läs skrivbordsversionen istället

Patrik Häljeryd, Sandvikens kommun - "En sjättedel av de assistansberättigade måste flytta till gruppboenden"

Om assistans inte längre beviljas till personer som enbart har grundläggande behov, kommer dessa att hamna i gruppboende, säger Patrik Häljeryd, socialdemokratisk Ordförande i Handikappomsorgsnämnden i Sandvikens kommun.

Om vilka assistansberättigade som berörs

Sandvikens kommun skriver i sitt remissvar till LSS-kommitténs slutbetänkande att ett tiotal i kommunen kommer att förlora sin assistans om enbart grundläggande behov inte längre skulle berättiga till assistans. Patrik Häljeryd förklarar vilka han anser berörs.
- De är främst personer som varit delaktiga och haft andra personliga behov, men som med åren och efter hand som funktionsnedsättningen försämrats endast har grundläggande behov.
Vilka typer av funktionsnedsättningar berör detta, som du ser det?
- Personer som blir sämre i en progredierande sjukdom, exempelvis MS, ALS, en demenssjukdom som börjat tidigt eller efter en eller flera strokes. Kommunen är alltid skyldig att ge vård och omsorg, men förlorar vi finansieringen via assistansersättningen så ser jag inte att vi kan tillfredsställa omsorgsbehovet i det egna boendet.
Av kostnadsskäl?
- Ja, alternativet vore att själva ta hela finansieringen för den assistans som försvinner, det är inte ekonomiskt försvarbart.

Gruppboenden och konsekvenser för assistenter

Patrik Häljeryd menar alltså att detta kommer att leda till att de här personerna inte längre kan bo kvar i det egna hemmet, även om de skulle önska det.
- Vi får ta hänsyn till det så långt det går, men till slut fungerar det inte. I sådana fall blir det oftast en kvalitetshöjning att få stödet i ett gruppboende.
Hur påverkas assistenterna?
- De här tio brukarna har cirka 100 personliga assistenter, på gruppboenden behövs en fjärdedel av personalen, så i vårt fall kan 75 assistenter komma att varslas.
Det är många..
- Ja, sett över hela landet handlar det om tiotusentals personer, de blir extra många eftersom de assistansberättigade som berörs ofta har många assistanstimmar och dubbelassistans.
Patrik Häljeryd berättar att man redan nu planerar gruppboenden för de som antas förlora assistansen. Fortfarande vet man dock inte hur den slutliga lagstiftningen kommer att se ut, socialdepartementet har ännu aviserat ett datum för det lagförslag som följer på LSS-kommitténs slutbetänkande.
- Hinner det inte komma i år så gissar jag att det kommer 2011 eftersom det är valår 2010.
1 januari 2010 har nämnts som ett datum lagen ska börja gälla..
- Det blir mycket svårt att genomföra, kommunerna kommer inte att hinna skapa det stöd som behövs. Förutom den här gruppen beräknar vi att en tredjedel av de som idag har assistans blir aktuella för LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" som kommunerna ska administrera. Där har de flesta i och för sig redan kommunala LSS-beslut på assistans, och den gruppen planerar vi att behålla inom den kommunala assistansenheten även om de får den nya LSS-insatsen.

Patrik Häljeryd skeptisk till besparingarna i slutbetänkandet

LSS-kommitténs slutbetänkande föreslår en besparing på 3,3 miljarder, bland annat genom en enhetlig behovsbedömning, minskad dubbelassistans och att det femte grundläggande behovet slopas. Detta tror Patrik Häljeryd blir svårt att genomföra, och hänvisar till Kommunals beräkningar på att 13 600 assistenter kommer att bli arbetslösa.
- Till den siffran tillkommer många av de assistenter som förlorar jobbet om enbart grundläggande behov inte skulle berättiga till assistans. Idag behövs det akutinsatser till alla som blivit arbetslösa i industrin, samma sak kommer att behövas för alla arbetslösa assistenter.
I slutbetänkandet talas det om att kommunerna måste höja kvaliteten på SoL-insatserna. Patrik Häljeryd tycker inte heller de orden är trovärdiga. I de ekonomiska tider som nu råder tror han att kommunerna kommer att tvingas till prioriteringar och uppsägningar av personal vilket kommer att leda till kvalitetsförsämringar på SoL-insatserna.
- De gruppboenden vi behöver bygga för att ta emot de som förlorar sin assistans kostar runt tio miljoner. Slutbetänkandet andas kostnadsövervältring från stat till kommun, sedan det kläs i fina ord med att man vill höja kvaliteten på SoL-insatserna, säger Patrik Häljeryd.

Patrik Häljeryd intervjuades av Kenneth Westberg 2009-03-10

Vidare läsning

Sandvikens kommuns remissvar på LSS-kommitténs slutbetänkande

Skicka sidan till: