”Den uteblivna indexeringen är ett svek även mot assistenterna”
Timbeloppet måste indexeras så fort som möjligt och räknas upp efter assistenternas löneökningar, säger Felix Finnveden, förbundsombudsman på Kommunal.
– Sorgligt att regeringen och SD inte värderar assistansen högre.
M-KD-L-regeringen som stöds av SD föreslår i sin statsbudget att assistansersättningen timbelopp räknas upp med 1,5 procent, vilket är hälften av förra årets höjning på 3 procent. Det ligger långt under märket för assistenternas löneökningar på 6,4 procent under tvåårsperioden 2025 – 2026, säger Felix Finnveden som är specialiserad på personlig assistans på den Välfärdspolitiska enheten på Kommunal.
– Det är oerhört sorgligt att regeringen och Sverigedemokraterna inte värderar assistansen högre. En lägre uppräkning än märket innebär alltid nedskärningar i verksamheterna.
Förmåner försvinner först…
Arbetsgivarna är genom kollektivavtalet bundna till lönenivån enligt märket men det finns mycket som inte är lika hårt reglerat, och någonstans måste pengarna tas, säger Felix Finnveden.
– Det första som försvinner är förmånerna, som exempelvis sko- eller friskvårdsbidrag. När de pengarna är slut följer andra nedskärningar. Arbetet blir snabbt väldigt tungt för de personliga assistenterna.
Utebliven indexering - ett svek mot assistenterna
Att regeringen inte införde indexeringen av assistansersättningen är ett svek mot tidigare löften och undergräver förtroendet för politiken, säger Felix Finnveden.
– Det är problematiskt att assistansersättningens nivåer är olika år till år. Vår bild är att det snarare är godtycke som styr hur mycket ersättningen räknas upp än ändamålsenliga beräkningar. Nu verkar skattesänkningar för högavlönade prioriteras.
Vad får detta för följder för era medlemmar?
– Precis som i andra branscher har de anställda behov av yrkesutveckling, fortbildning och en god arbetsmiljö, vilket måste planeras. Som det ser ut idag kan planerna ställas på ända varje höst för att regeringen prioriterar annorlunda.
Vad kan det innebära konkret?
– Ju lägre ersättningen är desto mer pressas bemanningen ner, eventuell luft i schemaläggningen tas bort, överlämningar och yrkesutveckling får stå tillbaka.
Regeringen prioriterar inte välfärden
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har vid minst två tillfällen under 2025 sagt att en indexering ska införas, i en utfrågning i riksdagen och i en intervju med Riksföreningen JAG under Almedalsveckan?
Regeringen har uppenbarligen bytt fot, vad har hänt tror du?
– De som svarar bäst på vad som hänt är naturligtvis de som satt med vid budgetförhandlingarna. Men det är uppenbart att den här regeringen inte prioriterar välfärden eller ett samhälle som håller ihop. Hela välfärden har under mandatperioden fått gå på sparlåga med varsel och nedskärningar. I år drabbar den politiken också den personliga assistansen och det är ytterst problematiskt.
Stå fast i stället för att skriva om historien
Regeringen ändrade texten för presentationen av förra statsbudgeten i sep 2024 där en indexering utlovades. Istället har följande rättelse lagts till: (2025-09-25) I denna presentationsbild överensstämmer inte uppgifterna – att en indexering av schablonbeloppet ska införas och att timbeloppet räknas upp – med budgetpropositionen för 2025.
Vad anser du om detta?
– Att det vore bättre om regeringen stått fast vid sitt löfte att indexera assistansersättningen, i stället för att försöka skriva om historien, säger Felix Finnveden.
Indexering så fort som möjligt
Kommunal vill att det så fort som möjligt införs en indexering av assistansersättningens timbelopp, Säger Felix Finnveden.
– Exakt modell måste utredas för att hitta rätt, men något i samma riktning som omsorgsprisindex, OPI. Alltså att ersättningen räknas upp med föregående års löneomkostnader på SKR, vore önskvärt.
Behöver göras en engångshöjning av timbeloppet om en indexering införs?
– Ja. Storleken behöver utredas.
Assistenterna får lägre ingångslöner
Genomsnittslönerna har anmärkningsvärt nog inte ökat med märket de senaste två åren trots att uppräkningarna varit högre än åren innan, säger Felix Finnveden.
– Det antyder att assistansbolagen väljer att lägga pengar på andra ställen än på assistenternas löner även när de har chansen att göra annorlunda.
Kan lägre genomsnittslöner bero på att privata assistansföretag anställer nya på allt lägre ingångslöner och hur ser du isåfall på det?
– Det är fullt möjligt. En annan förklaring skulle kunna vara att personlig assistans till följd av den svaga anställningstryggheten är ett genomfartsyrke. De som har hunnit jobba ett tag har oftast, och med all rätt, en högre lön än de som kommer in som nya. Om omsättningen är hög sjunker därmed också genomsnittslönerna.
Privat anställda har lägre löner än kommunalt anställda
Kommunala assistenter har enligt siffror från SCB, högre genomsnittslöner 27 700 jämfört med 26 300 för privat anställda assistenter, för tio år sedan var bilden motsatt.
Hur ser du på det och vad kan det bero på?
– Jag känner inte igen siffrorna men en rimlig förklaring är att högre personalomsättning i den privata assistansen sänker genomsnittslönen. I kommunal assistans har ju de flesta assistenter en trygg anställning.
Vill Kommunal reglera hur stor procentandel av timbeloppet som ska gå till assistenternas löner eller hur stora vinster assistansföretagen kan ta ut?
– Det är en tanke, timbeloppet ska dock räcka till mycket mer än så. Den ska täcka allt ifrån friskvård till personaldagar, skyddsarbete och administrativa resurser. De företag som idag kan göra vinst trollar verkligen med knäna och man kan ifrågasätta hur det går till och på vems bekostnad.
Olika ersättningsnivåer
Ett annat problem är att assistansersättningen är lika stor för alla assistanstimmar men att alla assistansanvändare inte är lika, säger Felix Finnveden.
– En assistansanvändare har kanske behov av undersköterskor, medan en annan klarar sig med dem som har vårdbiträdeskompetens. Den förstnämnda kommer ha högre lönekostnader än den senare. Det vore därför en bra idé att se över möjligheten att differentiera assistansersättningen så att de som har högre kostnader får ersättning för dem, säger Felix Finnveden.