annonser
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Nordica Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Rehab Sation Assistans
annons Vivida Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons JAG
annons Maxia Care
annons Backup


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Susanne Billum intervjuas om överutnyttjande i assistans och om utkastet till nytt schablonbelopp

Susanne Billum anser att 13-18 procent av all utbetald assistansersättning är överutnyttjande. Bland annat anser hon att det kan vara överutnyttjande om det finns alltför stora vinstmarginaler hos anordnarna, om brukaren inte deltar aktivt när assistenten utför en arbetsuppgift eller när antalet assistanstimmar ökar utan känd orsak.
I en bilaga till betänkandet finns ett utkast till en ny konstruktion av assistansersättningens schablonbelopp.

Artiklar med samma tema: (35)

TEMA - Fuskutredningen, Åtgärder mot fusk och felaktigheter av Susanne Billum 2012

I mars 2011 tillsattes en utredning som undersöka omfattningen av fusk med assistansersättning och föreslå åtgärder mot fusket. Utredningen ska även utreda kostnadsökningen för assistansersättningen som helhet och ge förslag som ska "komma tillrätta med" kostnadsutvecklingen. Utredningen ska vara klar 15 februari 2012.

Överutnyttjande om assistanstimmarna ökar utan förklaring?

Överutnyttjandet av assistansersättning sägs vara 13-18 % av all utbetald assistansersättning i betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning som blev klart 16 februari 2012. Se Assistanskolls sammanfattning av betänkandet. Till överutnyttjande räknar Susanne Billum bland annat med att antalet assistanstimmar per person ökat utan förklaring sedan assistansersättningen infördes.
- Vi har beaktat att det behövdes ett antal år för reformen att sätta sig, eftersom det fanns behov som tidigare tillgodosetts på annat sätt. Efter tio år borde ökningen avstannat, men den bara fortsätter. Det skiljer dessutom så mycket mellan Försäkringscentra i olika län att det verkar rimligt att vissa län beviljar för generöst.
Kan det inte vara ett ökande behov hos assistansberättigade som vill kunna göra mer och mer efterhand de kommer ut i samhället?
- Jo till en del, men det är samtidigt många assistansberättigade som har stora problem och inte orkar hur mycket som helst. Man kan ifrågasätta om någon som behöver mycket assistans för grundläggande behov samtidigt begär flera timmar varje dag för fritidsaktiviteter. Då kan det handla om överutnyttjande, särskilt om alla timmar dessutom alltid används till 100 procent.
Kärnfrågan enligt Susanne Billum är definitionen av "andra personliga behov" som beviljas efter att en persons grundläggande behov fastställts .
- Grundläggande behov är inte lika mycket att diskutera eller ifrågasätta, andra personliga behov är däremot oklara. Det finns kassor som beviljar all vaken tid i schabloniserad tidsbedömning, det kan innebära överutnyttjande.
Kan inte behov som att umgås med vänner, gå på date, osv kräva att man har en flexibilitet att kunna göra saker?
- Jag kan inte säga vad som är rätt men har pekat på att det är oklart, som jurist vill jag se riktlinjer.

Är marknadsföring och juridiska tjänster överutnyttjande?

Privata assistansföretags marknadsföringskostnader och juridiska stöd nämns också som en del av överutnyttjandet i betänkandet. Assistanskoll frågar Susanne Billum om assistansföretag inte ska marknadsföra sig eller vara juridiskt biträde.
- Det är i alla fall inte kostnader för personlig assistans.
Borde det inte finnas alls?
- I den mån anordnaren kan skapa ett utrymme med en viss juridisk hjälp och information till sina kunder är det inte fel. Men schablonersättningen ger för stort utrymme till sådana förmåner, anordnare använder detta för att konkurrera med varandra. Det tål att tänka på om assistansersättningen ska täcka detta.

Är det överutnyttjande om brukaren inte deltar aktivt?

I betänkandet sägs det att en del av överutnyttjandet är att assistenter gör saker utan att den assistansberättigade är delaktig. Här är det dock svårt att säga exakt var gränsen ska dras enligt Susanne Billum.
- Det är en lagtolkningsfråga, men det är uttryckt i förarbetena att brukaren ska vara delaktig. Det är skillnad på en assistent och en alltiallo eller hembiträde i hemmet.
Om det är för kallt för brukaren att gå ut dennes funktionsnedsättning, kan assistenten handla då, eller måste brukaren följa med?
-Visst kan någon vara för sjuk för att gå med och handla, men det kan också vara så att brukaren tycker det är tråkigt att handla och skickar assistenten.
Kan inte livet bli oflexibelt och den assistansberättigades självbestämmande minska om detta följs till punkt och pricka?
- Det är en sak för lagstiftaren att ta itu med, för personlig assistans är det inte om brukaren gör något annat och skickar sin assistent.
Har assistansberättigade haft för stor frihet att göra vad de vill?
- Det tycker jag inte man kan säga, men det har begåtts många fel på olika håll, ofta av okunnighet.
Hur ser du på synen att assistansen ska möjliggöra att en person kan göra det han/hon hade gjort om denne inte haft en funktionsnedsättning?
- Det är att gå för långt om man tillämpar det generellt. Att tala om en förlängd arm har stöd i lagen men det blir fel att säga att om jag vore frisk skulle jag åka och storhandla och därför kan jag skicka assistenten.
Anser du att det bör vara specificerat exakt vilka arbetsuppgifter en assistent ska göra?
- Nej, då försvinner friheten, men det behövs mycket mer information till brukare och anordnare om vad assistansen är till för och vad den kan användas till.

Modell för ny schablonersättning presenteras

I en bilaga till betänkandet finns ett utkast till ny konstruktion av assistansersättningens schablonbelopp. Susanne Billum vill se en modell där vinsten inte kan öka ju fler assistanstimmar som beviljas. Förutom att faktiska lönekostnader till assistenten ersätts skulle assistansomkostnader ersättas med ett belopp för varje enskild brukare och administrationskostnader ersättas med ett belopp per anställd assistent.
- Idag tjänar alla på att fler timmar beviljas, det går att hålla nere lönerna och få stordriftsfördelar, och en del små företag har låga kostnader för administration.
Det finns vinster på över 30 % hos små anordnare med upp till nio anställda enligt uppgifter från Skatteverket, där ägarna enligt Susanne Billum ofta gör avdrag så att ingen vinst i praktiken beskattas.
- Även de riktigt stora anordnarna visar sällan formell vinst, de kan trolla bort den i bokslutsdispositioner, särskilt om de ingår i en stor koncern.
Hur mycket anser du är en rimlig vinst?
- Det kan jag inte säga men när man ser att riskkapitalföretag intresserar sig för branschen tror jag vinstmöjligheterna är lite för stora.
Riskkapitalföretag är ju allmänt förekommande i vård/skola, hur ser du på det?
- Det är en större politisk fråga hur man vill se på den här typen av aktörer, jag är inte särskilt positiv, men mitt uppdrag här har rört att pengarna går till rätt ändamål.

Vad är goda levnadsvillkor?

I den modell för schablonersättning som presenteras i betänkandet nämns ett belopp på 20 620 kr/år från SCB:sundersökning HUT (Hushållens utgifter) som ett möjligt underlag för assistansomkostnader. Den summan ska täcka assistenternas utgifter för lokalresor, transporttjänster, lek, sport och hobby, resor och hotell, övrig fritid och underhållning. Assistanskoll frågar Susanne Billum om man ska se detta som en norm för goda levnadsvillkor.
- Nej, det är en jämförelsesiffra vi tog som exempel, det kan vara en annan siffra när detta analyserats mer noggrant.
Vad anser du att goda levnadsvillkor innebär?
- Lagtextens utformning är olycklig eftersom goda levnadsvillkor ofta uppfattas som att det kan ge en vidgad rätt till insats. Du kan säga att för att få goda levnadsvillkor så behöver du det och det. I förarbetena beskrivs goda levnadsvillkor däremot som kvalitetskrav på insatserna, att de ska ha hög och god kvalitet.
Goda levnadsvillkor tolkas ofta som att du ska kunna ha samma möjligheter att leva som andra i samhället, som din granne…
- Det är utopiskt för många som är så skadade att de inte med all vilja i världen kan leva som sin granne.
En assistansberättigad kanske har politiska uppdrag och är ute och föreläser, då kan ju kostnaderna bli höga?
- Ja absolut, och det är i linje med reformen, det som bekymrar är de assistansberättigade som inte är så aktiva och kan styra eller önska själva, då är det ofta omgivningens önskemål som styr, säger Susanne Billum.

Susanne Billum intervjuades av Kenneth Westberg 2012-03-02


Vidare läsning

Susanne Billum intervjuas om betänkandet "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning"

Skicka sidan till: