Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Tre schabloner kan minska flexibiliteten men ger bättre kostnadstäckning"

Som svar på ett regeringsuppdrag föreslår Försäkringskassan i rapporten "differentierad timschablon i lag om assistansersättning" att den assistansberättigade ska kunna beviljas tre olika schablonbelopp beroende på när på dygnet assistansen förväntas användas.
Försäkringskassan medger att det kan begränsa flexibiliteten för den assistansberättigade men anser det nödvändigt för att få bättre kostnadstäckning. Besparingen beräknas bli 230 miljoner, vilket motsvarar 1.1 procent på utgifterna för den statliga assistansersättningen.

Tre olika schablonbelopp beroende på OB-ersättning

Försäkringskassan föreslår att ett schablonbelopp ska ges för vardagar 06-19, ett belopp för vardagar 19-22 och ett belopp övrig tid, alltså nätter, helger och storhelger. Jämfört med dagens schablon på 247 kr, är schablonbeloppen i Försäkringskassans förslag 224, 250 respektive 284,50 kronor per timme. Tomas Sundberg är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
- Vi vill hitta en modell som ger en så bra kostnadstäckning som möjligt genom att OB-kostnaderna täcks in på bästa sätt. Tanken är att bevilja ett individuellt beräknat schablonbelopp utifrån hur assistansbehovet ser ut under dygnet.
Idag kan den assistansberättigade söka förhöjd assistansersättning om en stor del av assistansen är förlagd till OB-tid. Tomas Sundberg vill istället se en konstruktion där OB-kostnaderna täcks in i tre schabloner.
- Förhöjd assistansersättning bör dock finnas kvar när det exempelvis finns behov av assistenter med en särskild kompetens eller utbildning.
Sjuklönerna nämns inte i ert förslag, hur kommer det sig?
- Vi har antagit att kommunen fortfarande ska ansvara för sjuklönerna.

Besparing på 230 miljoner eller 1,1 procent

Tre nivåer på schablonbeloppet beräknas ge en besparing på 230 miljoner kr eller 1,1 procent på kostnaderna för den statliga assistansersättningen. Besparingen utgår från en total kostnad på 248,80 kronor/assistanstimme, där kostnaderna för förhöjd assistansersättning är medräknad. Den förhöjda assistansersättningen innebär alltså enligt Tomas Sundberg i nuläget en genomsnittlig merkostnad på 1,80 kronor per assistanstimme.
- Detta antar vi och LSS-kommittén till hälften beror på ersättning för OB-kostnader. Övriga 90 öre per timme beror exempelvis på kostnader för behov av assistenter med en särskild kompetens. Om vårt förslag införs beräknar vi att den genomsnittliga timkostnaden, inklusive förhöjd assistansersättning hamnar på 246,16 kr/assistanstimme, förutsatt att fördelningen av assistanstimmar över dygnet inte förändras. Skillnaden mot dagens nivå, 2,46 kronor, motsvarar 1,1 procent.
Försäkringskassans egna administrationskostnader beräknas samtidigt öka med 1,8 procent, vilket innebär ca 2 miljoner kr/år enligt Tomas Sundberg.
- De kostnaderna kommer dels av mer bedömningsarbete och dels att vi vill använda stickprover för att kontrollera om assistansersättningen verkligen används på de tider på dygnet som bestämdes vid bedömningen.

Konsekvenser för anordnare och assistansberättigade

För privata anordnare innebär förslaget enligt Tomas Sundberg viss ökad administration och minskade vinster eftersom förslaget ger en besparing på 1,1 procent. Konsekvenserna för den assistansberättigade blir att han/hon redan vid utredningen måste beskriva hur man avser att leva sitt liv de kommande två åren. För att mildra detta föreslås det enligt Tomas Sundberg att avräkningsperioden ska vara 12 månader, så att assistanstimmarna kan fördelas över en tolvmånadersperiod.
- Om den assistansberättigade däremot vill ändra på användningen mellan olika tider på dygnet med olika OB-ersättningar, ska han/hon ansöka om en ny fördelning av timmarna. Om den assistansberättigade lägger fler timmar på tid med lägre OB-ersättning utan anmäla detta, riskerar han/hon att bli återbetalningsskyldig.
Om en brukare genomför en resa, exempelvis en helg och timmarna används annorlunda än normalt, ska detta då anmälas inför varje tillfälle?
- Så har vi inte tänkt det, det skulle bli för mycket administration.
Hur snabbt ska detta då anmälas?
- Det har vi inte tagit ställning till än.
Vad innebär det i tid att en ansökan om ny fördelning av antal timmar ska göras skyndsamt?
- I vart fall bör det ske snabbare än dagens ca 120 dagar som är normalfallet vid nyansökningar.
Hur bemöter du kritik att livet blir inrutat av detta?
- Det finns behov av kontroll eftersom det annars finns en risk att brukaren från början kan få för höga timbelopp utbetalade mot vad han eller hon senare faktiskt utnyttjar. Beräkningen ska utgå från när på dygnet brukaren bedöms ha behov av assistanstimmar. Därför är det viktigt att brukaren vid utredningen försöker tänka igenom och beräkna när på dygnet behoven uppstår. Om brukaren inte har särskilt stora behov under OB-tid men ändå utnyttjar timmar denna tid så riskerar han/hon inte att bli återbetalningsskyldig men kan å andra sidan riskera att inte få full täckning för sina kostnader.

LSS-kommitténs förslag om justera ner schablonbeloppet avvisas

LSS-kommittén föreslog i slutbetänkandet (sid 522) att ökningen av schablonbeloppet ska räknas ner två kr per år under tre års tid eftersom den del av schablonbeloppet, 13 procent, som inte avser lönekostnader, skulle ha höjts för mycket jämfört med konsumentprisindex sedan 1997. Tomas Sundberg anser dock att det förslaget inte kan genomföras samtidigt som Försäkringskassans förslag med tre nivåer på schablonbeloppet
- Det finns ingen anledning att genomföra det om vårt förslag antas. Det skulle inte vara möjligt att bedriva kvalitativ assistans om övriga kostnader skulle justeras ned med ytterligare 6 kronor per timme.

Om uppräkningen av schablonbeloppet

Försäkringskassan föreslår, i likhet med LSS-kommittén, att den del av schablonen som avser löne- och lönebikostnader, 87 procent, ska räknas upp årligen med löneutvecklingen på området samt med aktuella arbetsgivar- och avtalsavgifter, vilket är den modell som används idag. Till skillnad från LSS-kommittén anser dock Försäkringskassan att övriga kostnader, alltså 13 procent av schablonbeloppet, till hälften ska räknas upp efter löneutvecklingen och till hälften efter konsumentprisindex, NPI.
- Vi anser att hälften av övriga kostnader är lönekostnader för administrativ personal, säger Tomas Sundberg.

Försäkringskassan hoppas förslaget blir en del av LSS-propositionen

Försäkringskassan hoppas att deras förslag ska bli en del av en kommande LSS-propositionen, eller att det införs separat om det inte kommer någon samlad proposition utifrån slutbetänkandet, vilket Tomas Sundberg inte utesluter.
- Jag har inte den inblicken, men det skulle inte förvåna mig om det kommer flera mindre propositioner istället för en enda, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2009-11-23

Vidare läsning

Försäkringskassans rapport "differentierad timschablon i lag omn assistansersättning"