läs skrivbordsversionen istället

Agneta Rönn intervjuas om schablonutredningen

Utredningen föreslår en tilläggsschablon för assistansberättigade med mycket assistans på kvällar och helger, men personer över 65 år undantas från detta.
Assistenters sjuklöner bör betalas via assistansersättningen men följderna för egna arbetsgivare behöver följas upp säger Agneta Rönn.

Den 21 februari kom utredningenFörändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet om hur assistansersättningens timbelopp ska se ut. Förslagen beräknas kunna införas den 1 januari 2015. Läs Assistanskolls sammanfattning av utredningen.

Har varit med från början

Agneta Rönn som ledde utredningen har följt assistansersättningen sedan den infördes 1994.
– När LSS-reformen infördes jobbade jag på Finansdepartementets enhet för kommunal ekonomi, och arbetade med beredningen. Jag satt även med i Assistansutredningen 1996 som leddes av Kerstin Wigzell och som ledde till att assistansersättningen schabloniserades.
Vilka är dina viktigaste förslag?
– För det första införandet av en tilläggsschablon för de som har mycket assistans på nätter och helger. För det andra kravet på ett avtal mellan brukare och anordnare för att öka brukarens inflytande över hur ersättningen används. För det tredje att assistenters sjuklöner bör bekostas via schablonbeloppet.

Tilläggsschablon vid mycket assistans på nätter och helger

Utredningen föreslår att en tilläggsschablon ska beviljas assistansberättigade med mycket assistans på helger/nätter. Olika modeller redovisas där 45 till 55 % av assistansen ska ligga på nätter/helger för att tilläggsschablonen ska beviljas. I olika räkneexempel i utredningen ligger grundschablonen på 270-272 kr och tilläggschablonen på 6-10 kr jmf med 2013 års nivå på 275 kr. Alla utredningar måste lägga förslag som är kostnadsneutrala och ger samma totala kostnader som innan. Det ska fortfarande finnas en möjlighet att söka förhöjt timbelopp med 12 % för behov av arbetsledning eller assistenter med särskild utbildning. Utredningen föreslår däremot att tilläggsschablonen inte ska beviljas till personer över 65 år med assistansersättning.
Varför ska inte personer över 65 år kunna få tilläggsschablonen?
– Anledningen är att beslut inte får utökas för en person över 65 år och det föreslår vi ingen ändring på.
Men här blir det tvärtom en minskning av assistansersättningen…
– Ja det blir en liten minskning för alla för att få loss pengar till tilläggsschablonen.
Eftersom hela förändringen med tilläggsschablonen är kostnadsneutral skulle väl även de över 65 år kunna omfattas?
– Det handlar inte om några stora summor, det blir upp till politikerna att avgöra detta.
Vad sker med ett beslut på förhöjd ersättning pga höga OB-kostnader som finns idag för en assistansberättigad som är över 65 år?
– Här har vår utgångspunkt varit att det beslut om assistansersättning som gäller för en brukare som blir 65 år ligger kvar, vilket alltså även gäller den förhöjda ersättningen.

Schablonen höjs med 2,66 kr för att bekosta sjuklöner

Agneta Rönn föreslår att assistenters sjuklöner ska bekostas via assistansersättningen och beräknar kostnaden för detta till 2,66 kr/timme.
– Detta handlar om kostnaden för den korta sjukfrånvaron under de två första veckorna. Vi har räknat på detta och hamnade på ungefär samma nivå i tidigare undersökningar.
Ska timschablonen höjas med 2,66 kr?
– Ja om man lägger på det ansvaret ska schablonen höjas med samma nivå. De pengarna får då kommunerna som kollektiv avstå i en kostnadsreglering med staten. Alla tjänar på att slippa administrationen av detta och anordnarna får större incitament att värna om assistenternas hälsa.

Egna arbetsgivare sårbara för sjuklönekostnader

Assistansberättigade som är egna arbetsgivare kan vara extra sårbara för sjuklönekostnader om flera assistenter blir sjuka samtidigt. Agneta Rönn säger att det alltid finns en sådan risk för småföretagare.
– Alla företag behöver buffra upp pengar för detta men egna arbetsgivare har det lite svårare eftersom de har en avräkningsperiod på sex månader där de återbetalar alla medel de inte använt. Det finns en försäkring för höga sjuklönekostnader på Försäkringskassan som kan vara en ventil här. Här kan man också överväga en annan lösning.
Har du något förslag?
– Nej vi har inget färdigt förslag, det kan vara så att det inte blir något problem men det behöver följas upp. Brukare får inte bli stående utan hjälp.
Kan man inte låta egna arbetsgivare få skapa en buffert för sådana här kostnader?
– Då skapar man tekniska speciallösningar, det tror jag inte är rätt väg.

Lön för arbete i den egna assistansen ska stoppas

Agneta Rönn föreslår att det inte ska gå att anställa den assistansberättigadeför att arbetsleda sin egen assistans. Hon vet inte hur vanligt detta är men säger att frågan kom upp eftersom Försäkringskassan tidigare tagit upp detta.
Kan egna arbetsgivare ta ut lön för eget arbete i sin assistans?
– Nej de får bara ersättning för faktiska kostnader.
Assistansberättigade som har sin assistans i ett aktiebolag kan ju ta ut en skattad vinst här istället, hur ser du på det?
– Det täcks inte av vårt förslag, om det kan uppstå en sådan vinst kanske det tyder på att schablonen är lite för hög.
Vill du se vinstbegränsning för assistansföretag?
– Nej, min grundinställning är att om man ger bra kvalitet, har bra arbetsvillkor för personalen och samtidigt gör ett överskott är det ok.

Avtal ska vara obligatorsikt

Utredningen föreslår ett obligatoriskt avtal mellan den assistansberättigade och anordnaren för att ge mer skydd och inflytande för den assistansberättigade. I avtalet vill Agneta Rönn se skrivningar om bland annat ansvarsfördelning, assistansomkostnader, uppsägnings/bindningstid, form av tvistelösning och redovisning av hur ersättningen används.
– Det viktiga är att man från början avhandlar vissa frågor gemensamt för att det inte ska uppstå problem senare, tex hur uppsägningar ska ske och hur pengarna ska användas.
Vilka negativa effekter vill du komma åt?
– Idag har det funnits problem vid tex byten av anordnare då Försäkringskassan ibland fått betala ut dubbla ersättningar.
Har du sett inlåsningseffekter där pengar som lagts undan till assistansomkostnader gjort att man inte känt sig fri att byta anordnare?
– Vi har grävt lite i detta, brukarrörelsen har hävdat att det finns sådana inlåsningseffekter. Svår fråga. Det finns skattemässiga aspekter på detta också. Men vi anser att det viktigaste är att brukaren och anordnaren pratar om detta när avtalet träffas och blir överens om vad som ska gälla.

Andra modeller övervägdes

Agneta Rönn berättar att hon övervägde andra system än timschablonen. Utredningen tittade på en modell med en lägre grundschablon med en kostnadsredovisning för vissa delar.
– Det skulle ha varit en lägre grundschablon för alla och ett större slags utökat system med förhöjd ersättning. Men vi kom fram till att schablonmodellen är bäst, den ger utrymme att själv prioritera vad man vill göra, den är lika för alla och lätt att administrera.
Var det kort tid att göra utredningen på?
– Ja om vi hade haft 1 -1½ år hade vi kunnat skaffa oss mer fakta, men det är inte säkert det blivit annorlunda, nu fick de som arbetat med utredningen istället jobba hårdare.
Assistansersättningen har utretts väldigt mycket de senaste tio åren, i tex Assistanskommitten och Billums utredning…
– Det håller jag verkligen med om. Assistansen är en oerhört viktig fråga, sedan 1994 har reformen utvidgats, kostnaderna har ökat och möjligheterna att fuska har hamnat i fokus. Det är viktigt att värna assistansersättningens legitimitet, säger Agneta Rönn.

Agneta Rönn intervjuades av Kenneth Westberg 2014-03-14

Skicka sidan till: