annonser
annons STIL
annons Rehab Sation Assistans
annons Vivida Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Nordica Assistans
annons Maxia Care
annons Assistansförmedling
annons JAG
annons Backup


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Emma Henriksson, Ordförande i Socialutskottet – ”Jag kommer att driva på arbetet mot en lagändring”

Emma HenrikssonKristdemokraterna arbetar på att få ett tillkännagivande i Socialutskottet med krav på en lagändring som ska återställa assistansbedömningarna. Samtidigt kommer en ny HFD-dom som ytterligare begränsar rätt till assistansersättning.
– Domen om transporter till andra personliga behov riskerar att dra åt snaran ytterligare runt assistansen, säger Emma Henriksson.

Ger extra pengar i skuggbudget

Artiklar med samma tema: (214)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas.

Kristdemokraterna satsar 590 miljoner extra på assistansersättning i sin skuggbudget för 2018. Under de kommande tre åren vill de satsa 3,3 miljarder mer än regeringen.
– Vi har räknat på en uppräkning av assistansersättningen med 2,2 % istället från regeringens 1,5 %. Utöver det vill vi ge ett extra tillskott på 300 miljoner första året, 400 miljoner andra och 450 miljoner tredje året, för att skapa utrymme för fler ska få assistansersättning.
Tänker ni att bedömningarna ska förändras då?
– Vårt förslag bygger på att det sker en lagändring som gör att fler beviljas assistansersättning. Men det är svårt att räkna ut detta, eftersom vi inte vet exakt hur lagen kan komma att ändras, men vi gör en uppskattning.
Hur ser den här lagändringen ut tänker du?
– Eftersom bedömningarna tillämpades på ett annat sätt tills för några år sedan skulle man kuna ändra förarbetena så att det är tydligt att lagen ska tillämpas som den gjordes tidigare. Sedan måste det ske en juridisk definiering av de grundläggande behoven i LSS. Detta för att stoppa den akuta nedskärningen som pågår. Utöver detta vill vi på sikt även utöka de grundläggande behoven till att kunna vara förälder och att arbeta.

Försöker få en majoritet i Socialutskottet

Emma Henriksson lade i våras ett utskottsinitiativ om att skynda på en lagändring för assistansbedömningarna.
– Jag väckte det före sommaren när ansvarige minister Åsa Regner sade att hon kanske var beredd att ändra lagstiftningen om det finns underlag som visar att lagstiftningens intentioner inte följs. Hon hänvisade till en gemensam rapport från Försäkringskassan och Socialstyrelsen som kom efter sommaren, vilket enligt min mening var felaktigt eftersom den bara handlade om kommunikation mellan kommunerna och kassan.
Initiativet är fortfarande under behandling i Socialutskottet vilket innebär att det hittills bordlagts några gånger, säger Emma Henriksson.
– Det betyder att det finns en majoritet i utskottet för att fortsätta att utreda frågan. När vi kallade in Åsa Regnér efter sommaren sade hon att det underlag som kommit egentligen pekade på andra saker, vilket vi ju redan visste. Nu talade hon istället om den kartläggning av rättstillämpningen som Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska lämna i december.

”finns underlag för att utreda lagändring”

Kristdemokraterna anser att det redan finns tillräckligt underlag för att göra en lagändring, säger Emma Henriksson.
– Jag menar att vi redan nu kan påbörja processen med hur en lagändring ska se ut. Vi hade ett möte med Försäkringskassan i förra veckan, de sade att orsaken till det minskade antalet assistansberättigade är den förändrade rättstillämpningen. Deras rapport i december ska visa detaljerna om detta, hur det fördelas på personkretsar osv. Men att det sker vet vi redan.
Finns det en majoritet i utskottet för att gå emot regeringen?
– Frågan är inte avgjord ännu, SKL ska komma senare i oktober till utskottet.
Vad sker efter det?
– Vi kan komma att ta ställning mot regeringen om det blir en majoritet i utskottet för detta, som isåfall leder till ett tillkännagivande till regeringen. Ett annat alternativ är att regeringen startar upp processen själva mot en lagändring, då är vi nöjda. Men hittills har regeringen inte velat se problemet.

Speglar Gunnar Wetterberg regeringens syn på assistans?

Samtidigt blir situationen mer och mer akut. Antalet assistansberättigade minskar i allt snabbare takt, i juli var antalet 15 237, en minskning med 942 personer jämfört med oktober 2015. Regeringen har hittills inte agerat med att försöka få en lagändring som stoppar den förändrade rättspraxisen.
Tror du att regeringen vill att assistansen ska monteras ner, och kanske ersättas av mer institutionsliknande stöd?
– Jag har inte hört någon uttala detta.
Det finns ju de som uttalat sådana tankar, tex Gunnar Wetterberg som förordat så kallade goda institutioner.
– Ingen i regeringen har som sagt hittills uttalat detta. Men man kan konstatera att med en sådan syn bortser man helt från att individerna kan ska kunna vara yrkesverksamma och ha ett familjeliv.

Ny dom drar år snaran ytterligare

I juni kom en ny dom i HFD som säger att tid för transporter till/från fritidsaktiviteter inte kan vara assistanstid om det inte krävs ”kvalificerad hjälp” under transporttiden. Försäkringskassan arbetar nu med ett rättsligt ställningstagande om hur bedömningarna ska förändras, säger Emma Henriksson.
– Om du är beviljad assistans för fritidsaktiviteter anses tiden då du transporteras till aktiviteten inte längre som assistans, om assistenten kör bil ses denne bara som en chaufför. Tiden räknas då inte som assistans överhuvudtaget. Detta är en dom i raden och innebär att snaran runt assistansersättningen dras åt ytterligare.
Tror du att regeringen är pådrivande i detta fortsätter?
I oktober 2015 sade finansministern att de vill göra nedskärningar i personlig assistans för att klara andra saker. I december samma år ger de ett regleringsbrev till Försäkringskassa om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar. Här börjar antalet assistansberättigade att minska, en minskning som sedan tilltagit mer och mer. Både finansministern, ansvarige ministern och statsministern talar hela tiden om fusk, reklam, sponsring när de talar om assistans, detta påverkar såklart de som arbetar på olika myndigheter.

Frustrerad över att ministern inte tar debatten

Emma Henriksson säger sig vara frustrerad över att ministern kommer undan med att inte bli medialt granskad.
– Många gånger kommer hon inte till debatter i tex SVT som då ställs in, att hon kommer undan med detta är frustrerande, ofta är det min kollega i utskottet Anna-Lena Sörenson som får gå till debatterna.

Ohållbart med Desiree Pethrus som LSS-utredare

Kristdemokraten Desiree Pethrus som var utredare i LSS-utredningen avgick i juli i år. Emma Henriksson säger att Kristdemokraterna haft stora svårigheter med utredningsdirektiven.
– Det har varit svårt för våra väljare att se vad partilinjen är när utredaren var kristdemokrat. Det blev inte hållbart att hon var utredare med direktiv som vi som parti inte kan stå bakom.
Så Desiree Pethrus slutade för att pga av de här besparingsdirektiven?
– Det får hon svara på själv men som talesperson för KD ser jag det som bättre att hon inte utreder. Det är inte rimligt att lägga fram förslag som säger att det ska sparas på assistansersättningen oavsett.

”Vi har nog inte varit så tydliga tidigare i debatten”

Liberalerna driver också en linje med att återupprätta personlig assistans, och de står enligt Emma Henriksson nära varandra. Moderaterna har inte visat samma vilja.
– Det är väl ingen hemlighet att när vi hade ansvaret i regeringen fick vi kämpa hårt för detta, vi har olika saker i samhället vi värnar om, säger Emma Henriksson.
Samtidigt har ni inte varit lika tydliga som Liberalerna?
– Vi har kanske inte varit lika tydliga i den offentliga debatten. Vi hade ju tidigare den ansvariga ministern och då får man stå upp även för det som inte blir som man önskar. Även om vi stred hårt i den interna förhandlingen inom alliansregeringen var det vi som fick föra ut kompromissen.
Startade inte nedskärningarna med HFD-domen 2009 under alliansregeringen?
– Men det stora skiftet skedde i okt 2015 efter uttalandet från Magdalena Andersson.
Jag minns att jag intervjuade dåvarande socialutskottsordföranden Kenneth Johansson många gånger om den första domen 2009 och han sade liksom idag att man måste vänta på underlag innan en lagändring kan bli aktuell
– Jag minns att när jag talade med RBU, Ifa och JAG då så visst hade de synpunkter på detta. Men idag säger de är en helt ny situation, 2015 kom ett totalt perspektivskifte, säger Emma Henriksson.

Emma Henriksson intervjuades av Kenneth Westberg 2017-10-05


Skicka sidan till: