annonser
annons Maxia Care, tel 010 516 44 77
annons Vivida Assistans
annons Assistans Kompetens i Sverige AB
annons Saxerna Omsorg
annons STIL, Alla har rätt att bestämma i sitt liv
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Humana Personlig assistans
annons Alma Assistans AB
annons Rehab Station Assistans
annons Assistansförmedling, 0470 78 88 12
annons JAG Personlig assistans
stöd assistanskoll, donera pengar med swish till nummer 123 191 01 40


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Stig Svensson, utredare – ”Kostnadsutvecklingen drivs av hur rättighetslagstiftningen är skriven”

Stig SvenssonDet är rättighetslagstiftningen som driver kostnadsutvecklingen genom att det saknas en gräns för vad assistans kan beviljas för och i vilken omfattning. Det anser Stig Svensson som just lämnat sin utredning till regeringen. Samtidigt anser han att assistansersättningens timbelopp behöver höjas mer, i takt med löneökningarna.
– Annars blir det dramatiska effekter, de oseriösa anordnarna gynnas.

Rättighetslagen driver kostnadsutvecklingen

Ökningen av antalet assistanstimmar som skett sedan 1994 och som drivit kostnadsutvecklingen beror på lagens utformning, anser Stig Svensson som lett utredningen Personlig assistans–Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet..
– Kostnadsutvecklingen drivs av det inte finns begränsningar i lagen för vilka behov och omfattning ”andra personliga behov” kan beviljas för. Kostnaderna kommer att fortsätta öka årligen med lite över 1 miljard om inte lagen ändras.
Utvecklingen beror inte på kriminalitet eller vinstdrivande företag fortsätter Stig Svensson.
– De vinstdrivande företagen har möjligtvis påskyndat utvecklingen men har inte haft någon avgörande betydelse för timutvecklingen. Det har inte heller med överutnyttjande att göra, för om du kan uttrycka ett behov har du en rätt enligt lagstiftningen. Vill man stoppa kostnadsutvecklingen måste man ändra lagstiftningen.

Är målet i LSS orimligt ?

Assistanskoll frågar Stig Svensson om han anser att den rättighetslagstiftning som finns idag borde begränsas.
– När vi talade med Lars Ohly i Funktionsrätt Sverige sade han att detta är en rättighet och utgifterna ska fortsätta och stiga med en miljard årligen i ytterligare minst trettio år tills denna grupp fått sin rätt fullt ut. Det var hans svar. Jag sade: kan du inte förstå om finansen – oberoende om det är en röd eller blå regerineg undrar när detta ska ta slut? Men det hade han ingen förståelse för, detta är en rättighet.
Det står i LSS att den enskilde ska kunna leva som andra i samhället, det är ett högt mål…
– Ja det är det.
Är rättighetslagstiftningen orealistisk?
– Egentligen inte, att få leva ett liv som andra är en rimlig målsättning. Frågan är om samhället klarar detta utan att sätta något sorts tak. Detta måste lagstiftaren ta ställning till, de måste ju ta hänsyn till andra grupper i samhället också, tex dementa och alzheimersjuka som inte har samma rätt idag särskilt efter fyllda 65 år. Vår utredning tar inte ställning till vad som ska göras men vill visa på drivkrafterna bakom timutvecklingen.

”Det finns ju inte en outsinlig penningpung”

Stig Svensson berättar att han tog upp ett exempel med LSS–utredningen som utreder frågan om förändring av rättighetslagstiftningen .
– Två familjer krockar i en olycka. I båda familjerna blir en person skadad och beviljas assistansersättning. I den ena familjen är man van vid att vara tio veckor om året i huset i Portugal. I den andra har man inte haft råd att åka på semester utomlands. Idag ska den rika familjen kunna fortsätta åka till Portugal med tiotal assistenter inblandade. Ska den fattiga familjen ha samma rätt? I en rättighetslagstiftning ska det väl vara lika för alla. Får den ena familjen denna rätt ska övriga familjer ha samma rätt.
Finns det inte ett tak när behoven rimlighetsbedöms på kassan?
– Jo, men eftersom lagstiftaren inte sätter ett tak så har gränsen flyttats framåt hela tiden. Gör man ingenting kommer detta att fortsätta. Lars Ohly förvånade mig, han måste ju som tidigare riksdagsman vara van vid att väga gruppers intressen. Inte ens staten har ju en outsinlig penningpung.
Han tänker väl att nu när rätten att leva som andra finns i lagen, så ska pengarna fram för att uppfylla detta..
– Innebär det att man ska ha rätt till ett fritt avrop, tex tio veckor i utlandet. De i LSS–utredningen har ett jättesvårt uppdrag i att se på detta. Det blir fel oavsett hur de gör.
Hur menar du att det blir fel oavsett hur de gör?
– Varje form av tak kommer brukarorganisationerna att av naturliga skäl att motsätta sig. Skattekollektivet via ombuden i riksdag och kommunfullmäktige kan å andra sidan knappast godta att en grupp utan begränsningar kan rekvirera skattemedel medan en annan grupp t.ex. pensionärer med vårdbehov inte får komma in på äldreboende.

Timbeloppet måste höjas mer

Det måste däremot framöver ske en större ökning av assistansersättningens timbelopp anser Stig Svensson.
– Dagens ökning är för låg sett till löneökningarna.
Assistansbranschen som i utredningen kallas kvasimarknaden (en marknad där det allmänna betalar konsumentens köp och bestämmer vilka som ska få erbjuda tjänster genom tillståndsgivning) har efter 2012 haft sjunkande vinstmarginaler och låg 2015 på 3,5 % vilket är lika med eller lägre än liknande marknader som skola eller hälso– och sjukvård. Marginalerna har sjunkit ytterligare därefter.
– Den uppräkning som skett de senaste åren har varit lägre på samma sätt som när man sänker för statliga förvaltningar som ska effektivisera sin verksamhet varje år. Men hur ska man kunna kräva det i en bransch där 90 % är löner och det enda som får köpas är arbetstimmar.
Då blir det sänkta löner…
– Ja vi har sett att när den lägre uppräkningen kom så sänkte de stora anordnarna direkt lönekostnaderna genom lägre ingångslöner.
Du vill ha en högre uppräkning?
– Ja fortsätter man som nu blir effekterna dramatiska. Då kommer de vinstdrivande att dra sig ur, och de oseriösa gynnas. Vi vill skicka den varningssignalen.

Vill ge lägre schablonbelopp när kollektivavtal saknas

Stig Svensson vill att anordnare som inte har kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska ha ca 30 kr lägre ersättning per assistanstimme.
– Det är en stor konkurrensfördel att inte tillämpa kollektivavtal, 90 % av kostnaderna i ett assistansföretag utgörs av löner och lönebikostnader och då ger det snabbt utslag om man undviker kollektivavtal.

Brukaren borde ha rätt att se hur pengarna används

Relationen mellan den assistansberättigade och Försäkringskassan har varit som i ett privat försäkringsbolag, säger Stig Svensson.
– När en bilfirma blandas in i t.ex. en skaderegleringen har försäkringsbolaget fullständig koll på hur mycket det har kostat för just dig som kund. Däremot kan de inte lika enkelt plocka fram uppgift på om samma bilfirma har fått pengar även för några andra av försäkringsbolagets kunder. Försäkringskassan har på motsvarande sätt full kontroll över hur mycket du som brukare har fått i ersättning. Däremot har man inget register över hur mycket pengar som gått till de olika anordnarna.
Det är ju Skatteverket som kollar assistansföretagens näringsverksamhet…
– Det blir fel. Antag att företagen köper saker till sina ungar och semesterresor istället för assistanstimmar. Vid skattekontroll anses detta som privata uttag och företagsledarna upptaxeras. Om Försäkringskassan istället gjorde kontrollen kan de hävda att pengarna använts fel och begära återbetalning av hela summan. Det vore rimligare konsekvenser.
Idag kontrollerar ju kassan de som själva anställer sina assistenter och de som har högre timbelopp…
– Detta borde gälla alla assistansanordnare.
Varför har det inte varit så tror du?
– Man har aldrig gjort så. Man har vant sig vid detta system. Ursprungligen skulle brukaren hålla koll på pengarna, det skulle vara självkontrollerande.
Brukaren har ju inte rätt att se var pengarna går, borde då inte den rätten finnas?
– Brukarorganisationerna säger att allt fler samtal de får handlar om att brukarna saknar insyn i hur pengarna används av anordnarna, säger Stig Svensson. Det kan finnas anledning att skapa en högre transparens men vi hann inte med att fördjupa oss i den frågan, säger Stig Svensson.

Stig Svensson intervjuades av Kenneth Westberg 2018-01-23

Vidare läsning

Personlig assistans–Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet

Skicka sidan till: