Cecilia Blanck, Föreningen JAG – ”Kommunerna alltmer motvilliga att bevilja assistans”
Kommunerna har själva drivit på en mer restriktiv rättspraxis. Genom att tidsbegränsa alla beslut, kan de hela tiden göra nya bedömningar, säger Cecilia Blanck.
– Jag tror även debatten om huvudmannaskapet gör att kommunerna inte ser assistans som sin uppgift längre.
Antalet med kommunalt beviljad assistans minskade med 584 personer (11 procent) mellan okt 2020 och okt 2022. Cecilia Blanck är inte överraskad, utan har sett åtstramningar i kommunerna under en längre tid.
– De är motvilliga till att bevilja personlig assistans över huvud taget, även för tillfälliga utökningar. De drar på besluten så länge de kan tills behovet lösts på något annat sätt eller inte längre är aktuellt.
Ovilja att ta kostnader
Karin Flyckt på Socialstyrelsen säger i en intervju på Assistanskoll att det ”inte kan uteslutas att ett flertal står utan stöd” av de som förlorat sin kommunala assistans. Det stämmer säkert, säger Cecilia Blanck.
– Anhöriga får återigen ta en allt större andel av stödet, ofta helt oavlönat. Det är konsekvensen när samhället snörper åt.
Vad anser du att utvecklingen beror på?
– Vår generella spaning är att kommunerna gör allt snävare bedömningar, vi ser en ren ovilja att ta kostnader. Det har själva drivit fram en mer restriktiv rättspraxis och genom att rutinmässigt tidsbegränsa beslut ett år i taget kan kommunerna göra nya bedömningar i nästa beslut, eftersom det anses vara en ny prövning.
Hur agerar domstolarna?
– Domstolarna har tillåtit kommunerna att i nya beslut minska eller dra in insatsen bara genom att ändra sin egen bedömning av behovet. Detta åsidosätter fullständigt LSS princip om att den enskilde ska ha kontinuitet och trygghet i stödet.
Debatt om huvudmannaskap kan ha påverkat kommunerna
Huvudmannaskapsutredningen sattes igång i sep 2021 med målet att staten skulle ta över all personlig assistans, vilket den också föreslog den 1 mars i år.
Kan detta påverkat kommunerna att sluta prioritera personlig assistans?
– Huvudmannaskapsutredningen är ny, men jag tror kanske att själva debatten om huvudmannaskapet har haft viss betydelse. Senaste åren har det gång på gång slagits fast av politiker och organisationer att staten bör ha hela ansvaret. Jag misstänker att många kommuner nu känner mindre ansvar, säger Cecilia Blanck.
Statlig assistans minskar också
Samtidigt har antalet assistansberättigade på Försäkringskassan sjunkit till 13 335 i mars 2023, antalet minskar stadigt sedan 2016. Cecilia Blanck är inte överraskad.
– Grundorsaken är att färre nybeviljas assistans. Sedan 2017 har det legat runt 400 per år, och sedan dess har också det totala antalet assistansberättigade minskat.
Stoppet hjälper inte de som söker statlig assistans
Omprövningsstoppet som infördes april 2018 skyddar bara dem som redan har statlig assistans från den begränsande praxis som kom med olika domar och kulminerade våren 2018, säger Cecilia Blanck.
– För den som gjort en ny ansökan gäller inte stoppet, utan alla begränsningar träffar med full kraft. Det krävs t ex att assistansen ska vara kvalificerad och behovet hygien begränsas snävt till att hålla smuts från kroppen. Allt det där måste rättas till innan omprövningsstoppet kan lyftas, säger Cecilia Blanck.