”Indexera timbeloppet och begränsa assistansföretagens vinster”

Regeringens beslut att skjuta upp indexeringen är ett svek säger Andreas Engebrethsen, socialdemokratisk lokalpolitiker och personlig assistent. Han efterlyser även tydlighet från sitt eget parti.
– Jag engagerade mig politiskt för att förändra, inte för att jag är nöjd.

Andreas Engebrethsen är (S)-ordförande i socialnämnden i Falkenbergs kommun och en aktiv röst när det gäller personlig assistans och LSS. Han har arbetat som personlig assistent i kommunen, hos vinstdrivna bolag, i assistansmottagarens egen regi och arbetar idag som assistent i ett kooperativ.
– Jag har på mycket nära håll sett hur en alltför låg schablonersättning tvingar fram lösningar som påverkar både arbetsmiljö och kvaliteten på verksamheten negativt.

”En besvikelse och ett svek”

M-KD-L-regeringen som stöds av SD meddelade den 22 september i sin statsbudget att assistansersättningens timbelopp höjs med 1,5 procent och att en indexering av schablonbeloppet skjuts på framtiden. Detta är en besvikelse och ett svek, säger Andreas Engebrethsen.
– Att endast höja timbeloppet med en femkrona är ett slag mot några av de mest utsatta i samhället och den personal som varje dag arbetar för att tillgodose deras rättigheter. Regeringens ”höjning” är i verkligheten en sänkning.

Varför skjuter regeringen fram frågan?

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall sade i en interpellationsdebatt att hon beklagar att det av misstag utlovades en indexering i presentationen av förra årets statsbudget i sep 2024. Samtidigt har hon vid två tillfällen under 2025 sagt att en indexering ska införas, i en utfrågning i riksdagen och i en intervju med Riksföreningen JAG under Almedalsveckan.
Hur ser du på detta?
– Jag förstår att många känner sig lurade, regeringen skjuter av någon anledning fram frågan och jag skulle vilja veta varför.

Regeringen har lagt en valbudget

Regeringen genomför samtidigt reformer för 80 miljarder kronor på exempelvis sänkt elskatt, sänkt matmoms och jobbskatteavdrag. Andreas Engebrethsen anser att regeringen har lagt en valbudget där man ger till de som redan har på bekostnad av de med störst behov.
– En del satsningar är bra som till exempel slopandet av funkisskatten. Samtidigt ska man komma ihåg att det var nuvarande regering som införde funkisskatten när de skapade klyftan genom att höja jobbskatteavdraget.

Timbeloppet måsta följa lönerna

Eftersom över 90% av kostnaderna i assistansen är lönekostnader har ett fär lågt timbelopp en direkt negativ påverkan på kvalitén i verksamheten och förhindrar den enskildes rätt till ett liv som andra, med goda levnadsvillkor, säger Andreas Engebrethsen.
– Timbeloppet behöver höjas i takt med ökade omkostnader, framför allt behöver det följa löneläget. Då är det också nödvändigt att en kommande höjning, med eller utan indexering, faktiskt går till personalens löner.

Indexera timbeloppet och begränsa företagens vinster

Vad vill då Andreas Engebrethsen att Socialdemokraterna ska göra i denna fråga? Jo, dels indexera timbeloppet efter att det först hamnat på en rimlig nivå.
– Därefter utreda och säkerställa att timbeloppet går till avsatt ändamål och inte till vinster i ett företag. Detta borde enligt mig redan ha gjorts.
Hur bör assistansföretagens vinster regleras?
– Jag anser att det behöver utredas hur det ska göras. När jag talar om att begränsa vinsterna är det framför allt de stora vinsterna till aktieägare och som inte tillförs verksamheten, i vissa fall skattas de inte ens i Sverige.

Kan man lita på Socialdemokraterna i LSS frågan?

Andreas Engebrethsen anser att Socialdemokraterna har den värdegrund som behövs för att skapa det samhälle som kan uppfylla intentionerna med LSS.
– Det vill säga ett samhälle där personer med svår funktionsnedsättning kan vara fullt delaktiga, med rätt att leva som andra och med goda levnadsvillkor.
Men har Socialdemokraterna verkligen alltid levt upp till det?
– Vi har lång väg kvar för att leva upp till ambitionerna i förarbetena till lagen och det finns förbättringspotential även i mitt parti. Jag engagerade mig politiskt för att förändra och förbättra, inte för att jag är nöjd. Vi har flera engagerade politiker på olika nivåer i dessa frågor som varje dag kämpar och påverkar åt rätt håll. Ett rimligt timbelopp, en indexering och en förändring av behovsbedömningarna är nödvändiga steg för riksdagspolitiken i den utvecklingen.
Vad gör du själv som lokalpolitiker?
– På min nivå är det exempelvis att slopa begränsande riktlinjer, arbeta med brukarenkäterna på ett adekvat sätt och få till en fungerande samverkan i enlighet med LSS 15§ punkt7.

Socialdemokraterna budgeterade lika mycket

När socialdemokraterna lade sin skuggbudget satsade de lika mycket som regeringen på assistansersättning.
Betyder det att S också vill höja 1,5 procent?
– Den frågan hänvisar jag till riksdagspolitikerna som har bättre koll på hur man resonerat i budgetarbetet, säger Andreas Engebrethsen.
Hur ska vi kunna lita på att Socialdemokraterna i riksdagen gör mer än regeringen i assistansfrågan?
– Även den frågan bör ställas till Socialdemokraterna i riksdagen. Gällande indexeringen av assistansersättningen var Agneta Nilsson (S) tydlig i interpellationsdebatten 14/10 när hon sa att ”Riksdagen biföll detta förslag i juni 2024 efter att det röstats igenom av S, V och MP samt regeringens stödparti SD, vilket betyder att man ställde sig bakom att regeringen skulle göra detta. Denna översyn står vi socialdemokrater fast vid. Vi kommer att genomföra den när vi kommer i regeringsställning.”

Behovsbedömningar måste ses över före huvudmannaskap

Regeringen skriver i statsbudgeten att de avser att agera för ett statligt huvudmannaskap men presenterar inga konkreta åtgärder. Andreas Engebrethsen ser flera fördelar med ett samlat huvudmannaskap men först måste behovsbedömningarna förändras.
– Försäkringskassans restriktiva tolkning assistansbedömningarna måste först brytas. LSS är en individlagstiftning som inte ska tolkas kollektivt. Vartenda beslut ska föregås av en individuell bedömning och det är den bedömningen som ska ligga till grund för beslut av insats. Ingenting annat.
Finns det mer som behöver tydliggöras innan ett förstatligande?
– Ja, det måste också klargöras vilka insatser som ska ges till de som nekas personlig assistans av Försäkringskassan i ett statligt huvudmannaskap. Assistansliknande hemtjänst? En nytt sorts boendestöd? Särskilt anpassad bostad med personal? undrar Andreas Engebrethsen.

Andreas Engebrethsen intervjuades av Kenneth Westberg 2025-10-20