Fredric Käll, Vårdföretagarna: "Svårt att hitta en bra modell för timschablonen"

Fredric Käll välkomnar utredningen om en ny timschablon - om den hittar en bra modell, men tror samtidigt att det blir svårt. Han är också mycket kritisk till ISF:s utredning och menar att vinsterna inte är så höga i assistansbranschen som utredningen påstår.

Fredric Käll, Ordförande i Bransch personlig assistans i Vårdföretagarna, är positiv till regeringens utredning Översyn av ersättning för personlig assistans för att hitta en ny timschablon - om den hittar en bra lösning. Men han tror att det kommer att bli svårt. Nuvarande modell har trots allt en poäng menar han.
- Den är otroligt enkel. Det är samma belopp för all assistans och då tjänar det inget till att laborera med hur assistansen förläggs för att få ut mer ersättning. Det enda sättet att roffa åt sig är att hålla nere kvalitén och den frågan går aldrig att hantera genom ersättningen. Nackdelen med modellen är att den inte tar hänsyn till vilka behov den assistansberättigade har och att man som anordnare därför tvingas omfördela resurserna för att täcka kostnaderna för de assistansberättigade som kräver mer omsorg.

Ser flera alternativa lösningar

Fredric Käll ser ett antal olika lösningar för en differentierad timschablon men samtidigt många problem. Han menar att det som skiljer "dyra" assistansomkostnader från "billiga" nästan alltid är frågan om när på dygnet assistansen utförs, det vill säga OB-kostnader.
- Ett sätt skulle vara att Försäkringskassan i besluten bestämmer när assistansen ska utföras, men hur går det då med den enskildes självbestämmande? Och hur komplicerade och omfattande blir i så fall inte besluten för att ta hänsyn till den enskildes behov och önskemål? Det kommer dessutom att leda till en ökning av antalet överklaganden eftersom beslutet får större betydelse.
Det motsatta, att man i efterhand rapporterar när assistansen har utförts, tror Fredric Käll å andra sidan kommer att öppna möjligheter till att fuska.
- De oärliga anordnarna kommer förmodligen se till att ge all assistans på dagtid, men skriva den som kväll eller natt. Frågan om en differentierad schablon är jättesvår, fortsätter han, jag tror tyvärr inte att det finns en bra lösning. Alternativet är att gå tillbaka till hur det var före 1998, och se till de faktiska kostnaderna. Men det var administrativt oerhört tungt och man gick ifrån det för det kostade alldeles för mycket pengar. Frågan är hur mycket rättvisa ska få kosta skattebetalarna och hur mycket av de pengarna som ska läggas på administration av assistansen och inte på assistans.

Fokus på kvalitén och inte på vinsten

En av orsakerna till att utredningen har tillsats är att Barn och äldreministerminister Maria Larsson och regeringen och anser att vinsterna är för stora. Men Fredric Käll är skeptisk till det resonemanget.
- Vad är "för stora"? Om man tänker sig ett företag som har hög vinst och där kunderna är nöjda och jämför det med ett med ett företag med låg vinst men där kunderna inte är alls nöjda. Vad är felet med hög vinst då? Det kan snarare vara ett sundhetstecken, ett resultat av att företaget anlitas för att det är bra. De anordnare som är effektiva och utför assistansen på ett bra sätt kan få goda vinstmarginaler jämfört med de som bedriver verksamheten ineffektivt och improviserar efterhand eftersom det kostar mycket mer. Man ska inte fokusera på vinst utan på kvalitén. Gör man det kommer de här "övervinsterna", eller vad man ska kalla det för, försvinna av sig själv eftersom kvalitet kostar. Vi vill ha valfrihet och förutsättningen för valfrihet är vinst, annars kommer ingen att vilja driva företag och utan företag finns ingen valfrihet.

Känsligt med höga vinster

I debatten hänvisas inte sällan till att de höga vinsterna riskerar att undergräva hela LSS-reformen, att det sticker i ögonen på folk att skattepengar hamnar i "fel fickor". Fredric Käll säger att han förstår det men att kritikerna har fel fokus.
- Det finns känslomässiga aspekter i det här som är svåra att hantera. Jag är själv medborgare och skattebetalare men jag fokuserar inte så mycket på att enskilda bolag tar ut vinster utan ställer mig frågan vad beställaren och framför allt kunden får för pengarna.
Fredric Käll menar att problemet är att myndigheterna inte ställer krav på kvalitén. Han beskriver det med ett "extremexempel":
- "Vår vän" Charkas i Halmstad, han hade ca 30 procent vinst under ett par år. Det är absurda siffror, hur har han kommit upp i de nivåerna? En assistents lön går inte att pruta på för då vill ingen jobba. Det innebär ju att han inte kan ha lagt en krona på varken assistansomkostnader eller kompetensutveckling. Även hans administrativa kostnader för att planera och leda arbetet måste i praktiken varit noll. Han kan knappast ha åkt ut och träffat varken kunder eller assistenter. Det går bara att dra en slutsats: det finns ingen kvalitet alls där. Vill staten säkerställa reformens trovärdighet måste de börja i den ändan och det gör de inte genom att sänka eller hålla tillbaka ersättningsnivåerna. Det drabbar bara seriösa anordnare.

Små företagare tar ut lön genom vinst

En annan aspekt som Fredric Käll tar upp är att majoriteten av alla företag i branschen är små och att de enligt honom ofta väljer att ta ut lön genom vinst.
- Det kan se ut som att de gör stora vinster men det beror på att de hållit igen sina egna löner. Först i slutet av året ser de att det har gått tillräckligt bra för att kunna unna sig lite mer lön och då tar de ut den som vinst. Det är samma skatt så de tjänar inget på att göra så.
Och de riskkapitalägda företagen?
- De är bara tre av alla som bolag har tillstånd att driva assistans och vad jag vet har inga av dem gjort några stora utdelningar de senaste åren. De riskkapitalägda bolagen funkar inte så, de tjänar först och främst inte pengar genom vinster utan på att sälja företaget vidare och då är det en annan riskkapitalist som betalar, inte skattebetalarna.

Dålig utredning

När Maria Larsson tillsatte utredningen hänvisade hon till en tidigare utredning, från ISF, Timschablonen öppnar för höga vinster, från juni 2012 som kom fram till att det 2011/2012 betalades ut drygt två miljarder för mycket i assistansersättning varje år. Men Fredric Käll är inte nöjd med den utredningen.
- Den skulle få min gamla mattelärarinna att gråta, säger han. I rapporten görs en massa antaganden, lägger till lite här och lite där och gör ännu fler antaganden för att slutligen komma fram till en slutsats att privata anordnare är överkompenserade med 54 kr per timma. Om det stämde så skulle man se det i företagens årsredovisningar. Genomsnittsavkastningen bland assistansbolag skulle då vara 20 procent och det är den inte. Verkligheten ser inte ut så. Det här är mer av en politisk fråga. För att få fram sitt politiska budskap så använder man de som missköter sig och drar alla över en kam. Utredningen är så dålig att man först blir arg, sen generad.

Inte alls höga vinster i assistansbranschen

Fredric Käll hänvisar till en enkätundersökning som Vårdföretagarna gjort bland sina medlemmar.
- Vi har låga vinster. Det handlar om några få procent. Generellt ligger vi under snittet jämfört med näringslivet i stort.
Men är det inte de stora riskapitalägda företagen man hänvisar till?
- Ja, men det står om de medelstora och mindre också. De har naturligtvis valt de som sticker ut och gör ovanligt stora vinster. Allt för att framhäva sin politiska uppfattning.
Är kritiken mot privata företag orättvis?
- Både ja och nej. Vi vet alla att det finns fula fiskar i den här branschen men den stora majoriteten sköter sig och gör ett jättebra jobb så på det sättet är det orättvist.
Tror du det finns fler "fula fiskar" i den här branschen än i andra?
- Försäkringskassan har gått ut med att det är 15 företag som man ska vidta rättsliga åtgärder mot, om man tittar på den siffran och jämför det med de 800 som har tillstånd att driva assistans så utgör de mindre än en procent. Det är för mycket, missförstå mig inte, men om man tittar i andra branscher, hemtjänst, äldreomsorg, städ, taxi och så vidare tror jag inte att det är värre i assistansbranschen. Om det finns pengar att tjäna på oärliga sätt finns det människor som utnyttjar det. Vi står och hurrar över de åtal som väckts nu. Förhoppningsvis skrämmer de bort de andra.
Har du någon uppfattning om hur mycket som återinvesteras i assistansföretagen?
- Jag vet inte riktigt, de flesta gör nog det i någon form. Många av de små bolagen tar som sagt ut extra löneutbetalningar för att de inte vågat ta ut en rimlig lön under året. De stora företagen återinvesterar i sin egen verksamhet och i andra närliggande branscher, till exempel i LSS-boende eller äldreomsorg för att skapa nya verksamheter, inte för att berika sig utan för att de försöker göra något bra med överskottet. Sedan finns det de som tar ut vinster också och det har jag absolut inget emot, har man gjort ett bra jobb så ska man naturligtvis få en slant för det.

Inte för många assistanstimmar

Apropå Maria Larssons uttalande om att antalet assistanstimmar ökat för mycket säger Fredric Käll att han inte tror att assistansberättigade generellt beviljas med för många timmar.
- Det viktiga för politikerna är att bestämma sig för om personer med omfattande funktionsnedsättningar ska ha rätt att leva som andra och att vi skattebetalare får acceptera att assistans kostar vad den kostar. Annars får politikerna vara tydliga med och ändra i regelverket på så sätt att vissa behov inte är ersättningsberättigade.

En bransch som kräver ansvar

Wenche Willumsen, intressepolitisk samordnare på DHR, sa i en intervju i SHT, Svensk Handikapptidskrift, att hon välkomnar åtgärder som kan leda till att de aktörer som bara är ute efter att berika sig ska välja andra branscher än assistans. Fredric Käll håller med.
- Jag tycker de ska sluta med företagande över huvud taget. Vi sysslar med omsorg och då har vi ett ansvar. Dels mot de som betalar den men också mot de som tar emot den. Och mot assistenterna. Om man gör det här bara för att berika sig så är jag den första att skriva under på att man ska ägna sig åt något annat. Men återigen, reglerna har inte efterlevts och då har det varit enkelt att tjäna mycket pengar utan risk att åka fast. De som vill berika sig hittar alltid de områdena där det är lättast att göra det på. Så är det.

Fredric Käll intervjuades av Erik Tillander, 2013-06-26