Henrik Petrén, Fremia – ”Orimligt att uppräkningen inte följer assistenternas löneutveckling”
Henrik Petrén, Foto: Niklas Palmklint
Att assistansersättningens timbelopp permanent ska räknas upp med 1,5 % per år får förödande konsekvenser för seriösa anordnare säger Henrik Petrén. Samtidigt är han positiv till att regeringen vill genomföra utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans”.
Lena Hallengrens besked att timbeloppet höjs med 1,5 % 2022 är en stor besvikelse, säger Henrik Petrén, branschansvarig på Fremia, med 550 assistansföretag, kooperativ och egna arbetsgivare som medlemmar.
– När regeringen efter sju svåra år förra året gjorde en något större höjning fanns en förhoppning om att det var ett trendbrott och att regeringen hade förstått att rätten till personlig assistans är beroende av att det finns resurser att utföra personlig assistans med god kvalitet. Det senaste beskedet visar att det tydligen inte är så.
Vad får detta för konsekvenser?
– Den största konsekvensen är att ersättningen urholkas jämfört med kostnadsökningar och att seriösa assistansanordnare får svårare att överleva. Rätten till personlig assistans inte är värd något utan en rimlig assistansersättning.
Måste följa löneutvecklingen
Assistenternas löneökningar i kollektivavtalen ligger på 2,2 % fram till 2023. Henrik Petrén menar att det är orimligt att assistansersättningen inte följer med löneutvecklingen.
– Det betyder att man svälter ut den personliga assistansen, att det på bara några års sikt blir omöjligt att bedriva personlig assistans med god kvalitet.
Vad kan det konkret innebära för de assistansberättigade?
– Att man får svårare att finna och behålla bra personliga assistenter.
En rödgrön regering borde se problematiken
Lena Hallengren sade att 1,5 % är en standardhöjning och att höjningen 2021 med 3,5 % var ett undantag pga bland annat covid-19-pandemin. Henrik Petrén menar att Lena Hallengren försöker tona ner problematiken.
– Min mest välvilliga tolkning är att det är ett sätt att tona ner vikten av årets låga uppräkning, att få det att framstå som att det inte är något sensationellt. Men det är det. Det förvånar mig att en rödgrön regering inte ser kopplingen mellan ersättningens storlek och möjligheten att erbjuda trygga attraktiva anställningar.
Kan det leda till tex lägre ingångslöner för personliga assistenter?
– Det vill jag inte spekulera i. Men helt klart är att det försämrar förutsättningarna att göra yrket personlig assistent attraktivt.
Positiv till att stärkt assistans genomförs
Utredningen stärkt personlig assistans har lagt förslag som stärker rätten till assistans vid tillsyn, egenvård/sjukvård och föräldraansvar. Henrik Petrén är mycket positiv till att regeringen nu vill genomföra förslagen i utredningen innan valet.
– Utredningen innehåller många bra förslag och vi är positiva till att regeringen aviserar att de ska genomföras.
Anordnare ska kunna utföra sjukvårdande insatser
Ett förslag i utredningen är att anordnarna ska, efter avtal med en region, kunna utföra sjukvårdande insatser för enskilda assistansberättigade. Henrik Petrén är försiktigt positiv till den möjligheten men anser att många frågor behöver redas ut.
– I grunden är det intressanta förslag. Det finns dock detaljer kring hur dessa avtal med regionerna ska tecknas och hur man ska kunna garantera konkurrensneutralitet mellan olika anordnare. Vi kommer att utveckla detta i vårt kommande remissvar.
Ser du någon risk att den personliga assistansen blir alltför präglad av sjukvårdande uppgifter?
– Det är klart att det finns en risk på lite längre sikt att den personliga assistansen ännu mer än idag felaktigt ses som en form av vård. Men detta handlar om att göra livet bättre och enklare för den som har behov av både ren assistans och vårdinsatser. Jag ser det som en naturlig utveckling av vad personlig assistans kan vara.
Får inte bli ett kommunalt huvudmannaskap
Lena Hallengren antydde även att det kommer en utredning om assistansens huvudmannaskap. Det har varit diskussioner om den ska utgå från att det ska bli ett statligt huvudmannaskap eller utreda om det ska vara statligt eller kommunalt. Henrik Petrén har en tydlig uppfattning i frågan.
– Frågan om huvudmannaskap för den personliga assistansen har diskuterats till och från ända sedan 1994 och det kan vara rimligt att tillsätta en utredning för att se över frågan utifrån hur verkligheten ser ut idag. Men att ens överväga ett kommunalt huvudmannaskap vore en återvändsgränd eftersom det finns ett kompakt motstånd mot det i såväl assistansvärlden som i riksdagen.
Återkraven från Försäkringskassan
Slutligen vill Henrik Petrén återigen lyfta frågan med hur Försäkringskassan hanterar återkraven av assistansersättning från assistansanordnarna. Han menar att rättsläget är mycket otillfredsställande.
– Idag kan assistansanordnares verksamhet helt omkullkastas på grund av återkrav som man inte har någon chans att undvika. Vi har uppmärksammat regeringen på frågan och kommer att fortsätta den dialogen, säger Henrik Petrén.