En ”bidragspolis” riskerar minska tilliten i samhället
Förslaget att Försäkringskassan ska få en egen brottsbekämpande verksamhet innebär att myndigheten instrueras i att inte lita på medborgarna, säger Andreas Pettersson. Han anser också att förslaget bygger på en skakig grund.
– Det bygger på en ”kökkenmödding” av retorik, signalpolitik och osäkra siffror.
I förra veckan lämnade utredaren Mikael Westberg över slutbetänkandet ”En brottsbekämpande verksamhet hos Försäkringskassan till socialförsäkringsminister Anna Tenje. Försäkringskassan föreslås få en egen brottsbekämpande verksamhet bestående av en brottsutredande del och en underrättelseverksamhet.
”Riskerar minska tilliten i samhället”
Andreas Pettersson, juris doktor i offentlig rätt vid Södertörns högskola, anser att det är ett farligt trendbrott att ge en servande myndighet befogenheter att hålla förhör, bedriva spaning och göra registersökningar.
– Det riskerar att minska tilliten i samhället generellt. Myndigheter som är skapade för att ge social trygghet instrueras nu i stället att inte längre lita på medborgarna.
Hög tillit till myndigheter är en av Sveriges främsta styrkor, jämfört med länder som till exempel Rumänien och Moldavien, säger Andreas Pettersson.
– En ”bidragspolis” innebär att styra myndigheten mot minskad tillit.
Men de föreslås inte få inleda förundersökning själva eller utöva våld…
– Att man ens behöver poängtera i utredningen att myndigheten inte ska få utöva våld visar hur misslyckat det hela är.
”En lakritsbit och hela påsen bli lakrits”
Förslaget bygger dessutom på skakig grund, anser Andreas Pettersson. Siffran på 10–15 miljarder kronor i årliga bidragsbrott, som utredningen hänvisar till, beskriver han som närmast omöjlig att vetenskapligt belägga.
– Det kan liknas vid att någon plockat ihop en jättestor påse lösgodis. Så hittar de en liten lakritsbit och hävdar att allt är lakrits. De blandar samman att assistansberättigade överdriver sina symtom med att assistenter är gängkriminella eller har oklar migrationsstatus.
Finns det något positivt att säga om utredningen?
– Utredningen i sig är välgjord inom de ramar de har fått. Problemet är de direktiv de fått och att de tvingas arbeta med ett mycket svagt underlag från Försäkringskassan.
En ”kökkenmödding” av begrepp
Andreas Pettersson beskriver materialet som ligger till grund för förslagen som en ”kökkenmödding”. Ordet härstammar från arkeologin och betecknar en avfallshög från stenåldern bestående av blandat skräp, skal och matrester. I överförd bemärkelse syftar det här på en rörig och osorterad blandning av fakta, antaganden och politisk signalpolitik.
– Underlaget till utredningen är verkligen en kökkenmödding av högt uppskruvad retorik, fusk, organiserad brottslighet och frågor om migrationsstatus.
Kriminella och deras släktingar
Andreas Pettersson reagerar tex på att när Försäkringskassan utifrån en tidigare analys från Nationellt underrättelsecentrum talar om organiserad brottslighet så inkluderas inte bara faktiska brottslingar, utan även deras släktingar och närstående.
– I en så vid definition blir det inte alls konstigt om det finns anställda assistenter med ”koppling till organiserad brottslighet”.
Vad är ”tydliga indikationer”
Andreas Pettersson nämner även rapporten där 13 myndigheter inklusive Polismyndigheten menar att det finns ”tydliga indikationer” på att 43 procent av aktiebolagen inom personlig assistans som fick tillstånd före 2021, och hela 56 procent av de som fick tillstånd därefter, används i brottsupplägg av sina bolagsledningar.
– Rapporten från Polismyndigheten påstår att hälften av alla bolag är brottsliga utifrån ”tydliga indikationer”, utan att tala om vilka indikationerna är. Det framgår inte hur de har valt bolagen eller vad helheten var. De vägrar tala om vad som gör bolagen brottsliga. De är bara ett steg ifrån att säga ”vi känner efter lite”.
Husrannsakan efter hjälpmedel och filmer
Andreas Pettersson lyfter utredningens exempel (sid 167) på hur Försäkringskassan kan medverka vid en husrannsakan hos assistansberättigade för att leta efter fysiska bevis, såsom hjälpmedel eller filmer som bevisar ett hjälpbehov.
– Detta kommer att krascha relationerna mellan enskilda och myndigheten.
Varför drivs då förslaget så hårt?
– Det handlar om en politiskt driven agenda där regeringen bestämt sig i förväg för vad de ska komma fram till, man vill ha den här hårdheten och kontrollen. Det är en signalpolitik om att man utövar kontroll över människor med funktionsnedsättningar, fattiga och migranter.
Ministern sade ju lite stolt att "nu inför vi en bidragspolis".
– Ja, man är genuint moraliskt upprörd för att man tror att samhället består av en massa fuskare. Det är som en "självgödande maskin" där myndigheter och politiker förstärker varandras bild av fusk tills det blir en sanning som ingen ifrågasätter.
Skatteverket utreder inte brott
Andreas Pettersson drar paralleller till Skatteverket för att belysa det märkliga i konstruktionen med en bidragsbrottsenhet på Försäkringskassan.
– Skatteverket utreder inte grova brott, de lämnar över till Ekobrottsmyndigheten eller Polisen. Det är en modell som alla fattar är den rätta vägen att gå. Att skapa en egen "bidragspolis" inom Försäkringskassan är ett avsteg från hur svensk statsförvaltning är tänkt att fungera.
Bidragsbrott – en bråkdel av problemet
De faktiska bidragsbrotten, som gemene man uppfattar som att man medvetet ljuger för att få pengar, utgör en liten del av den totala brottsligheten, säger Andreas Pettersson.
– Utifrån konkreta situationer är bidragsbrotten också en liten del av underlaget i utredningen. Trots det buntar man glatt ihop bidragsbrott med skattebrott, svarta anställningar och oklar migrationsstatus hos assistenter, vitt skilda situationer med olika kontext.
Jagar på fel ställe – Narkotikan är kärnan
Andreas Pettersson menar att medan regeringen fokuserar på att förhindra att pengar betalas ut felaktigt, är narkotikan kärnan i svensk organiserad brottslighet.
– Det är där de stora, svarta vinsterna skapas. Problemet för de kriminella är inte brist på kapital, utan att de har alldeles för mycket pengar som de inte kan använda i det legala samhället.
Hur kan ett assistansföretag användas här?
– Ett till synes korrekt skött assistansbolag, kan användas som ett verktyg för penningtvätt, där kriminella nätverk slussar in svarta pengar och får ut dem som legitima löner eller vinster. Men detta löser man inte med en bidragsbrottsenhet på Försäkringskassan, detta ska Ekobrottsmyndigheten och Polisen sköta, säger Andreas Pettersson.