Minskad ökningstakt för assistansersättningens kostnader

Enligt siffror från Försäkringskassan ökade kostnaderna för assistansersättningen för stat och kommuner med 6,6 % under 2010, jämfört med året innan. Det är den lägsta ökningstakten sedan assistansersättningen infördes 1994.

Gradvis avtagande kostnadsökning

I tabellen Kostnadsutveckling för assistansersättningen, kan vi följa kostnadsutvecklingen sedan 1994 för assistansersättningen fördelat på stat och kommuner. Under 2010 var kostnaden för assistansersättningen 23,2 miljarder kr varav staten betalade 18,9 miljarder och kommunerna 4,3 miljarder.
(Sedan1997 betalar kommunerna de 20 första timmarna per vecka och assistansberättigad)
Kostnadsökningen under 2010 var 6,6 %, jämfört med drygt 9 % under 2008 - 2009 och drygt 12 % 2005 - 2007. Kostnadsökningen har alltså gradvis avtagit. (se tabell)

Uppräkningen av schablonbeloppet en del av kostnadsökningen

En del av kostnadsökningen beror alltid på den årliga uppräkningen av schablonbeloppet som görs för att kompensera inflation och löneökningar. Om effekten av uppräkningen av schablonbeloppet räknas bort, blir det tydligt kostnadsökningen minskat till en lägre nivå 2008 - 2010 jämfört med tidigare år. (se tabell)

Antalet assistansberättigade planade ut under 2010

Orsaker till kostnadsökningen sedan 1994 är enligt Socialstyrelsens rapport Kostnader för assistansersättningen (LASS) 2007 att antalet personer med behov av personlig assistans ökat liksom timbehovet per person, samt att assistansberättigade sedan 2001 kan behålla sin assistans efter 65 års ålder.
En förklaring till den avtagande kostnadsökningen de senaste åren kan vara att antalet assistansberättigade under 2010 för första gången sedan 1994 planat ut och minskat något till strax under 16 000 personer (se statistik).
En förklaring till detta kan vara att Försäkringskassan sedan 2007 enbart räknar de delar av de grundläggande behoven som anses vara integritetskänsliga när det avgörs om en person har rätt till assistansersättning. Det mest kända exemplet i tillämpningen är att endast den som inte kan föra maten till munnen har ett grundläggande behov vid måltider. Enligt Försäkringskassans egna uppgifter förlorade 57 personer sin assistansersättning av denna anledning 2007, vilket sedan ökat till 100 personer 2008, 146 personer 2009 och 143 personer första halvåret 2010.

Försäkringskassan förutspår att fler ska förlora assistansersättningen

I en intervju i augusti 2010 förutspådde Magnus Liefvendahl, då verksamhetsansvarig på enheten för sjukförsäkring och funktionshinder, att antalet personer som förlorar sin assistansersättning skulle fortsätta att öka på grund av den ändrade definieringen av grundläggande behov som infördes 2007.

Vidare läsning

Kostnadsutveckling för assistansersättningen 1994 - 2010