Cecilia Blanck, Föreningen JAG - "Timbeloppet bör sättas efter behovet"

Timbeloppet bör sättas efter den assistansberättigades behov av tex utbildning av assistenter, behov av personlig arbetsledning eller att assistans används under OB-tid. Enligt Cecilia Blanck ger dagens schablonersättning alltför stora vinster till vissa företag eftersom många assistansberättigade inte använder hela timbeloppet.

Vill se ett ändrat timbelopp

Cecilia Blanck, Föreningen JAGI mars meddelade regeringen att de startar utredningen Översyn av ersättningen för personlig assistans, utredare är Agneta Rönn, nu expert på SKL:s avdelning för ekonomi och styrning. Utredningen välkomnas av Cecilia Blanck, verksamhetschef på Föreningen JAG, som anser att det nuvarande systemet är orättvist.
- Problemet är att alla får samma timersättning trots att behoven är olika.
Hur skulle du vilja att timbeloppet är utformat?
- Ersättningen borde styras efter behov och det liv man väljer att leva, tex behov av att utbilda sina assistenter, att man inte själv kan arbetsleda assistenterna, eller hur mycket av assistanstiden som används på OB-timmar. Cecilia Blanck säger att många av JAG:s medlemmar utnyttjar mycket assistans på kvällar och helger när lönekostnaden är högre eftersom de ofta är på daglig verksamhet och skola på dagen, där man enligt lagen oftast inte får assistans.
- Detta behöver ändras utan att man samtidigt låser personer att använda sin assistans under bestämda tider på dygnet.
Räcker den förhöjda ersättningen inte till?
- Den är 12 procent och äts ofta upp bara av OB-kostnader, det täcker inte långt.
Hur ser du på det förslag som Försäkringskassan lagt med tre olika schabloner beroende på OB-tid?
- Det var bra tänkt, sedan kan man alltid diskutera detaljerna och nivåerna.
Borde timbeloppet kunna variera efter kvaliteten i den utförda assistansen?
- Ja kanske, förutsatt att kvalitet utgår från assistansanvändarens behov och sätt att leva sitt liv.
Många säger ju att det är svårt att mäta kvalitet?
- Ja, men assistans under OB-tid och behov av arbetsledning och utbildning av assistenter är ganska tydliga behov.

Tror inte på vinstförbud

Innan schablonersättningen infördes 1 september 1997 ersattes assistansberättigade för de faktiska kostnaderna upp till ett bestämt tak. Före september 1997 visade anordnaren hur mycket kostnader man hade och kunde få ut maximalt 183 kr/timme.
- De som använde assistenterna enbart för fysiska behov och styr sin assistans själva hade lägre kostnader medan de som har behov av att utbilda assistenter och få stöd i sin arbetsledarroll hade högre kostnader. Brukarkooperativet JAG låg på maxbeloppet 183 kr medan många andra låg lägre, kassan bedömde vad som var rimligt, säger Cecilia Blanck.
Från 1 september 1997 ändrades timbeloppet till en schablon som hamnade på 164 kr/timme för alla, med möjlighet att söka upp till 12 procent förhöjd ersättning.
- De som redan innan hade lägre kostnader klarade sig bra och ger idag vinster till riskkapitalisterna. Jag menar att vinsten för de som inte har så höga kostnader hotar reformen, medan förlusten för de som har höga kostnader hotar kvaliteten.
Hur ser du på debatten om de höga vinsterna i branschen?
- Ja vad ska jag säga, vi är en ideell förening och använder allt i verksamheten.
Wenche Willumsen i DHR uttalade sig nyligen i Svensk Handikapptidskrift, SHT om att hon ville se en utformning av timbeloppet som gör att företag som har vinst som huvudintresse söker sig bort från assistansen.
Vill du se ett vinstförbud i branschen?
- Det är inget som skulle hota oss, samtidigt väljer många privata anordnare och ett vinstförbud tror jag skulle minska valfriheten.

Tar avstånd från Billums utkast till timbelopp

Susanne Billum lade fram ett utkast till timbelopp i utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) Förutom att faktiska lönekostnader till assistenten ersätts skulle assistansomkostnader ges via ett schablonbelopp per assistansberättigad oavsett antal timmar och administrationskostnader ersättas med ett schablonbelopp per anställd assistent. Cecilia Blanck tar starkt avstånd från detta.
- Det vore mycket orättvist om alla hade samma belopp för assistansomkostnader, oavsett hur många assistanstimmar man har. Det blir mycket glest mellan semestrar för den med många timmar som behöver ha många assistenter med sig. Assistansomkostnaderna måste stå i proportion till hur mycket assistans man har. Och administrationsersättningen kan inte utgå från antalet anställda, det finns många fler faktorer som påverkar kostnaden. Det skulle dessutom ge incitament till fler deltidsanställningar - är det verkligen det man vill?

Begreppet överutnyttjande används för att svärta ner

Cecilia Blanck har farhågor för att utredningen om timbeloppet kan leda till nedskärningar. Det talas om kostnader i direktiven, det får inte bli dyrare men gärna billigare säger hon.
- Samtidigt är det lite hoppfullt att det sägs att utredaren ska se till faktiska kostnader och ta hänsyn till skiftande behov.
Begreppet överutnyttjande har använts ofta, Susanne Billum sade att det kan innebära att assistansersättning används till marknadsföring, att assistent och brukare inte gör saker tillsammans eller att kostnader ökar utan förklaring.
Hur ser du på begreppet överutnyttjande?

- Jag kan se andra förklaringar till alla de saker Susanne Billum nämner, vi har lite olika bild av verkligheten. Begreppet överutnyttjande kan ses som ett sätt att svärta ner assistansen, det är mycket tyckande och lite fakta. Visst har det förekommit fuskfall men väldigt litet underlag har presenterats.

Hoppas att kommunernas kostnader ska ses rättvist

I direktiven till utredningen Översyn av ersättningen för personlig assistans talas det även om att det ska vara anpassat till kostnaden hos offentliga(kommunala) och enskilda utförare. Cecilia Blanck är kritisk till att kommunernas sätt att räkna ofta godtas. De borde bara räkna med kostnaderna för de brukare som de utför assistans åt menar hon.
- Kommunerna räknar på olika sätt vilket jag hoppas den här utredningen kommer att genomskåda. Många kommuner tar i sin utförarkostnad med de 20 timmar de betalar för alla assistansberättigade, även de som valt privata anordnare. De räknar också ofta med sjuklöner till assistenter hos privata utförare de är skyldiga att ersätta. De två sakerna ska inte vara med, det är som att jämföra äpplen och päron.
Hur ser du på att utredningen ska se om sjuklöner till assistenter hos privata utförare ska ingå i timbeloppet?
- Det vore väl bra om det blev så, bara det skapas någon form av försäkring så att de små anordnarna klarar detta. Idag är det mycket administration kring detta och kommunerna kan vara svåra att komma överens med, säger Cecilia Blanck.

Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2013-05-20

Vidare läsning

Utredningen:Översyn av ersättningen för personlig assistans


Skicka sidan till: