”Lagen omfattar alla som rekryteras eller anlitas för insatser i hemmet till vuxna med funktionsnedsättning”
Camilla Waltersson Grönvall säger att alla som rekryteras eller anlitas för insatser i hemmet till vuxna med funktionsnedsättning nu kan prövas mot belastningsregistret. Sophie Karlsson på IfA varnar för att reglerna kring privata utförare är lite otydliga, men hon välkomnar lagen och vill att assistansanvändarna ska vara delaktiga i hur den tillämpas.
Den nya Lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning baseras på propositionen 2025/26:61. Lagen börjar gälla den 1 mars och innebär att kommuner eller andra verksamhetsutövare som erbjuder en person en anställning för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning nu får lagstöd att kräva registerutdrag från belastningsregistret och misstankeregistret.
”Omfattar alla som rekryteras eller anlitas för insatser i hemmet till vuxna med funktionsnedsättning”
Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister, säger att möjligheten att kräva registerkontroll omfattar alla som rekryteras eller anlitas för att utföra insatser i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning.
– Skyddsbehovet hos äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning är lika stort oavsett om vården eller tjänsterna utförs av kommunen eller en privat utförare.
IfA ser viss oklarhet om privata assistansanordnare
Foto: Yurika Photography
Sophie Karlsson anser att det finns en viss oklarhet i den nya lagen om vilka utförare som omfattas. I författningskommentaren i propositionen 2025/26:61 (sid 63ff) tycker hon det är tydligt att kommuner omfattas liksom privata utförare som på uppdrag av kommunen utför insatser, till exempel via lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, eller lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, eller via bemanningsföretag.
– Privata assistansanordnare som arbetar på uppdrag av den assistansberättigade, vilket är de flesta, nämns dock inte i författningskommentaren. Men som jag förstår det, enligt socialdepartementet, är tanken att alla privata anordnare ska omfattas.
Regeringen kommer att följa hur lagen tolkas
Camilla Waltersson Grönvall säger att regeringen nu kommer att följa utvecklingen i hur lagen tolkas.
– Lagen är ny och jag vill inte uttala mig om hur den ska tolkas. Lagtexten är dock tydlig med att en kommun eller annan verksamhetsutövare som erbjuder en person en anställning för att utföra insatser i hemmet åt personer med funktionsnedsättning som har fyllt 18 år omfattas av lagen och det gäller både insatser enligt Socialtjänstlagen och LSS. Vi avser att följa utvecklingen i frågan, säger Camilla Waltersson Grönvall.
IfA anser att alla bör omfattas
Sophie Karlsson välkomnar att socialtjänstministern säger att alla assistansanordnare omfattas av lagstiftningen.
– Det handlar om assistansberättigades säkerhet, även om ett registerutdrag i sig inte är en garanti för att en anställd inte kan utföra något kriminellt mot, eller utsätta den assistansberättigade för missförhållanden.
Assistansanvändaren behöver vara delaktig
Det är viktigt att den assistansberättigade har inflytande över rekryteringsförfarandet vid anställning av nya assistenter, och här är hanteringen av registerutdrag en del, säger Sophie Karlsson.
– Vi tycker att det är viktigt att hantering och bedömning av registerutdrag sker i samarbete med den assistansberättigade i samband med rekrytering, beroende på hur involverad den assistansberättigade vill vara i rekryteringsprocessen.
Hur kan det går till rent praktiskt?
– Den assistansberättigade bör komma överens med anordnaren om man vill att det begärs registerutdrag och det bör dokumenteras t ex i genomförandeplanen. Men det åligger anordnaren som arbetsgivare att begära in registerutdrag och dokumentera.
Anordnarna behöver ha en policy
Varje assistansverksamhet bör nu upprätta en policy för hur man tänker att man ska använda sig av denna möjlighet, säger Sophie Karlsson.
– Anordnaren borde ha en policy för verksamheten om hur man går tillväga vid rekryteringsprocessen och att det bör vara lika för alla arbetssökande hur man hanterar registerutdrag, så att man inte diskriminerar någon. Om den assistansberättigade vill att det alltid tas registerutdrag så bör man lyssna till det.
Hur ser du på om det uppstår en konflikt där en assistansberättigad vill ha en viss assistent som tidigare varit dömd för ett brott?
– Det är arbetsgivaren som i slutänden väljer vem den vill anställa. Naturligtvis anser vi att man i möjligaste mån ska följa den assistansberättigades önskan, men det är anordnaren som måste avgöra. En situation man kan tänka sig är t ex att den assistansberättigade själv umgås med kriminella och vill anställa någon i sin bekantskapskrets, som kanske inte är lämplig.
Kan uppstå svåra valsituationer
Idag brottas många med rekrytering av personliga assistenter, det är ofta få sökande, det ska gå fort och det är inte alltid lätt att få tag på den mest ideala personen. Det blir inte förbjudet att anställa personer som förekommer i belastningsregistret, så det kan uppstå svåra valsituationer, säger Sophie Karlsson.
– Det kan behöva göras riskbedömningar i flera led gällande vilka som ska lämna registerutdrag och kring konsekvenserna av vad utdraget visar.
Registerutdrag är ingen garanti
Ett registerutdrag är bara en del i bedömningen av om en person är lämplig att anställa eller inte och det ger inte heller ett totalt skydd, säger Sophie Karlsson.
– Man måste komma ihåg att ett registerutdrag som visar att personen inte är belastad inte är en garanti. Man måste vara lyhörd, ta in klagomål och synpunkter och se till att få kännedom om det finns risk för missförhållanden, och om det finns, åtgärda dessa omgående.
Registerutdrag under pågående anställning
Att begära registerutdrag under pågående anställning och göra det löpande omfattas inte av den nya lagstiftningen. Regeringen har dock tillsatt en utredning som bland annat ska se över möjligheten att kunna göra detta. Sophie Karlsson anser att det finns behov av att kunna göra detta ibland.
– Om en personlig assistent begår ett allvarligt brott, brukar det ändå komma till anordnarens kännedom, om personen t ex blir häktad, vilket händer ibland. Om man då bedömer att det är för stor risk att det kommer att ske brott i samband med assistansens utförande, eller risk för missförhållanden, så måste det finnas möjlighet att avsluta anställningen.
Kan det finnas risker med att misstänkliggöra anställda alltför mycket?
– Jag hoppas ändå att det fortfarande ska finnas tillit till människor och att människor inte ska misstänkliggöras i onödan. De allra flesta assistenterna sköter sina arbeten och utför bra personlig assistans, säger Sophie Karlsson.