läs skrivbordsversionen istället

Martin Klepke, Tidningen Arbetet – ”Svårt få gehör för assistansfrågor med en konservativ majoritet”

Martin Klepke hoppas att Socialdemokraterna fortsätter reformera LSS. Han är besviken på Liberalernas förslag att försämra rättigheter för assistans till nyanlända. Han är skeptisk till Kristdemokraterna kommer lyckas med stora reformer av personlig assistans i en konservativ regering.
– Det blir svårt att få gehör för assistansfrågor i en konservativ politisk miljö.

Martin Klepke, ledarskribent på Tidningen Arbetet (fd LO–tidningen), hörs ofta som debattör, tex i Panelen i Sveriges Radios Godmorgon världen. Han hoppas att assistansfrågan inte tappar fart efter att januarisamarbetet mellan S/MP regeringen och Centern och Liberalerna upphört.
– Nu får vi förlita oss på att Socialdemokraterna fortsätter sin förbättrade linje när det gäller LSS och får igenom sin budget även utan Liberalernas stöd.
Påverkas osäkerheten ytterligare av att Stefan Löfvén avgår i höst?
– Det tror jag inte. LSS är främst en fråga mellan Finansdepartementet och Socialdepartementet och budgeten formas utifrån en helhet. Däremot skulle Sverige behöva ett starkare socialdepartement med en starkare socialminister.
Har Lena Hallengren påverkat detta sedan hon blev socialminister?
– Det gäller inte Lena Hallengren som person. Som socialminister har hon tvärtom lyckats ta stor plats för sina frågor. Det jag menar är att styrkeförhållandet mellan departementen över tid har ändrats. Finansens roll har ökat och socialdepartementets styrka har minskat de senaste decennierna.

Rättigheter eller behov

Assistanskoll frågar Martin Klepke om hans ser ett motstånd inom delar av socialdemokratin att se LSS och personlig assistans som rättigheter, och istället se det behov som behöver prioriteras gentemot andra behov. Han svarar att han aldrig upplevt ett sådant motstånd.
– Tvärtom har jag mött en övertygelse om raka motsatsen, att assistans ska ses som en mänsklig rättighet. Det är mitt bestämda intryck alltsedan jag under sent 1980-tal första gången träffade socialdemokraten och dåvarande biträdande socialminister Bengt Lindqvist som lade grunden för det som Bengt Westerberg i dåvarande Folkpartiet senare drev igenom som LSS. Däremot tror jag att två faktorer varit hämmande hos Socialdemokraterna, dels oviljan att komma i konflikt med det kommunala självstyret, dels en för svag ställning hos socialdepartementet i budgetarbetet. Det var speciellt märkbart under förre ministern Åsa Regnér som helt tappade rättighetsperspektivet och lät sig styras av kronor och ören i handläggningen av LSS.

Stärkt assistans bör genomföras

Ett resultat av januarisamarbetet var Utredningen Stärkt rätt till personlig assistans för tillsyn, egenvård och föräldraansvar. Utredningen bör genomföras, säger Martin Klepke.
– Här finns framför allt förslag som vidgar rätten till assistans. Jag tror förslagen har stora möjligheter att också klubbas i riksdagen.

Föredrar statligt huvudmannaskap

I januariavtalet utlovades även en utredning om ett samlat huvudmannaskap för personlig assistans. Den hann inte komma före regeringskrisen. Martin Klepke anser att den behövs och att den bör utgå från att ett statligt huvudmannaskap för all assistans ska införas.
– Den stundom vädrade åsikten att det kommunala huvudmannaskapet bör vara kvar för att kommunerna känner sina invånare bäst må vara en förment godhjärtad inställning. Men verkligheten är att tillämpningen varierar alltför kraftigt från kommun till kommun och att det är ofta ekonomin som styr framför kännedom om de egna kommuninvånarna.

S kluvet i frågan om stat eller kommun

Martin Klepke tror att det kommer en utredning om huvudmannaskapet, men det finns risk att den inte kommer att leda till lagändringar, säger han.
– Det delade huvudmannaskapet har länge varit uppe till debatt så jag tror utredningen kommer även om januariavtalet är upplöst. Det är nog en större risk att utredningen blir liggande eller dras i långbänk utan att ge en konkret proposition.
Jonas Franksson i STIL befarar att Socialdemokraterna nu kan vilja hålla öppet för ett kommunalt huvudmannaskap, vad tänker du om det?
– Det påverkas nog inte så mycket just av att januariavtalet bröt samman, där fanns ju inget uttryckligt krav på att huvudmannaskapet ska förstatligas, bara utredas.
Föredrar många i socialdemokratin att kommunerna har ansvaret?
– Hos Socialdemokraterna samverkar ofta en rädsla för att lägga över mer än nödvändigt på staten, kombinerat med ett mycket starkt försvar för det kommunala självbestämmandet. Inte så att man anser att kommunerna själva ska bestämma vad som är rättigheter men snarare att kommunernas själva ska få forma hur man uppfyller dessa rättigheter. Det är dock fel väg att gå. Rättighetsaspekten är lättare att uppfylla med ett samlat huvudmannaskap hos staten.

Grundläggande behov ska ses i sin helhet

En annan viktig fråga som inte togs upp i januariavtalet är enligt Martin Klepke bedömningen av grundläggande behov när rätten till assistans bedöms. Han anser att grundläggande behov inte som idag ska delas upp i integritetsnära delar.
– Uppdelningen är konstlad. Det är helheten som måste bedömas och fungera för att uppfylla andemeningen i LSS. Helhetsbehovet måste kunna bedömas utan dagens människoovärdiga sekundklockning av toalettbesök, men naturligtvis på ett rättssäkert och jämlikt vis så att inte insatserna riskerar att skiktas efter socioekonomisk status.

Kriminalitet som inte har med rättigheterna att göra

Nyligen kom en dom i Göteborgs tingsrätt med 14 fängelsestraff kopplat till ett Göteborgsbaserat assistansföretag. Den här typen av kriminalitet behöver hållas isär från LSS–frågan om rättigheter anser Martin Klepke.
– Detta har egentligen inte med LSS att göra annat än att ligorna verkade inom assistansen med sin brottslighet.
Martin Klepke anser att det behövs fler och starkare insatser mot kriminaliteten.
– Förändringar i sekretess mellan myndigheter och samarbeten mellan myndigheter är nödvändiga. Den viktigaste förändringen som absolut måste till är dock förändringar i lagen om arbetskraftsinvandring. Det är denna lag som möjliggör den rena jobbtrafficking som till stor del är bedrägeriernas grund.

Liberalerna inne på en farlig väg

För några år sedan skulle Martin Klepke beklagat att Liberalerna och Socialdemokraterna inte längre deltar tillsammans i budgetarbetet. Nu vet han inte om det spelar någon större roll.
– Samtidigt som Socialdemokraterna har gått mot en bättre politik när det gäller LSS har Liberalerna gått mot en sämre.
På vilket sätt har Liberalerna gått mot sämre politik?
– För någon vecka sedan gick Liberalernas talesperson i LSS–frågor tillsammans med partiets ekonomiskpolitiska talesperson ut i Aftonbladet och krävde att nyanlända ska få neddragna rättigheter när det gäller assistans. Som skäl angavs de omfattande fuskhärvorna inom LSS som avslöjats under senare tid.
Hur ser du på det?
– Det är en farlig utveckling i paritet med Socialdemokraternas försök att runt 2015 angripa LSS av besparingsskäl. Fusket inom LSS ska naturligtvis stävjas, men inte genom att angripa assistansen utan – naturligtvis – genom att angripa fusket.

”LSS får inte gehör i en konservativ politisk miljö”

Martin Klepke ser numera en S–ledd regering som en förutsättning för att det över huvud taget ska kunna tas steg framåt i LSS-frågan nästa mandatperiod. Och han tänker att Liberalerna kommer att stödja reformer av personlig assistans även om de kommer från en S-ledd regering.
– Kristdemokraterna har visserligen haft en stundtals positiv profil i frågan, men nu har siktet ställts om för att samarbeta med Sverigedemokraterna.
Pia Steensland säger att de vill se nya samarbeten för att stärka rätten till assistans, hur ser du på det?
– Tvärs emot Pia Steensland tror jag det blir betydligt svårare att få gehör för assistansfrågor i en konservativ politisk miljö. För en eventuell framtida konservativ majoritet blir det ytterst en budgetfråga där välfärdsfrågor prioriteras lägre än till exempel skattesänkningar.
Sverigedemokraterna har ju också talat om att stärka rätten till assistans…
– Tyngdpunkten i SD:s syn på assistans ligger i att skikta rätten till assistans mellan svenskar och de som inte ska betraktas som svenskar, inte i att säkra ett värdigt liv.

Tror inte assistansfrågan blir stor i valrörelsen

Martin Klepke tror assistansfrågan kommer få en liten roll den kommande valrörelsen. Han tror detta val kommer kretsa kring migration och kriminalitet.
– På plats två och fyra bland de frågor som väljarna anser viktigast finns visserligen sjukvården/omsorgen och skolan men trots att det är viktiga ämnen för väljarna kommer inte ens dessa två frågor kunna bryta igenom det kompakta fokus vi ser på migration och kriminalitet, säger Martin Klepke.

Martin Klepke intervjuades av Kenneth Westberg 2021-08-31

Skicka sidan till: