Karin Flyckt, Socialstyrelsen – ”Det beviljas alltfler boenden till barn som förlorat sin assistans”

Mellan jan 2016 och juni 2017 var 29 % av alla barnboenden nybeviljade och 40 barn som nybeviljades boende hade haft personlig assistans året innan. Att det totala antalet barnboenden trots allt minskar beror enligt Karin Flyckt bland annat på bättre förutsättningar för skolgång och stöd i hemkommunen.

Socialstyrelsen har i sin senaste lägesrapport analyserat det stöd som ges till de som förlorat sin assistansersättning. Mellan 1 januari 2016 och 30 juni 2017 förlorade 316 personer sin statliga assistansersättning. Socialstyrelsens rapport visar att knappt hälften ett år senare har kommunalt beviljad personlig assistans. Karin Flyckt är sakkunnig på Socialstyrelsen.
– Omkring 40 procent fick kommunalt beslutad personlig assistans, 6 procent hemtjänst eller boendestöd, 20 procent bostad med särskild service för vuxna, 4 procent barnboende enligt LSS, 4 procent särskilt boende enligt SoL. Även andra insatser beslutades, till exempel korttidsvistelse (5 procent).
15 % hade ingen LSS-insats ett år senare, vad kan det bero på?
– Det kan vara tex personer som väntar på att insatsen från kommunen ska verkställas eller personer som återfått sin statliga assistansersättning – något som vi i förra årets lägesrapport konstaterade var relativt vanligt.

Alltfler timmar beviljas i kommunerna

21 % av alla kommunala assistansbeslut var nybeviljanden. Antalet assistanstimmar per person ökade till i snitt 49 tim/vecka. Karin Flyckt tolkar detta bland annat som en konsekvens av att fler beviljas kommunal assistans efter indragen assistansersättning eller avslag på ansökan om assistansersättning.
– Mellan 2013 och 2017 mer än tredubblades antalet personer med över 100 timmar/vecka. Ökningen handlar med all säkerhet om assistans för andra personliga behov, till exempel hjälp med egenvård. Kommunen har ett ansvar för de behov som avser upp till 20 timmar per vecka i grundläggande behov, men när de gäller assistans för andra personliga behov finns ingen sådan gräns.

Fler barn får boende istället för personlig assistans

260 (29 procent) av de 912 besluten om boende för barn enligt LSS i okt 2017 var nybeviljade. En stor del av dessa beslut handlar om unga som går i skola på annan ort säger Karin Flyckt. Men det finns en ökande grupp barn som beviljats boende och som året innan haft personlig assistans eller assistansersättning.
– Det vi kan säga är att av 260 nya beslut om barnboenden i oktober 2017 hade 40 barn och unga haft kommunal personlig assistans eller statlig assistansersättning året innan.
Har personlig assistans ersatts av barnboenden i dessa fall?
– Det skulle kunna vara så, men vi har inte gjort några aktgranskningar eller på något annat sätt tittat på de individuella fallen, så vi vet inte helt säkert.
Samtidigt har det totala antalet barnboenden minskat, hur ska man tolka det?
– Att allt färre barn och unga totalt sett beviljas insatsen beror bland annat på bättre förutsättningar för skolgång och stöd i hemkommunen. Men trots att det totala antalet barnboenden minskar, ser vi ända att nya beslut beviljas och bland dessa har andelen som tidigare haft personlig assistans ökat.

Kan handla om ohållbara hemsituationer

Att assistans ersätts av barnboenden kan dels handla om att stöd dragits in, eller att hemsituationerna blivit alltför ohållbara trots annat stöd.
– Men oavsett så är det viktigt att barnen i så hög utsträckning som möjligt ges möjlighet att växa upp i hemmet med sin familj.
Vill du se åtgärder mot att assistans ersätts av barnboenden, vilka isåfall?
– Socialstyrelsen har inte övervägt åtgärder, det ligger inte inom ramen för vårt uppdrag. Vårt uppdrag handlar snarare om att följa utvecklingen, ta fram kunskap, utarbeta rekommendationer och kunskapsstöd.

Barnboende kan vara familjehem eller LSS-bostad

Boenden för barn är i fem procent av fallen ett familjehem, i övriga fall en LSS-bostad med särskild service säger Karin Flyckt. I vissa boenden bor unga som går i gymnasiesärskola under veckorna medan andra boenden fungerar mer som hem där barnen bor även på helger.
– Det senare handlar om barn med omfattande funktionsnedsättningar och komplexa behov. Det är svårt att försöka beskriva dessa boenden med bara några meningar, men i Socialstyrelsens handbok om rättstillämpningen vid handläggning och tillämpning av LSS–insatser till barn och unga (sid 117) sägs det att bostad med särskild service för barn eller ungdomar syftar till att ge möjlighet till en kompletterande varaktig uppväxtmiljö som mer eller mindre kompletterar föräldrahemmet under barnets uppväxt.
Vilka möjligheter har föräldrarna att vara eller sova över i en bostad med särskilt service för barn där barnet bor hela tiden?
– Föräldrahemmet bör så långt det är möjligt vara utgångspunkten, och boendet bör utgöra ett komplement till föräldrahemmet. I våra rekommendationer lyfter vi vikten av samspelet mellan personalen och föräldrahemmet, ett exempel på sådant samspel kan vara att familjen ges möjlighet att övernatta.

LSS-bostäder bör ligga i vanliga bostäder

Oavsett var bostaden är lokaliserad bör den vara utformad som en vanlig bostad och fungera så hemlikt som möjligt. Socialstyrelsen rekommenderar 2–4 barn per boende säger Karin Flyckt.
– Vidare skriver vi (sid 119) ”För att undvika en institutionsliknande miljö bör bostaden inrymmas i ett bostadshus i ett område avsett för bostäder och inte samlokaliseras med någon verksamhet enligt LSS eller socialtjänstlagen, till exempel korttidshem, bostad med särskild service för vuxna, daglig verksamhet eller särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre.”
Hur är det i verkligheten med detta? Följs detta?
– Utifrån IVO:s tillsyn vet vi att det förekommer samlokalisering av bostad med särskild service för vuxna, men jag känner inte till hur vanligt det är när det gäller boende för barn, säger Karin Flyckt.

Karin Flyckt intervjuades av Kenneth Westberg 2019-03-25

Du kan stödja Assistanskoll genom att donera pengar via till nr 123 191 01 40