Bengt Eliasson, Folkpartiet – ”Det behövs en ny parlamentarisk utredning om assistansen”

Bengt EliassonBengt Eliasson säger att Folkpartiet står bakom hans riksdagsmotion som kräver förändrade assistansbedömningar.
Bengt Eliasson tror dock inte att alliansens budgetprognoser med omfattande besparingar på assistansersättningen kommer att förverkligas.

Assistanskoll träffar Bengt Eliasson i entrén till Riksdagshuset. En dramatisk höst med hot om nyval slutade i den s.k. Decemberöverenskommelsen som innebär att en minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget. Som ledamot av Socialutskottet förbereder sig nu Bengt Eliasson på den nya situationen.Vi letar oss fram genom korridorerna, slår oss ner i caféet och diskuterar personlig assistans. Bengt Eliasson säger att det handlar om rättighetsfrågor.
– Det är i grund och botten mänskliga rättigheter. Allas lika värde.

Lagändring av § 9a behöver utredas

I höstas skrev Bengt Eliasson motionen Förtydligande av lagen om stöd till vissa funktionshindrade där han vill förtydliga rätten till assistansersättning för att Sverige ska leva upp till FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Vad vill du uppnå med motionen?

– Den handlar dels om att förtydliga lagstiftningen men också att vi måste sluta se LSS som ett ekonomiskt problem.
Bör § 9a i LSS ändras med en ny definiering av de grundläggande behov som berättigar till assistansersättning?
– Mycket är nedkokt till den punkten. Jag tror det, och då måste det utredas, det måste komma från riksdagshuset.
Har man problem att se assistansen i ett längre perspektiv från politiskt håll?
– Ja, det är problem så länge man har ettårsbudgetar. Assistansen borde vara helt statligt finansierad. Då kunde man lägga en tioårsplan och stämma av efter fem år.
Skulle det kunna bli så?
– Ja, om ett par år. Någonstans i framtiden måste vi se det som en fast och långsiktig kostnad. Det vore absurt om vi till exempel pratade likadant om riksdagsvalen. Ingen säger att nu är vi nio miljoner innevånare, men det kanske räcker om sex miljoner kan delta så sparar vi lite på kostnaderna. Men det är så vi ser på assistansen.
Vad tror du din motion kommer att leda till?
– Jag har lärt mig att en motion i princip aldrig går igenom. De avslås standardmässigt, oavsett vad de handlar om och vem som har skrivit dem. Vad de gör är att de sätter frågor på kartan som sen blir aktiv politik i regleringsbrev eller budgetpropositioner eller annat. Det är inte första gången Folkpartiet lägger den här typen av motion, men jag hoppas att den kan sätta igång en snöboll. Den blir en interpellation till vederbörande minister och den kan leda till debattartiklar.
Det ligger flera motioner som rör assistansen och efterfrågar en översyn av LSS.
– Ju fler vi är som pratar om den här frågan, ju hetare blir den. För mig spelar inte partistämplar stor roll.
Sverigedemokraten Carina Herrstedt motionerar också i den här frågan, hur ser du på det?
– Den har jag inte ens sett. Men det tackar vi för, oaktat partifärg, ju fler vi är som pratar om frågorna desto bättre. Jag har ingenting emot det.

ISF-rapporten misslyckades med att ge svar

Många partier har sagt att de velat vänta på ISF: s rapport om assistansbedömningarna för att se effekterna av de förändrade bedömningarna. Rapporten kom den 30 oktober.
Hur ser du på rapporten?

– Jag är böjd att hålla med den kritik som kom från brukarrörelsen. Jag hade stora förhoppningar, men jag tycker att man missar målet. Rapporten ger inte svar på frågorna som ställdes i uppdraget tycker jag. Man svarar inte på vilka grupper som har ställts utanför och hur det ser för dem efteråt.
I ISFs rapport framgår det att uppåt 40 % av de som får avslag på nyansökan och ca 20 % av de som förlorat sin assistansersättning inte har någon insats från kommunen året efter, hur ser du på det?
– Man har misslyckats med att svara på frågeställningen i direktiven. Jag vill att finansieringen ska vara statlig och att man ska slopa 20-timmarsgränsen.
Vad anser du om rapportens uttalande om att lagstiftaren bör överväga hur man balanserar kostnader och delaktighet?
– Öppnar man den slussporten, då öppnar man för en total urholkning av LSS.
Vad kan du göra för att motverka den synen på LSS?
– Fortsätta driva de frågorna på alla sätt jag kan. Fortsätta tjata och sätta frågorna på kartan. De här frågorna tar lite större plats på Almedalen för varje år som går. Min målsättning är att fler kommer att inse att delaktighet är en vinst för samhället.

Hela partiet står bakom

Assistanskoll frågar Bengt Eliasson om Folkpartiet och den övriga alliansen delar synen i hans riksdagsmotion.
– Folkpartiet har jag bakom mig.
Kan det finnas stöd inom andra partier?
– För mig är det lättare att påverka en alliansregering, men de här frågorna skär rätt igenom partier. Jag har moderata vänner som håller med mig helt och andra som inte alls förstår varför jag intresserar mig för socialförsäkringsfrågor. Man kan inte sätta skiljelinjerna mellan partierna, ibland kan jag stå närmare vänsterpartiet i de här frågorna.

Alliansbudgetens besparingsprognos

I en intervju på Assistanskoll varnade regeringen föralliansens budget för assistansersättning för åren 2016 - 2018 innehåller en större neddragning jämfört med regeringens budget (sid 180).
Hur kommer detta sig?
– Alliansens budget är skriven för 2015. 2016 till 2018 är planeringsår och det kommer att tas ny budget för 2016 så jag vågar nästan lova att den siffran kommer att förändras. Det går inte att skära i den, säger Bengt Eliasson.
Hur ska du arbeta för att uppnå det?
– Bland annat genom motioner, mitt jobb är att argumentera för det. Kostnaderna ökar. Man kan inte flytta assistansbehov från ett år till ett annat som man kan göra med ett vägbygge till exempel. Du kan inte skjuta på ett toalettbesök, men det verkar vara svårt för ekonomerna att förstå det. Tittar man historiskt är det inget år som har fått en så stor neddragning som stått i planeringen innan. När man väl är där planar man ut kurvan.

Vill se bred parlamentarisk utredning

I slutet av förra året inträffade en regeringskris som ledde fram till den s.k. Decemberöverenskommelsen som innebär att en regering i minoritet ska kunna få igenom sin budget. Bengt Eliasson tror at det kommer att leda till att regeringen komma att vilja lägga in så mycket som möjligt i sina budgetpropositioner.
– Det skulle leda till död mans hand över assistansfrågorna om de läggs in i budgeten. Själva finansieringen ska förstås ligga där men frågor om hur assistansen ska vara utformad bör läggas i en egen proposition. Jag hoppas på en bred parlamentarisk utredning om detta så att alla kan vara med och påverka.
Ser du tecken på att det kan bli så?
– Det har varit svårt att stämma av i sådana här frågor under hösten eftersom det varit så rörigt, men efter allt som hänt och även kring det som Ekot tar upp idag om mutor hos assistansföretag så kan det bli lättare att motivera en ny utredning.
När Assistanskoll intervjuade Guy Lööv på Socialdepartementet sade han att regeringen vill hitta en modell för schablonbeloppet som ger anordnare som satsar på kvalitet det de behöver och som håller nere beloppet för de som gör höga vinster.
Hur ser du på det?
– Jag är öppen för att lägga fram alla nya tankar på bordet i en parlamentarisk utredning.
Samtidigt har det varit väldigt mycket utredande av assistansen de sista åren…
– Ja, men de flesta av dessa har bara varit inriktade på kostnaderna, jag är främst ute efter funktionaliteten så att assistans fungerar för de som behöver stödet. Då ska man se på huvudmannaskapet, funktionaliteten osv.
Det låter som det skulle bli en lång utredning?
– Det lär det bli, det behövs en totalöversyn för att värna lagstiftningen.

Mer kontroll av anordnarna, inte av brukarna

Bengt Eliasson vill däremot inte se mer kontroll av de assistansberättigade.
– Jag vill inte se mer kontroll som drabbar de assistansberättigade, som tex tvåårsomprövningar. Kontrollen ska istället riktas mot anordnarna.
Saknas det kontroll av anordnarna?
– Ja uppenbarligen. Det är inte ok att skattepengar bränns bort på mutor och annat.
Regeringen vill ha en utredning om vinster i välfärden, den ska inte direkt beröra personlig assistans, hur ser du på det?
– Jag tror risken är uppenbar att den kommer att påverka även personlig assistans. Jag är emot att förbjuda vinster och vill ha fri företagsamhet och entreprenörskap. Vinsterna ska dock vara skäliga och det får inte förekomma mutor och liknande som Ekots granskning visat. Idag har blivit så att det är branschen som försvårar för brukarna att få sina behov tillgodosedda.

Tvåårsomprövningarna visar att kassan inte kan hantera frågan

Försäkringskassan har svårt att hantera frågan med assistansbedömningarna anser Bengt Eliasson och tar tvåårsomprövningarna som ett exempel.
– Tvåårsomprövningarna är något Försäkringskassan själva har hittat på. Det ligger inget politiskt beslut bakom det, säger Bengt Eliasson som berättar att han suttit med vid en tvåårsomprövning.
– Det var femtio sidor enkät och hört frågorna som ställs i formuläret. Ingen annan skulle stå ut med det där tjänstemannabesöket hemma. Jag hade slängt ut vederbörande från mitt kök. Man talar om kostnader, men vad kostar det besöket i tjänstemannatid?
Finns det en misstro mot Försäkringskassan?
– Jag tror misstron är betydande.

Assistansbedömningarna ändrades i fuskdebatten

Försäkringskassan började förändra bedömningarna av assistansersättning genom det rättsliga ställningstagandet 2006 och internmeddelandet 2007.
Vad tror du det berodde på?
– Jag har rotat runt i det här huset, det finns inga beslut härifrån, det finns inget regleringsbrev eller liknande som säger att de ska vara hårdare i bedömningarna. Det började när frågan om fusk var het, när fuskdebatten svepte över landet började Försäkringskassan se över sina system. Men resultatet slår blint mot ett stort antal människor. Hade det varit ett utbrett fusk bland brukarna så hade jag accepterat förändringarna i bedömningarna, för sådant ska stävjas. Men hur ska man fuska med grundläggande behov?
Vad bör göras åt Försäkringskassas assistansbedömningar?
– Det har myndighetsuppdrag där det ingår att tillse att intentionerna med lagen följs och inom det har de rätt fria händer. Därmed inte sagt att de har rätt. Jag har suttit i många samtal med ledarskikt inom Försäkringskassan och de förstår nog nu att det inte är bra. Nu är deras bekymmer att ledningen inte tycker att det är bra, men de får inte ut det till sina handläggare. Vi var helt överens så sent som i somras på Almedalen när vi diskuterade med Försäkringskassans ledning. Vi kan inte ha det så att varje tvåårskontroll är femtio sidor frågor, säger Bengt Eliasson.

Bengt Eliasson intervjuades av Herman Grafström och Kenneth Westberg 2015-01-12

Skicka sidan till: