Statlig utredning om fusk och kostnadsutveckling i assistans klar
Idag överlämnade utredaren och justitierådet Susanne Billum betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) till statsrådet Maria Larsson. Omfattningen av fusk och felaktigheter sägs vara hög och flera olika kontrollåtgärder föreslås. Kostnadsutvecklingen sägs bero främst på att antalet assistanstimmar per person ökar varför ett förslag till ny utformning för schablonbeloppet presenteras i en bilaga till utredningen.
Sammanfattning av kritik i betänkandet
- 9 - 15 procent av den utbetalda assistanserättningen under 2010 bedöms bero på fusk och andra orsaker till felaktiga utbetalningar. 13 - 18 procent bedöms samtidigt bero på överutnyttjande av assistansersättning och effekter av övervältring mellan huvudmännen stat och kommun. Uppskattningarna sägs dock ha en betydande osäkerhet.
- Försäkringskassans utredningar sägs vara bristfälliga och sakna kontroll och uppföljning.
- Kostnadsökningen beror inte främst på att antalet assistansberättigade ökar utan på att antalet timmar per person ökar.
- Alltför många sägs tjäna på att fler timmar beviljas, både anordnare, brukare och assistenter.
- Schablonersättningens konstruktion ger möjlighet till alltför stora vinster för anordnare.
Sammanfattning av förslag till åtgärder
- Mer krav på personlig och ekonomisk lämplighet för att få tillstånd att driva personlig assistans. Tillstånd ska också kunna återkallas.
- Försäkringskassan/kommunen ska kunna anmäla om en anordnares verksamhet kan ifrågasättas.
- Anordnare ska bli uppgiftsskyldiga till Försäkringskassan/kommunen.
- En assistent ska inte få vara god man, förvaltare eller ombud för den assistansberättigade. Assistenten ska vara över 18 år bosatt inom EU och arbetstiden får inte överstiga vad som är tillåtet i lagen om arbetstid i husligt arbete.
- Om närstånde eller anhöriga som lever i hushållsgemenskap är assistenter måste de antingen vara anställda av kommunen eller tillåta inspektioner i hemmet Av Försäkringskassan/kommunen och Socialstyrelsen.
- Försäkringskassan ska kunna få fler uppgifter från Skatteverket om assistenter och assistansanordnare.
- Vårdnadshavare ska kunna få återkrav för felaktigt utbetald ersättning till deras barn. Återkrav ska också kunna krävas av assistansanordnare.
- Försäkringskassan bör få resurser att beställa utredningar av specialister vid bedömning av assistansersättning.
Ny modell för assistansersättningens schablonbelopp ges i bilaga till betänkandet
För att stoppa ökningen av antalet assistanstimmar och minska ett högt vinstuttag preseteras en ny modell där anordnaren får ersättning för tre kostnader:
- Lönekostnader: De faktiska kostnaderna för assistentens lönekostnader inkl arbetsgivaravgifter. (Sjuklöner som idag ersätts av kommunen ingår)
- Administrationskostnader: Ett schablonbelopp betalas ut per anställd assistent, (oavsett antal assistanstimmar) Viss vinstmarginal bör tillåtas, juridisk hjälp till assistansberättigade ska inte ingå.
- Assistansomkostnader: Ett schablonbelopp betalas ut per assistansberättigad (oavsett antal assistanstimmar), beloppet baseras på SCB:s undersäkning Hushållens utgifter (HUT) som var 20 620/år för en ensamstående utan barn år 2009.
- Förhöjd assistansersättning kan slopas enligt förslaget eftersom faktiska lönekostnader ersätts.
Läs betänkandet:
Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)
Läs betänkandet i lättläst sammanfattning:
Åtgärder mot fusk och felaktigheter (SOU 2012:6 lättläst)