Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Socialutskottets tillkännagivande kan betyda att man inte tänker göra något åt Försäkringskassans bedömningar"
Tillkännagivandet i Socialutskottets betänkande över regeringens LSS-proposition är inte tillräckligt för att Försäkringskassan ska backa, det hade krävts en lagändring i LSS § 9a enligt Mathias Blomberg, advokat specialiserad på LSS-frågor.
Att vissa politiker hävdar att det inte finns tillräckligt kunskapsunderlag för en lagändring tolkar han som att man egentligen inte vill ändra Försäkringskassans bedömningar av grundläggande behov.
Tillkännagivandet räcker inte
Mathias Blomberg anser att Socialutskottets tillkännagivande inte räcker för att ändra Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov, där man sedan 2007 enbart räknar så kallade integritetskänsliga delar i de grundläggande behoven när det avgörs om en person når upp till 20 timmar per vecka. Ett känt exempel är att en person som kan äta själv och föra maten till munnen inte anses ha ett grundläggande behov vid måltider. Försäkringskassans hållning fick stöd av högsta domstolsinstans i Regeringsrätten i juni 2009. Både Folkpartiets och Vänsterpartiets representanter i Socialutskottet anser däremot att tillkännagivandet gör att Försäkringskassan nu kan bortse från regeringsrättens praxis, Mathias Blomberg håller inte med.
- Det stämmer inte, Försäkringskassan kommer inte att ändra sin tillämpning av grundläggande behov på grund av detta. Tillkännagivandet är bara ett vägledande uttalande och det är ingen större skillnad mot de skrivningar som finns i tidigare förarbeten i lagstiftningen.
Hur tolkar du att Socialutskottet säger att regeringen ska återkomma med förslag till åtgärder?
- Det sägs, åtminstone av allianspartierna, att man inte ska föregripa utredningarna av bedömningsinstrumentet och Försäkringskassans utredning av grundläggande och andra personliga behov, vilket innebär att man ska låta detta pågå fram till juni 2011, det säger något om hur angeläget man anser det vara.
Mathias Blomberg menar att om man framför kritik men skjuter åtgärderna ett år framåt och regeringen, som har den reella makten, samtidigt säger att Försäkringskassans tillämpning har ett adekvat lagstöd blir det dubbla budskap.
- Det är väl så här Socialutskottet väljer att hantera detta, det kan innebära att man egentligen inte vill ingripa mot Försäkringskassans bedömningar. Kostnaderna har ju minskat, Försäkringskassan har lyckats åstadkomma det LSS-kommittén tillsattes för från början, vilket inte var att utveckla assistansreformen utan att minska kostnaderna.
Borde ha gjort ändring i LSS § 9a
Den adekvata åtgärden hade enligt Mathias Blomberg varit att göra ett förtydligande av lagtexten av § 9a i LSS, dels med förtydligande vad som ska räknas som grundläggande behov exempelvis vid måltider, dels hur det grundläggande behovet ska tidsbestämmas.
- 2006 tillämpade Försäkringskassan att det grundläggande behovet skulle tillgodoses i sin helhet och att man inte skulle räkna minuter i olika delmoment, de borde återgå till den hållningen. Detta kan beskrivas i en mer allmänt hållen lagtext och därefter utvecklas i förarbeten.
Allt detta borde dock ha gjorts mycket tidigare menar han.
- Det var lite sent när regeringen lagt sin proposition och frågan ligger hos Socialutskottet. Regeringen har i LSS-propositionen sagt att det finns adekvat lagstöd i tillämpningen, då är det inte konstigt att Försäkringskassan fortsätter på samma linje.
Mathias Blomberg tycker det är mycket märkligt att Socialutskottets Ordförande Kenneth Johansson påstår att det saknas tillräckligt kunskapsunderlagför att förtydliga vad som är ett grundläggande behov.
- Vi vet vad regeringsrätten sagt, det finns jurister på departementet som följt detta. Vid ett flertal tidigare tillfällen har man dessutom sagt att man nogsamt följt utvecklingen, de borde ha tillräckligt kunskapsunderlag för att åtgärda de brister man nu slår sig på pannan för i tillkännagivandet.
Skeptisk till att andra åtgärder än lagändring är möjliga
Socialdemokratiska och vänsterpartistiska ledamöter i Socialutskottet, säger sig vilja se åtgärder från regeringen redan i höst genom att exempelvis skicka ett regleringsbrev till Försäkringskassan. Mathias Blomberg är tveksam till att det går att ändra situationen utan en lagändring.
- I exempelvis förordningar har riksdagen lämnat över till regeringen att besluta i vissa frågor. Regeringen kan ge vissa direktiv till myndigheten, men det låter främmande att de skulle kunna gå in i en enskild lagstiftning och säga åt Försäkringskassan vad de ska göra, det blir ministerstyre.
Vissa politiker verkar enligt Mathias Blomberg tro att det bedömningsinstrument för personlig assistans som ska vara klart i mars 2011 ska lösa problematiken, detta tycker han inte är realistiskt.
- Otydligheterna kring bedömningen kommer att kvarstå, det här beslutet behöver tas vid sidan om utvecklandet av bedömningsinstrumentet.
Vad hade du velat se för åtgärder från Socialutskottets sida angående bedömningsinstrumentet?
- Där fanns det inte så mycket att göra, de kan inte sitta och detaljstyra detta på riksdagsnivå. Det är lovvärt att de understryker att det ska utformas med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande.
Snabba åtgärder har gjorts i andra sammanhang
Det finns en parallell på ett helt annat område som enligt Mathias Blomberg visar hur snabbt det kan gå när politikerna väl bestämmer sig. I november 2005 drev Miljöpartiet i en uppgörelse med den socialdemokratiska regeringen igenom en tillfällig lag om asylsökande, vilket innebar att 8-9000 människor beviljades uppehållstillstånd.
- Det genomfördes på en månad, det här handlar det också om en mycket utsatt grupp, om man vill göra saker så går det.
Uppskov två månader för att lindra effekterna
Försäkringskassan säger att antalet personer som förlorar sin assistansersättning kommer att eskalera under 2010 och från 1 maj införde Försäkringskassan en ny regel om att man får behålla sin assistans i två månader efter att man förlorat den vid en omprövning.
- Försäkringskassan omprövar nu med sällan skådad frenesi, jag undrar varifrån den generösa impulsen med två månaders uppskov kommer, det är något man borde infört långt tidigare. Jag tror att politikerna haft en dialog med kassan om att lindra effekterna för att undvika ett alltför stort ramaskri.
Kommunerna tar till sig den hårdare hållningen
Tidigare har det varit ett problem att kommunerna inte alltid haft en tydlig tillämpning av hur personlig assistans ska beviljas enligt Mathias Blomberg. Nu anammar kommunerna istället i allt högre grad Försäkringskassans nya tillämpningar av de grundläggande behoven.
- Många följer nu Försäkringskassan genom att exempelvis dela upp behoven i integritetskänsliga delar eller att enbart räkna aktiv tid. Vissa kommuner säger till och med att det ska finnas ett behov på 20 timmar/vecka för att överhuvudtaget få assistans.
Många som förlorar sin assistansersättning vid Försäkringskassans omprövningar får dramatiskt förändrade liv enligt Mathias Blomberg.
- Jag har ett ärende just nu där en man fick 36 timmar assistans/vecka i kommunen mot att tidigare haft 120 timmar/vecka från Försäkringskassan.
Vissa försäkringscentra kräver nu direkt delaktighet i aktiviteterna
Den senaste utvecklingen hos Försäkringskassan är enligt Mathias Blomberg att vissa lokala försäkringscentra börjat tolka den assistansberättigades delaktighet i insatserna mycket snävt, om han/hon inte deltar aktivt och exempelvis inte dammsuger själv räknas inte tiden och man hänvisar till att söka stöd i form av hemtjänst från kommunen.
- Detta är en total felsyn, en person kan vara delaktig genom att anvisa assistenterna hur de ska göra. Idag skiljer sig tolkningen om detta mellan lokala kassor, i södra Sverige anser man att man ska få assistans förutsatt att man inte gör något helt annat medan assistenten städar. På en annan kassa kan man däremot säga "jamen du håller inte i dammsugaren, då får du inte assistans", säger Mathias Blomberg.
Mathias Blomberg intervjuades av Kenneth Westberg 2010-05-25
Vidare läsning