annonser
annons Rehab Sation Assistans
annons Vivida Assistans
annons Backup
annons STIL
annons Assistansförmedling
annons Humana Personlig assistans
annons Nordica Assistans
annons JAG
annons Maxia Care
annons Arbetsgivarföreningen KFO


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Det finns ingen direkt koppling till verkligheten, det är svagheten i det här systemet"

Det system Försäkringskassan använder för att beräkna storleken på assistansersättningens timschablon stämmer inte med hur det ser ut i verkligheten. Enligt Tomas Sundberg finns inga säkra uppgifter för assistenternas verkliga lönenivå.
Tros detta använder regeringen uppgifterna för att motivera besparingar på assistansersättningen.

Artiklar med samma tema: (55)

TEMA - Schablonbeloppet

Intervjuer om assistansersättningens schablonbelopp, hur det är konstruerat, om eventuella förändringar och besparingar.

Har föreslagit ny timschablon sedan 1998

Tomas SundbergFörsäkringskassan ska enligt 5 § i Förordningen om assistansersättning lämna ett förslag om ny timschablon före den 1 mars varje år (se förslaget för 2014). Tomas Sundberg är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
- Innan vi lämnar ett förslag ska vi även höra med SKL, Sveriges kommuner och Landsting. SKL har alltid krävt större höjningar, tex för att de har kollektivavtal där assistenterna har 37,5 timmarsvecka, medan privatanställda har 40 timmarsvecka.
De första åren föreslog även Försäkringskassan relativt stora höjningar av timschablonen berättar Tomas Sundberg.
- Vi ville ge en bra höjning för att få upp lönerna och få en hög kvalitet på assistansen. Det gjorde vi fram till 2005, då dämpade vi kraven efter signaler från regeringen.
På vilket sätt fick ni signaler om att det var för högt?
- I och med att regeringen hela tiden bestämde schablonen till ett mycket lägre belopp. 2003 föreslog vi exempelvis 207 kr och regeringen satte 198 kr. 2005 hade vi sänkt ambitionen och föreslog 213 kr och det blev 212 kr.

Kassans modell för att räkna upp timschablonen

När Försäkringskassan beräknar storleken på timschablonen utgår man enligt Tomas Sundberg från Konsumentprisindex för det som inte är lönekostnader. När det gäller lönekostnader är utgångspunkten uppgifter från SKL och SCB om löner för personliga assistenter.
- Utifrån SKL:s och SCB:s löneuppgifter viktar vi efter andelen kommun och privatanställda i dagsläget och räknar sedan upp de beräknade timlöneökningarna enligt KI:s, Konjunkturinstitutets prognoser.
I modellen skiljs den personliga assistentens lönekostnader från övriga kostnader där allt annat ingår, som assistansomkostnader, utbildning, arbetsmiljökostnader och administration inklusive lönekostnader för administrativ personal.
- Beräkningen bygger på grundtanken med personlig assistans nämligen att det var brukaren själv som skulle anställa sina assistenter och därmed avlöna dem. I övriga kostnader skulle olika slag av kringkostnader ingå vilket t ex kan vara kostnader för administration hos skilda assistansanordnare som kommun, brukarkooperativ eller annat fristående organ.

Modellen stämmer inte längre med verkligheten

De första åren höll sig Försäkringskassan till Riksförsäkringsverkets allmänna råd att 87 % bör gå till lönekostnader för personliga assistenter och 13 % till övriga kostnader. Under de senaste åren har dock schablonen tappat sin struktur säger Tomas Sundberg.
- Det beror på att regeringen hela tiden fastställt schablonen till en annan nivå än den som vi föreslagit. Därför räknar vi om varje år och utgår från det belopp regeringen faktiskt fastställt, det innebär att övriga kostnaders andel ökat år från år i förhållande till lönekostnaderna. I förslaget för 2014 har övriga kostnader hamnat på 17,7 % istället för 13 % enligt de allmänna råden.
Visar detta hur det ser ut hos anordnarna i verkligheten?
- Nej, det finns ingen direkt koppling till verkligheten, det är det som är svagheten i det här systemet. Det finns ingen aktuell koppling till löneläget hos anordnarna. Enligt vår uppräkning från SCB:s siffror ska en assistenttimlön ligga på ca 131 kr 2013. Men hur vanligt är det? Det vet vi inte. Anordnarna är mycket olika, många har kollektivavtal, andra har det inte.
Beskriver modellen verkligheten i kommunerna?
- Nej egentligen inte, de anser ju själva att de är underfinansierade.
Vad hade krävts för att den här modellen ska stämma med verkligheten?
- Vi skulle ha gjort årliga undersökningar i hur löneläget ser ut i verkligheten ute hos anordnarna. Det hade varit mycket resurskrävande.
Vet ni inte hur mycket egna arbetsgivare och personer med förhöjd ersättning använder till lönekostnader?
- Det redovisar det till oss ja, men vi har ingen sammanställning av siffrorna.

Regeringen använder modellen för att motivera besparingar

Försäkringskassan föreslog en ökning av timschablonen med 7 kr till 282 kr för 2014, men regeringen höjde med 5 kr till 280 kr. Regeringen säger samtidigt i Budgeten för Hälsovård, sjukvård och social omsorg, sid 195 och i en intervju på Assistanskoll att de drar tillbaka 248 miljoner under 2014. Orsaken är att övriga kostnader i Försäkringskassans förslag ligger för högt, eftersom det ligger 17,7 % istället 13 % som rekommenderas i Riksförsäkringsverkets allmänna råd.
Assistanskoll frågar Tomas Sundberg om han ser något problem i att kassans modell för timschablonen används av regeringen för att motivera besparingar trots att den inte bygger på hur lönerna ser ut i verkligheten.
- Våra beräkningar är öppna och man kan tycka det är rätt eller fel. Nu kan man ju tycka att tiden kommit ifatt vår modell och att detta inte håller längre. Å andra sidan har regeringen lagt sig under vårt förslag förr. Detta är diskussioner som pågår internt mellan Socialdepartementet och Finansdepartementet. Skillnaden denna gång är att informationen trängt ut i media.
Hur ser du på att det i kollektivavtalen finns avtalade löneökningar på mer än vad timschablonen höjs med 2014?
- Det kan ju bli en sådan effekt, men det finns ingen direkt koppling, avtalen löper en viss tid, de kan omförhandlas osv..

Kassan kan förlora uppdraget att beräkna schablonen

Från 2015 vill regeringen utgå från PLO, pris och löneomräkningen när timschablonen räknas upp. Isåfall ska Försäkringskassan inte längre lämna något förslag till ny timschablon. Tomas Sundberg säger att isåfall måste detta ändras i förordningen om assistansersättning.
- Det står fortfarande i Förordningen om assistansersättning att vi ska lämna förslag, vilket vi planerar även inför 2015, men om regeringen ändrar förordningen hamnar vi naturligtvis i ett nytt läge.
Vad innebär det om PLO ersätter er?
- Då behöver man inte lyssna till oss eller till SKL längre.

Om ny timschablon

I februari 2014 ska en utredningen om en helt ny modell för timschablonen presenteras. Utifrån den kan ett helt nytt system ersätta dagens. Tomas Sundberg säger att Försäkringskassan vill se en timschablon som bättre motsvarar de faktiska kostnaderna.
- Assistanskommitten lade ett förslag om att minst 85 % borde gå till lönekostnader, annars skulle man bli återbetalningsskyldig, men det blev inget av det förslaget.
Tidigare har Försäkringskassan föreslagit en tredelad schablon med olika belopp beroende på OB, Assistanskoll frågar det fortfarande är aktuellt.
- Nu är det upp till sittande utredning att utreda detta. En schablon har ju fördelen att den är enkel att administrera, eller så går man på de faktiska kostnaderna och får pengar upp till ett visst belopp, då är vi tillbaka i hur det var före 1997, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2013-10-14

Vidare läsning

Försäkringskassans förslag till assistansersättningens schablonbelopp för år 2014

Skicka sidan till: