisk till de låga uppräkningarna av schablonbeloppet som varit sedan 2014. Det leder till en kostnadsövervältring för kommunerna och en hård kostnadspress, som begränsar utrymmet för löneökningar.
Vad anser du om att regeringen nu höjer schablonbeloppet 2018 med 1,5 % ?
– Det är ju högre än föregående års uppräkning, vilket kan bero på att man tagit till sig av våra synpunkter. Men uppräkningen räcker dock inte till de kostnader för löneökning som kommunerna haft 2017, vilket innebär att det är en ytterligare urholkning an ersättningen.
Vad vore en rimlig höjning av schablonbeloppet?
– Vi vill ha en återgång till tidigare system där ersättningen följer löneutvecklingen i branschen. Det finns inte belägg för att ersättningsnivån generellt sett varit för hög tidigare.
Hur ser du på de kommuner som sänker timbeloppen till nivåer under assistansersättningen för den assistans de själva beviljar?
– Jag tycker att det är svårt att uttala mig om hur olika kommuner agerar.

Olösliga problem med egenvård

För personer som förlorar sin personliga assistans pga. att de enbart haft behov av hjälp med s.k. egenvård kan i princip olösliga problem uppstå – om huvudmännen ska hålla sig inom lagstiftningens ramar.
– Egenvård ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter omprövas om förutsättningarna ändras, vilket de gör om assistans dras in. I vissa fall övergår då åtgärden till hälso– och sjukvård, inte sällan en form av hälso– och sjukvård som kommuner saknar befogenhet att bedriva. SKL anser att hälso– och sjukvårdslagen i det snaraste måste ändras så att gränssnittet mellan sjukvårdshuvudmännen blir mer flexibelt.
Hur kan en individ drabbas idag om denne förlorar en assistansersättning som beviljat mest utifrån egenvårdsbehov?
– Tanken är ju att de som har behov ändå ska få det stöd de behöver, vilket enligt den nya rättspraxis som råder kan vara någon annan typ av stöd, exempelvis hälso– och sjukvård, men det måste skapa stor oro för en person att bli av med sin assistansersättning och inte veta om och vilket stöd man ska få i stället.

Oklart hur många som får assistans i kommunen

Assistansersättningen ersätts med andra insatser i LSS eller Socialtjänstlagen, SoL. Det kan vara kommunalt beviljad assistans eller gruppbostad enligt LSS eller hemtjänst enligt SoL.
Hur många får istället kommunalt beviljad assistans?
– Tidigare uppföljningar visa att ca 65–70 % av de som inte beviljas förnyad assistansersättning från Försäkringskassan får personlig assistans av kommunerna. Vi är dock osäkra om tillämpningen av de senaste domarna ger samma resultat.
Hur stor andel ersätts med gruppbostad eller hemtjänst?
– Vi har ingen samlad uppföljning av det.
Vet SKL hur många timmar kommunalt beviljad assistans som ges de som förlorat sin assistansersättning, jämfört med hur mycket Försäkringskassan tidigare beviljat?
– Nej, vi har ingen sådan samlad uppföljning.

Vill inte uttala sig om skillnader mellan kommuners bedömningar

Ola Hägg, socialnämndens Ordförande i Nynäshamns kommun säger att man aldrig beviljar assistans till den som förlorat sin assistansersättning. I Nybro kommun säger Socialnämndens Ordförande Jimmy Loord tvärtom att man hittills beviljat lika många assistanstimmar till de som förlorat sin assistansersättning, men att detta nu omprövas pga starkt ökade kostnader.
Hur kan synen vara så olika mellan olika kommuner?
– Om kommuner ska bevilja personlig assistans eller inte måste bedömas i varje individuellt fall. Med anledning av nuvarande rättspraxis kommer en del personer att falla utanför möjligheten till personlig assistans medan andra har en fortsatt rätt till assistans men då med kommunen som ensam ansvarig. Hur situationen ser ut just i Nynäshamn och Nybro är det svårt för SKL att uttala sig om.

Vill inte uttala sig om levnadsnivån sänks

Annika Wallenskog säger att SKL inte kan uttala sig huruvida ny rättspraxis leder till en sänkning av levnadsnivån.
– Att den ekonomiska ersättningen för assistansen utbetalas av kommunen istället för staten kan knappast sägas påverka levnadsnivån. SKL har ingen samlad bild av hur situationen ser ut för de personer som inte längre kan få personlig assistans, men de med behov av hjälp har givetvis rätt till andra insatser – från hälso– och sjukvården, LSS–verksamheten eller socialtjänsten, säger Annika Wallenskog.
Har SKL någon åsikt om det vore så att standardnivån sänks kraftigt för de som förlorar sin assistansersättning?
– Det är viktigt att standardnivån inte sänks, utan att behövande får det stöd och den hjälp de behöver.

Annika Wallenskog intervjuades av Kenneth Westberg 2017–09–02

Skicka sidan till: