läs skrivbordsversionen istället

Helena Sjölander, Vårdföretagarna – ”Det är inte branschen som är smutsig”

Helena Sjölander säger att Vårdföretagarna tar kriminaliteten i branschen på största allvar samtidigt som hon vänder sig mot bilden att branschen är smutsig. Hon är positiv till samarbeten för att stävja kriminaliteten men tvekar om BRÅs uppmaning att det är vårdföretagarna som ska eller kan ta initiativet.
– Branschen är fantastisk. Det rör sig om en ytterst liten del kriminella företag som tagit sig in i vår bransch.

BRÅ, Brottsförebyggande rådet, släppte under våren rapporten Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet, som beskriver kriminaliteten i assistansbranschen. Helena Sjölander, som är ordförande i Bransch personlig assistans på Vårdföretagarna säger att hon mycket väl känner igen sig i bilden som BRÅs rapport beskriver men poängterar att kriminaliteten bara utgör en ytterst liten del och hon vänder sig mot bilder av branschen som beskriver den som smutsig.
– Det är den inte, branschen är fantastisk. Det är några enskilda företag som tagit sig in i vår bransch. Det är viktigt att se den skillnaden.

Branschen svärtas ner

I Assistanskolls intervju med personerna bakom rapporten, Johanna Skinnari och Nicole Thorell sade de bland annat att det inte rör sig om enskilda assistansanvändare som ”fuskar till sig några timmar” utan företag som satt fusk och bedrägerier i system. Just det tycker Helena Sjölander är viktigt att framhålla.
– Företagen som fuskar och är kriminella svärtar ner hela branschen vilket i sin tur framför allt drabbar de assistansberättigade och alla som jobbar med det här. Det är jättetråkigt.

Tar kriminaliteten på allvar

Helena Sjölander säger att Vårdföretagarna tar kriminaliteten på största tänkbara allvar och är positiv till BRÅs rapport och även till att Assistanskoll skriver om det. Hon tycker att det är viktig att lyfta frågorna samtidigt som hon inte vill att kriminaliteten ska hamna i fokus och den balansgången tycker hon är svår.
– Medierna blåser upp allting och allmänhetens bild blir helt skev, som att fusket skulle vara utbrett vilket i sin tur gör att de assistansberättigade blir misstänkliggjorda. Kriminella hittar in i alla branscher och bland annat vår och det är helt rätt att lyfta fram det men hur ska vi hålla debatten på den nivån så att det inte blir att man som assistansberättigad känner sig misstänkliggjord? Det är det vi måste komma ifrån.

Vårdföretagarnas eget etikarbete

Helena Sjölander säger att Vårdföretagarna själva arbetar mot kriminalitet och fusk till exempel genom att ha etiska riktlinjer och att de ställer höga krav på företag som vill vara medlemmar, genom att exempelvis granska ägarnas tidigare historia.
– Det är jätteviktigt för oss. Men vi gör också allt vad vi kan för att utbilda de assistansberättigade som finns hos våra företag om hur man ska följa avtal och lagar och regler så att man agerar etiskt och till exempel inte låta sig lockas av mutor. Vi försöker rent allmänt höja kvaliteten och ytterligare öka transparensen i bolagen.

Månadsuppgift hotar flexibiliteten

På frågan om det skulle behövas fler kontrollåtgärder och i så fall vilka det skulle vara så ger hon BRÅ både ris och ros för deras förslag. Vårdföretagarna, säger hon, är generellt emot åtgärder som hotar integriteten och som riskerar att sänka livskvalitet för assistansberättigade. Hon pekar på BRÅ.s idé med månadsuppgift.
– Att gå mer på individnivå det tror jag är fel väg. När assistansen kom till fanns intentionen att man som assistansberättigad skulle kunna ha flexibilitet i sitt liv. Ju mer krav på rapportering desto mer kontrollerad blir man och man mister möjligheten till spontanitet i sitt liv. Troligtvis kommer man heller inte åt fusket. Man måste titta på systemfel istället för detaljer.

Lovordar indikationer och riskprofiler

Däremot gillar hon några av BRÅ.s andra förslag och hänvisar till en formulering i intervjun med Assistanskoll. Om att bygga in kontrollen i handläggningen: ”inte kontrollera de som gör rätt utan fokusera på de som gör fel. Det gäller att hitta indikatorer och riskprofiler som man kan arbeta med mer systematiskt…”
– Det tror vi jättemycket på. Det är inte bara är en del i ett bolag som gör fel utan det är hela företag som har satt det i system. Det hjälper inte att gå in och detaljstyra schemaläggningen eller gå in på individnivån ännu mer, det blir bara ännu mer kontroll av brukaren.

IVO har för dåliga resurser

Precis som Johanna Skinnari och Nicole Thorell på BRÅ så tror Helena Sjölander att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kan gör mycket mer, men hon anser att de har för dåliga resurser och att de skulle behöva arbeta mer med att kontrollera hur företag efterlever sina tillstånd. Att inte låta resurser gå till detta menar hon i slutänden är en förlustaffär för samhället.
– De kriminella bolagen efterlever per definition inte sina tillstånd och det framgår om man granskar dem. Hade IVO haft de resurser de behöver så hade man sparat mycket pengar och framför allt hade bolag som inte ska vara i branschen försvunnit till gagn för bolag som håller en hög kvalitet.

Tror på kvalitetsindikatorer

Precis som många i panelen på KFOs seminarium den 2 juni om kvalitet i assistans tror Helena Sjölander mycket på att utveckla kvalitetsindikatorer.
– På det sättet kan man se hur bolag, kooperativ och kommuner driver sina företag, om de bedriver ett etiskt företagande. Och det är naturligtvis framförallt assistansberättigade i samråd med övriga aktörer som ska bestämma vad som är god kvalitet, inte andra, det ska komma inifrån.

Hässleholmsförsöket oetiskt

Så som det så kallade Hässleholmsförsöket blivit beskrivet i medierna, att Försäkringskassan ”i smyg” låtit övervaka intagna på Hässleholms sjukhus för att hitta fuskare är något som Helena Sjölander vänder sig starkt emot. Therese Karlberg från Försäkringskassan har därefter i en intervju med Assistanskoll dementerat uppgiften i medierna att syftet varit att hitta fuskare och att det gjordes i smyg.
Men rent hypotetiskt, om det vore en metod att hitta fuskare, vad anser du om det?
– Är det på det sättet som det beskrivits i Sydsvenskan så känns det väldigt ofräscht och oetiskt, ja helt förfärligt faktiskt. Man måste gå på företagen. Det blir helt fel att misstänkliggöra på individnivå. Om vi får vi bort de kriminella bolagen så finns det ingen chans för individerna som vill fuska heller. Eller snarare: de blir inte lockade att fuska, jag tror inte att intentionen är att man vill fuska, utan man blir lockad i stundens hetta.

Tittar på möjligheterna

I intervjun med Johanna Skinnari och Nicole Thorell framgick det att de ansåg att branschen skulle ta initiativ till att stävja fusket och kriminaliteten. De jämförde med byggbranschen där olika aktörer gick samman. Helena Sjölander är försiktigt positiv till den tanken, men hon anser att branschen inte kan göra så mycket.
– Det är svårt för oss att agera mot kriminella bolag. Vi har inget att sätta emot, vi kan bara uttrycka vad ett etiskt företagande är och hur man ska bedriva personlig assistans på ett bra sätt. Framför allt behövs samarbeten mellan olika myndigheter, tex mellan skattemyndigheten och IVO. Det är där man måste lägga resurserna.
I byggbranschen skapade man en paraplyorganisation…
– Vi hjälper gärna till och tar vår del av ansvaret och håller på och tittar och diskuterar vad vi kan göra. Det är absolut inte uteslutet att vi kan hitta ett bättre samarbete och hjälpa till att driva det på något sätt. Vi ska hjälpas åt så att vi kommer framåt med det här. Det är en fantastisk reform som vi måste värna långsiktigt och skapa skattebetalarnas förtroende. Vi kan absolut bli bättre, säger Helena Sjölander.

Helena Sjölander intervjuades av Erik Tillander 2015-06-23

Skicka sidan till: