läs skrivbordsversionen istället

”C, MP och V måste trycka på S i assistansfrågan”

Sophie Karlsson
Sophie Karlsson, ordförande i IfA, Intressegruppen för
assistansberättigade

Med en ny riksdagsmajoritet kräver IfA:s ordförande Sophie Karlsson krafttag för den personliga assistansen. Om det blir en socialdemokratiskt ledd regering uppmanar hon C, MP och V att pressa S i förhandlingarna för höjd ersättning, indexering, stoppade återkrav och en mer human behovsbedömning.

Hoppas C, MP och V trycker på S

Nu när riksdagsvalet gav en majoritet för Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det betyda att det blir en socialdemokratiskt ledd regering. Sophie Karlsson hoppas på en förändring och en förbättring för den personliga assistansen.
– De senaste åren har den sittande regeringen fokuserat mycket på kriminalitet, vilket har hindrat satsningar på och utveckling av assistansen.
Beror det bara på den nuvarande regeringen?
– Nej, försämringarna har pågått länge så det kan inte skyllas på enbart den senaste regeringen. Nu blir det upp till bevis för den regeringen som kommer, oavsett vilken konstellation det blir. De mindre partierna C, V och MP har alla uttryckt stöd för att vilja göra positiva förändringar kring assistansersättningens nivå och indexering. Jag hoppas att de kommer att trycka på S om assistansen i förhandlingarna.
Hur ser du på att Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg, före valet sade till Hejaolika att assistansersättningen kan behöva höjas men att han inte ville säga hur mycket och att fungerande välfärd är viktigare än höjda ersättningar?
– Assistansen är en del av välfärden och för att få assistansen att fungera så krävs det en höjd och indexerad ersättning. Vi kan inte effektivisera kostnaderna mer, vi vill inte vara de som tar stryk i statens budget.

Hänt för lite med M-KD-L regeringen

Sophie Karlsson tycker att det hände för lite i assistansfrågan med M-KD-L regeringen som stöds av SD.
– Föräldraavdraget halverades och det var bra. Nya grundläggande behov infördes, men det initierades av den tidigare S-regeringen. M-KD-L regeringen höjde ersättningen 2,5% och 3 % ett par år, vilket var åt det mer positiva hållet, men återgången till 1,5 % för 2026 var verkligen alldeles för lite.

Indexering och höjd assistansersättning viktigast

IfA har tagit fram en programförklaring med tio punkter med förbättringar av den personliga assistansen. Den viktigaste åtgärden är att höja och indexera assistansersättningen, säger Sophie Karlsson.
– Det är viktigt att kunna beviljas assistans i tillräcklig omfattning och att assistansen har goda förutsättningar för att kunna fungera med bra kvalitet.
Sophie Karlsson vill att timbeloppet höjs till 400 kr/timme och indexeras så att det följer kostnadsutvecklingen så att det går att göra kvalitetssatsningar.
– Det behövs satsningar på assistenternas löner, utbildning med mera. Alla kostnader måste vara med i beräkningen för assistansen. Ofta ska timersättningen ersätta lön, inte bara till en assistent, utan två, som vid inskolning.
Vilka åtgärder vill du se gällande återkrav av assistansersättning?
– Att man stoppar alla återkrav där det har funnits ett assistansbehov och personlig assistans har varit utförd.

”Miljarder av kriminalitet är en myt”

Utredningen Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott riskerar att skapa begränsningar av den personliga assistansen, säger Sophie Karlsson som berömmer STILs rapport ”Assistansen och miljardmyten”. STIL hävdar där att det saknas bevis för de uppskattningar av fuskets omfattning på flera miljarder kronor per år som gjorts och att den bevisade omfattningen av fusket legat stabilt på cirka 100 miljoner kronor per år.
– Jag tycker att det är en väldigt bra rapport och att man måste släppa idén om att det är så mycket oegentligheter och kriminalitet i assistansen. Det är en myt och inte något som grundar sig på fakta.
Tror du att denna ”miljardmyt” har påverkat politiker så att de blivit mer negativt inställda till assistansersättning?
– Ja, det tror jag absolut. Lever man i tron att de pengar som satsas försvinner till kriminella så är det knappast så att man vill satsa på det. Men nu stämmer det ju inte. Och man får inte färre kriminella genom att minska på ersättningen, det som behövs är att våra kontrollsystem och tillsynen används.

Öppen för att ta bort de grundläggande behoven

Behovsbedömningarna i personlig assistans utreds till i maj 2028 i utredningen Ett tydligare regelverk för långsiktiga och stabila förutsättningar för personlig assistans.
– Utredningen skulle kunna leda till förbättringar, men den innehåller även dåliga delar som direktiv om möjliga schablonbedömningar eller att man ska utgå från ICFs klassifikation av funktionstillstånd, säger Sophie Karlsson som anser att både grundläggande behov och andra personliga behov måste ses i sin helhet,
– Utgångspunkten borde vara att kunna leva som man själv väljer. Man borde ta bort 20-timmarsgränsen, det kan inte vara så att personer ska känna sig tvingade att duscha varje dag eller räkna sina toalettbesök minutiöst för att komma upp i 20 timmar. Att man behöver assistans med dessa behov borde vara avgörande, inte om man går 5 eller 8 gånger på toaletten varje dag.
Sophie Karlsson är öppen för att man tar bort begreppet ”grundläggande behov” och mer ser till en människas möjlighet att ha en fungerande vardag.
– Men så länge vi inte har ändrat några begrepp i lagen så måste vi se till att de begrepp som finns också tolkas på ett rimligt sätt.
Vill du se åtgärder för införande av ett statligt huvudmannaskap, vilka isåfall?
– Ja, när man har fått ordning på behovsbedömningen så ska man ta itu med att införa det statliga huvudmannaskapet. Den processen skulle kunna påbörjas parallellt så det inte drar ut ytterligare på tiden.

Orimligt vänta till 2028

Samtidigt tycker Sophie Karlsson att det är orimligt att vänta till 2028 för nya bedömningar, hon vill se en förändring här och nu.
– Jag vet att det idag finns människor som bara går och väntar på att man ska genomföra förändringar så att man återigen kan söka assistans som man kanske mist eller har fått avslag på.
Vad skulle kunna göras innan utredningen blir klar?
– Alla kommuner skulle kunna redan nu se över hur de tillämpar lagstiftningen och om de har begränsande riktlinjer, och i sådana fall ta bort dem. Sedan vore det bra om utredningen kunde göra ett delbetänkande och snabbt komma med förslag om att åtminstone de grundläggande behoven måste ses i sin helhet och att behoven i sig inte ska delas upp i integritetsnära eller inte.

Assistansberättigade ska inte behöva vara med assistenten hela tiden

Sophie Karlsson vill även att man beslutar att det är ok att den assistansberättigade ibland kan be assistenterna göra kortare ärenden utan att själv vara med, till exempel att be en assistent gå till närmaste närbutik och köpa några varor.
– Den assistansberättigade ska inte alltid behöva slita ut sin ork och känna sig tvungen att göra saker med assistenten bara för att. Det är tillräckligt många saker som kan vara omständliga att göra ändå och ibland behöver man kunna lösa saker snabbt. Det måste vara upp till den assistansberättigade att avgöra om man kan vara själv en liten stund utan att assistenten hela tiden närvarar.

Personkretsbedömningen har blivit för hård

Sophie Karlsson skulle vilja se ett kompletterande direktiv till utredningen om att återställa personkretsen, så att personer som fallit utanför kan omfattas igen.
– Personkretsbedömningen har glidit till att nästan omfatta en prövning av behoven på samma sätt som för personlig assistans när man tittar på betydande svårigheter i vardagen och så var det inte tänkt. LSS omfattar inte endast personer som har behov av personlig assistans. Personer med synnedsättning, som LSS-ledsagarservice till stor del vad avsedd för, har nu svårt att ens komma in i personkretsen.

Starta utredning om åldersgränsen

Sophie Karlsson vill även att det startas en utredning om att avskaffa åldersgränsen, liksom att se över gränsen mellan assistans och andra insatser, som hemtjänst och ledsagning, och öppna upp för tanken att fler skulle kunna omfattas av assistansen.
– Men då behöver vi politiker som är beredda att ställa sig bakom det. Jag tror dock att det skulle bli mer humant och mer kostnadseffektivt och att det inte skulle kräva lika mycket utredningar och rättsprocesser, säger Sophie Karlsson.

Sophie Karlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2026-09-20

Skicka sidan till: