Magnus Liefvendahl, Försäkringskassan - "antalet personer som förlorar sin assistansersättning kommer att fortsätta öka"

Det första halvåret 2010 förlorade 143 personer sin assistansersättning från Försäkringskassan, när de vid omprövningar hamnade under 20-timmarsgränsen för grundläggande behov/vecka, vilket kan jämföras med 146 personer under hela 2009. Magnus Liefvendahl, verksamhetsansvarig på enheten för sjukförsäkring och funktionshinder förutspår att ökningen kommer att fortsätta under 2010 och 2011.
Orsaken är främst den ändrade rättspraxisen för grundläggande behov vilket det krävs en lagändring i riksdagen för ändra enligt Magnus Liefvendahl.

En tydlig trend i att allt fler förlorar sin assistansersättning

Antalet personer som förlorat sin assistansersättning har ökat sedan 2007 och Magnus Liefvendahl säger att detta är en trend som blir allt tydligare.
- På det stora hela beviljas det fortfarande fler timmar till fler personer, men det sker en parallell utveckling med ett ökande antal personer som förlorar sin assistansersättning.
Bedömer du att fler kommer att förlora sin assistansersättning?
- Ja, jag bedömer att ökningen kommer att fortsätta under 2010 och 2011.
Vad beror det på?
- Det beror till stor del på den förändrade rättspraxisen som utvecklats det senaste året efter Regeringsrättens dom om integritetskänsliga delar i de grundläggande behoven.

Regeringsrättsdom bekräftade Försäkringskassans hållning från 2007

Magnus Liefvendahl menar att Försäkringskassan måste följa Regeringsrättens dom 5321-07 från juni 2009 som säger att bara integritetskänsliga delar ska räknas när en persons grundläggande behov ska beräknas.
- Det var visserligen en kommun som drev ärendet upp till Regeringsrätten men det finns en samsyn mellan oss och kommunerna i den här frågan.
Förändringen av hur grundläggande behov ska bedömas startade i november 2007 när Försäkringskassan skickade ut ett internmeddelande om att grundläggande behov ska vara "av mycket privat karaktär" när det ska bedömas om en person har 20 timmar grundläggande behov per vecka. Detta innebar exempelvis att enbart en person som inte kan föra maten till munnen, tugga och svälja ansågs ha ett grundläggande behov i matsituationen. Magnus Liefvendahl berättar att detta skedde efter att lokala försäkringscentra slagits ihop till en central myndighet.
- När Försäkringskassan blev en självständig myndighet 2005 startade vi ett arbete med att få en likadan bedömning i hela landet, då tittade vi på lagens förarbeten och kom fram till detta.
Fanns den här tolkningen på vissa lokala försäkringscentra innan 2007?
- Ja, det gjorde den, de fall där personer nu förlorar sin assistans trots att deras livssituation inte förändrats rör personer som bor i delar av landet som fått en förändrad bedömning av grundläggande behov

Krävs lagändring i LSS § 9a

Det som nu sker är enligt Magnus Liefvendahl att gränsen flyttas för när de respektive huvudmännen kommun och Försäkringskassa ansvarar för stödet, kommunerna kommer nu att få ta över stödet till allt fler. Han ser ingen anledning till att antalet personer som förlorar sin assistansersättning skulle stanna av.
- Detta kan bara stoppas av en förändrad rättspraxis, i juni i år kom det dock en dom om att dubbelassistans ska räknas när man bedömer de grundläggande behoven, det kan leda till att vissa personer får fortsatt rätt till assistansersättning, men det räcker troligen inte för att stoppa den generella trenden.
Vad krävs för att ändra rättspraxisen för tolkningen av vad som ska räknas som ett grundläggande behov?
- Det krävs en lagändring i LSS § 9a, med ett förtydligande om vad som ska räknas som grundläggande behov. Detta måste riksdagen göra.

Försäkringskassan redovisar sin åsikt sommaren 2011

Många politiker från höger till vänster anser att rättspraxisen bör ändras, på en fråga från Assistanskoll svarade företrädare för flertalet riksdagspartier att det kan behövas en lagändring i LSS § 9a, Magnus Liefvendahl kommenterar.
- Här är det viktigt att vi som myndighet signalerar situationen och ger ett bra underlag, vi har fått ett regeringsuppdrag till 30 juni 2011 där vi ska redovisa utvecklingen av bedömningen av grundläggande och andra personliga behov.
Vad kommer ni att beskriva i den rapporten?
- Uppdraget går ut på att redovisa skillnader över landet i bedömningen av behoven, hur de ska bedömas på ett rättssäkert sätt och hur vi gör vår behovsbedömning, men jag ser också en möjlighet för oss att berätta vad vi tycker om regelverket och vilka förändringar som behövs.
Så fram till sommaren/hösten 2011 kommer alltfler att förlora sin assistansersättning?
- Ja, det blir följden, säger Magnus Liefvendahl.

Magnus Liefvendahl intervjuades av Kenneth Westberg 2010-08-31

Vidare läsning

Fråga från Assistanskoll till riksdagspartierna inför riksdagsvalet den 19 september:
Ska det göras en lagändring i LSS § 9a om att hela det grundläggande behovet ska räknas och inte delas upp i integritetskänsliga och icke-integritetskänsliga delar?

Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Endast en lagändring i LSS § 9a kan ändra vår tillämpning av grundläggande behov"

Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Socialutskottets tillkännagivande kan betyda att man inte tänker göra något åt Försäkringskassans bedömningar"

Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi tolkar regeringens proposition som att de tycker vi är på rätt väg"

Magnus Johansson, Miljöpartiet - "Regeringen tittar på medan Försäkringskassan gör det smutsiga jobbet"

Regeringsrätten: Kritik mot rådande rättstillämpning ska lämnas till regeringen

Adolf Ratzka - Var går gränsen för att få assistansersättning?

Statistik över assistansberättigade och vad som skedde med personer som fick ändrade beslut på sin assistansersättning 2007-2009

• De som fick ändrade beslut fick ofta fler timmar än de hade tidigare. Det gäller dem som ansöker om fler timmar men också dem som omprövas av Försäkringskassan utan ansökan, t ex vid tvåårsomprövningar.
• * Institution kan vara exempelvis en gruppbostad eller bostad med särskild service enligt LSS.
• Varje år sker ca 1400 nybeviljanden av assistansersättning
• De ca 3400 personer som beviljats personlig assistans enligt LSS i kommunerna finns inte med i denna statistik