”Kontrollfokuset behöver skifta från assistansberättigade till bolagen”
En ny rapport hävdar att över hälften av alla aktiebolag inom personlig assistans har kopplingar till brott. Stig Svensson, tidigare statlig utredare av kriminalitet i assistans, välkomnar att fokus sätts på VD och styrelser i bolagen men varnar för att rapporten bygger på spekulationer.
– Det är så med underrättelserapporter, det blir spekulativt.
En rapport från 13 myndigheter inklusive Polismyndigheten har pekat ut aktiebolag i personlig assistans. Enligt rapporten finns ”tydliga indikationer” på att 43 procent av aktiebolagen som fick tillstånd före 2021, och hela 56 procent av de som fick tillstånd därefter, används i brottsupplägg av sina bolagsledningar. Stig Svensson, som år 2018 gjorde utredningen Personlig assistans – Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet, tycker det är bra att rapporten koncentrerat sig på bolagen.
– Det är bra att rapporten haft VD och styrelseledamöter som utgångspunkt när risken för oegentligheter bedömts.
I rapporten låter det som om det massproduceras aktiebolag som används för kriminalitet?
– Upplägget har funnits sedan lång tid tillbaka. När vi gjorde vår utredning 2017 framkom bland annat att de kriminella hade vilande bolag utan verksamhet som snabbt kunde ta över verksamheten om ett bolag började utsättas för granskning.
”Kontrollfokuset borde skifta från assistansberättigade till bolagen”
Rapporten säger att kontrollfokuset borde skifta från assistansberättigade till bolagen, Stig Svensson håller med om det.
– Helt riktigt. Bolagen är idag fredade från en godtagbar kontroll.
Har det varit för mycket fokus på kontroll av de assistansberättigades behov där Försäkringskassan tex räknar hur många minuter ett toalettbesök tar?
– Är högst sannolikt så. Kommunerna och Försäkringskassan har ingen rätt att granska bolagen. Då blir det så att granskningen faller på den assistansberättigade när man vill hålla i penningpungen.
Spekulationer – mer eller mindre välgrundade
Rapporten påstår dessutom att siffrorna i rapporten är underskattade och att det finns ett mörkertal. De verkliga siffrorna bedöms vara drygt 50 procent för bolag som fått tillstånd före 2021 och 70 procent för bolag som fått tillstånd efter 2021. Stig Svensson säger att det är så med underrättelserapporter, det blir spekulativt.
– Och spekulationer kan naturligtvis vara mer eller mindre väl grundade. För en utomstående går de inte att bedöma utan man får vara försiktig och inte ta det som verifierade uttalanden.
Finns det en risk att kriminalitetens omfattning överskattas om de som bedömer arbetar med fuskfall hela tiden?
– Tunnelseende uppkommer alltid. Jag vet själv när jag som skatterevisor med inriktning på EKO-brott fick rycka in och hjälpa till med vanlig deklarationsgranskning. De första veckorna hade jag stora problem med att misstänka omfattande skattefusk för minsta lilla avvikelse och lade nästan alla deklarationer i högen för djupare granskning. Sitter man och arbetar med de ca 5% som fuskar är det lätt hänt att övriga 95% också misstänks.
Vad innebär ”Tydliga indikationer”
Stig Svensson anser även att det finns frågetecken med begreppet ”tydliga indikationer” som används i rapporten. Där beskrivs tre kriterier för ”tydlig indikation” på kriminell verksamhet hos personerna och därmed bolagen. Det räcker att ett av dessa tre kriterier är uppfyllda.
– Två av kriterierna är helt OK. Dvs att VD eller styrelseledamot tidigare varit involverad i brottslighet i ledande funktion eller att VD eller styrelseledamot är en känd ”målvakt”, vilket innebär att någon annan styr i bakgrunden.
Ett av kriterierna mycket luddigt
För ett av kriterierna däremot redovisas inte exakta premisser, men det sägs tex att det kan finnas trovärdiga underrättelseuppgifter som visar att bolagsledningen använder bolaget i brottsupplägg, säger Stig Svensson.
– Här är fältet tyvärr vidöppet för spekulationer. Med den lilla erfarenhet jag har av detta kan det innebära att bolag som leds av en person med mer eller mindre nära släktingar som är kriminellt belastade blir klassificerat som ”tydlig indikation”. Om detta är fallet, kan antalet bolag med ”tydliga indikationer” växa mycket snabbt.
Vill se hur bolagen fördelats på de tre kriterierna
Rapporten säger att de utpekade bolagen inte bara råkar begå fel, utan existerar för att användas för kriminalitet, ofta styrda av grupperingar i kriminella nätverk, där assistansersättning är en inkomstgren. För att bedöma detta skulle Stig Svensson vilja veta vilket av de tre olika kriterierna för ”tydliga indikationer” bolagen pekats ut med.
– Med utgångspunkt från två av kriterierna är det ett rimligt antagande, men utifrån det mer öppna kriteriet jag nämnde är det betydligt mer osäkert. Det vore önskvärt med en uppdelning där man ser hur många bolag som pekats ut av respektive kriterier för de ”tydliga indikationerna”.
Assistansberättigade ska inte behöva göra detektivarbete
Hur ska då en enskild assistansberättigad kunna veta om deras bolag är kriminellt eller inte och vad kan den assistansberättigade själv göra? Stig Svensson säger att tillståndet från IVO att få bedriva LSS-verksamhet egentligen ska vara en garanti för att det är en seriös verksamhet.
– Men det fungerar uppenbarligen inte. Även om problemen skulle vara betydligt mindre än vad RUC-rapporten uppger så har vi ett systemfel idag. Samhället får inte och ska heller inte begära av den assistansberättigade eller dennes omgivning att man ska göra ett eget detektivarbete. Man har tillräckligt med problem att hantera ändå, säger Stig Svensson.
Kräver radikalt utökade kontroller
Anledningen till att man tvingas förlita sig på underrättelser snarare än fällande domar är, enligt Stig Svensson, att myndigheterna saknar befogenheter.
– Bolagen är idag i praktiken ”fredade” från kontroll. För att komma till rätta med detta borde Försäkringskassan och kommunerna få följande befogenheter, säger Stig Svensson.
- Befogenhet att revidera företagen.
- Rätt att driva personligt betalningsansvar gentemot VD och styrelseledamöter.
- Rätt att inhämta bankkontoutdrag för bolag, anställda och styrelseledamöter.
- Tillgång till tvångsmedel som betalnings- och bevissäkring.
- Rätt att omedelbart stoppa utbetalningar om företaget inte medverkar fullt ut i en utredning.
Assistansmarknaden – en kvasimarknad
Stig Svensson beskriver assistansmarknaden som en kvasimarknad där den fria marknadens villkor inte gäller. Bolagen måste godkännas av en myndighet och priset för tjänsten sätts inte på en marknad utan av regeringen.
– Detta är villkor som rådde i det feodala samhället och som liberalismen gick till storms mot. Att släppa in bolag på denna kvasimarknad har gjorts i tron att det skulle bli såväl billigare som högre kvalitet. Det återstår att bevisa.
Ser du en risk att anordnare med koppling till kriminalitet konkurrerar ut seriösa anordnare genom att tex fuska till sig högre vinster?
– Ja risken för att de kriminella konkurrerar ut de seriösa är stor. Och en låg uppräkning av assistansersättningen ökar risken.
”Förbättrar inget att släppa in vinstdrivande företag”
Rapporten säger också att många bolag är snarlika och att en minskning av antalet anordnare inte skulle skada de assistansberättigades valmöjligheter. Stig Svensson ser de vinstdrivande företagen som det stora problemet.
– Att släppa in vinstdrivande företag förbättrar inget efter vad jag kan se. Det var heller inget som förutsågs när LSS ursprungligen tillkom. Man förväntade sig föreningar, kooperativ och stiftelser. Det vore enklare att bestämma att inte tillåta vinstdrivande företag i LSS och istället satsa på stiftelser, föreningar, kooperativ och svb-bolag (aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning).
Uppmanar politiker att agera
Stig Svensson avslutar med att uppmana politiker att agera på rapportens krav på utökade kontrollbefogenheter till myndigheterna. Han betonar dock att man bör vänta med att ge mer pengar och resurser tills man ser resultatet av en ändrad lagstiftning.
– Då har man mer fakta på bordet än vad en underrättelserapport ger, säger Stig Svensson.