Jonas Franksson, STIL - ”Drömläge för oppositionen att attackera Socialdemokraterna i assistansfrågan”
Att Miljöpartiet svikit i assistansfrågan har gett Socialdemokraterna fritt spelrum, till skillnad mot vad moderaterna fick i alliansregeringen. Det är en slutsats Jonas Franksson drar av det dagspolitiska läget i assistansfrågan.
– Miljöpartiet var väldigt intresserade av assistansfrågan innan de satte sig i regeringen. Nu varken hörs eller syns de.
När Jonas Franksson med hjälp riksdagsdebatten den 21 november och svaren i Assistanskolls enkät analyserar det politiska läget säger han sig se en helt annan glöd i debatten idag.
– Det är politiskt drömläge för alliansen att visa att ”det stora välfärdspartiet inte bygger en välfärd för alla” och på så sätt skada socialdemokraterna.
Även kvalitén i debatten har förbättrats, vilket han tror att det beror på att funktionshinderrörelsen börjar nå ut med sitt budskap.
– Det känns som man är droppen som urholkar stenen. Man märker på argumenten vilka ledamöter som lyssnat och haft en dialog.
Han gläds också av att se en sådan stor samstämmighet mellan så många partier och syftar på Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Feministiskt initiativ.
– Det är också de partier som är mest intresserade av frågan. I och med att de har ett intresse har de läst på vilket i sin tur gett kompetens. De vet vad de pratar om.
Miljöpartiets svek
Jonas Franksson anser att Miljöpartiet svikit i assistansfrågan och att det fått en avgörande betydelse för hur politiken under mandatperioden kommit att utformas. Han menar att sveket gett Socialdemokraterna fritt spelrum, till skillnad mot vad Moderaterna fick under alliansregeringen. Miljöpartiet har tidigare varit ett av de viktiga små partier som alltid försvarat assistansen och som funktionshinderrörelsen kunnat vara säkra på att ha på sin sida.
– Miljöpartiet har inte satt tillräckligt med tryck mot Socialdemokraterna i den här frågan. De var väldigt intresserade av assistansfrågan innan de satte sig i regeringen. Nu varken hörs eller syns de.
Jonas Franksson jämför med de små partierna kontra Moderaterna i alliansregeringen.
– Det var ett liknande förhållande i alliansregeringen där Moderaterna ville skära ner på assistansen men inte gick lika långt. Det antar jag beror på att de mindre partierna satt ett högre tryck på Moderaterna än vad Miljöpartiet gjort på Socialdemokraterna. Miljöpartiets agerande gör att Socialdemokraterna får fritt spelrum.
Men vilket utrymme har de att agera på?
– Bara för att man som litet parti hamnar i regeringsställning kan man ju inte bara kasta bort sin profil. Man måste vara tydlig med vad man tycker. Tidigare har de varit högljudda i sitt försvar av mänskliga rättigheter.
”Vilket engagemang fanns då innan?”
Jonas Franksson menar att Miljöpartiets agerande också får konsekvenser bortom funktionshinderpolitiken.
– Med tanke på den svansföring de hade innan valet bidrar detta till att man tappar tron på politiken. Vad fanns det för engagemang från början? De skulle vinna på att vara mer tydligt profilerade i frågor där de faktiskt inte följer regeringen.
En liten strimma hopp ser dock Jonas Franksson i att Stefan Nilsson, som svarade på frågorna i Assistanskolls enkät, nu får avgå som ett av alla metoo-fall.
– Så vi får väl se om det kommer någon ny kraft där, om det kan bli annorlunda.
Åsa Regnér vill inte lyssna
Jonas Franksson nämner ofta skillnaden på partier som lyssnar och lär av funktionshinderrörelsen. Regeringspartierna är enligt Jonas Franksson exempel på sådana som inte lyssnat och lärt.
– Vi har försökt nå Åsa Regnér men hon vill inte ta emot oss, eller ens höra våra argument. Visserligen har vi till viss del olika agendor men risken finns att de fattar dåliga beslut för att de inte förstår konsekvenserna. Maria Larsson fick vi alla fall träffa, även om vi hade olika åsikter.
Jonas Franksson tror att Socialdemokraterna inte räknat med att assistansfrågan skulle utveckla sig som den gjort under mandatperioden.
– Jag tror att Magdalena Andersson hade en plan, att hon genom att betona fusket och kriminaliteten skulle få debatten och allmänheten med sig. Men sen plötsligt svänger allt om och då hamnade de i ett läge där det stora välfärdspartiet skulle vara sämre än Moderaterna. Och det går ju inte, det är ju omöjligt.
Finans- och socialdepartementet krokar arm
Jonas Franksson menar också att Finansdepartementet och Socialdemokratraterna är ”för goda vänner”. Den ”naturliga” konflikten departementen emellan är i den här regeringen upphävd.
– Finansdepartementet har i alla regeringar velat snåla på assistansen. Det kanske ligger i sakens natur: alla som varit aktiva i föreningar vet att kassören vill hålla i pengarna medan alla andra vill satsa. Men här har socialdepartementet krokat arm med finansdepartementet och helt svalt deras syn på assistansen. När man hör Åsa Regnér prata så känns det som det lika gärna kunde vara Magdalena Anderson.
Tar inte ansvaret för hela samhällsstrukturen
Ett annat problem menar Jonas Franksson kan vara att tre av de allra tyngsta namnen i regeringen, Stefan Löfvén, Magdalena Andersson och Åsa Regnér i hög grad saknar partipolitisk erfarenhet. Och att det är en förklaring till att de lämpar över kostnader på andra och blundar för konsekvenserna. Man pratar ofta illa om proffspolitiker men här är problemet tvärtom bristen på proffsighet säger han.
– De verkar inte förstå samhället i sin helhet. Man tittar på statskassans budget och bryr sig inte om hur det ska funka för kommunerna eller landstingen. En sådan inställning kan man inte ha på rikspolitisk nivå. Man måste ta ansvar för hela samhällsstrukturen. Om man skär i assistansen hamnar kostnaderna någon annanstans, kommunerna får ta det och till sist så hamnar detta i landstingen eller hos anhöriga så att det blir sämre lösningar för alla samtidigt som samhället inte sparar pengar.
Tryck inom partiet
Samtidigt menar Jonas Franksson att det finns ett inre tryck inom Socialdemokraterna och nämner stämmobeslutet om att värna LSS och att flera partimedlemmar och lokalavdelningar är ytterst kritiska mot regeringens funktionshinderpolitik. Han tar svaret på fråga 1 i Assistanskolls enkät som exempel.
– Där hänvisar Mikael Dahlqvist till kongressen i sitt första svar. Jag har en känsla att Socialdemokraterna inte har partiet med sig utan att den här utvecklingen drivs på av socialdepartementet och finansdepartementet tillsammans.
Emma Henriksson bakom Kristdemokrateras svängning
Att Miljöpartiet sviker i assistansfrågan är å ena sidan en förlust men å andra sidan påpekar Jonas Fransson att Kristdemokraterna tillkommit, tack vare Emma Henriksson.
– Den tidigare typiska kristdemokratiska hållningen, den amerikanska, att det är familjen som ska ta hand om sina anhöriga och att det är stötande att se det som ett arbete man ska ha betalt för, har ändrats. Detta är mycket Emma Henrikssons förtjänst.
Men Emma Henriksson slutar som riksdagsledamot efter valet och frågan blir då om Kristdemokraterna går att lita på med tanke på att hur personberoende assistansfrågan ofta är. Men Jonas Franksson menar att Emma Henriksson förankrat frågan i partiledningen och gjort det till en av partiets profilfrågor. Ett tecken på det kan vara att Ebba Busch Thor talade på Assistansmanifestationen den 3 december och ett annat Desirée Petrus fick avgå som utredare i LSS-utredningen.
– Det fungerade inte att ha henne som utredare. Det skulle vara som att Kristdemokraterna stod bakom socialdemokratisk politik och det ville man inte.
”Kul att Anders W Johnsson har vaknat till liv”
Jonas Franksson var glad över centerpartisten Anders W Johnssons aktivitet i talarstolen på riksdagsdebatten i november.
– Kul att han vaknat till liv. Han var väldigt på bettet, det såg ut som ett äkta engagemang.
Jonas Franksson menar att det därmed är uppenbart att Centern tydligt tagit rygg på Liberalerna och Kristdemokraterna och inte på Moderaterna. Långsiktigt bekymrar det honom dock att de små borgerliga partierna tvingas göra vissa frågor till profilfrågor och att det kan vara svårt för Center att ta sig in i socialpolitiken eftersom både Liberalerna och Kristdemokraterna redan tagit plats där.
– Men nästan som enda parti tog Anders W Johnssons upp den ekonomiska aspekten för assistansanordnarna och passade på att tala för rätten till vinster i välfärden. Så kanske har även de därigenom hittat en legitimitet att göra assistansen till en profilfråga.
Centerns hållbarhet i assistansfrågan kan dock ifrågasättas.
– Man har inte sett ett så starkt engagemang mot tidigare domar från Centerns sida. Men då har man själv suttit i regeringen, säger Jonas Franksson.
Och även i Centern beror det mycket på person. Jonas Franksson nämner Kenneth Johansson som var ordförande i LSS-kommittén som också föreslog nedskärningar.
– Då var inte Centern på barrikaderna för assistansfrågan, om man säger så…
Liberalerna loket bland allianspartierna
De enda borgerliga parti som, tack vare sin tradition, inte svängt fram och tillbaka är Liberalerna. Jonas Franksson beskriver de som själva loket bland allianspartierna i assistansfrågan.
– Det är en väldigt tydlig markering att de ställde upp med Jan Björklund på riksdagsdebatten. Det var den enda partiledaren som var där. Och då ska det sägas att de redan har en mycket insatt och kunnig person i Bengt Eliasson. Så de visar utåt att de prioriterar den här frågan och inte tänker släppa den.
För tidigt döma ut Moderaterna
Moderaterna låter nästan likadant som Regnér, säger Jonas Franksson och syftar både på svaren i enkäten och i riksdagsdebatten.
– Det låter som de redan sitter i regeringsställning.
Samtidigt säger han att det är lite för tidigt att slå fast var Moderaterna egentligen står i assistansfrågan eftersom de just bytt partiledare, partisekreterare, talesperson i funktionshinderfrågor och kanske också politik generellt. Camilla Waltersson Grönvall lät visserligen ljummen i riksdagsdebatten men det kan man inte dra några växlar på.
– Alla som är nya i debatten går ut ganska lågt. De vet inte riktigt var partiledningen står. När hon blivit varm i kläderna kanske hon har mer att säga.
Jonas Franksson hoppas ännu på Ulf Kristersson.
– Att de ska inse att assistans på många sätt rimmar med olika typiska moderata kärnvärden som frihet, valfrihet och rätten till självbestämmande. Det här är ett gyllene läge för dem att faktiskt profilera sig i en socialpolitisk fråga där man vanligtvis har väldigt lågt förtroende.
Sverigedemokraterna ställer grupp mot grupp
Jonas Franksson säger att han känner sig olustig inför Sverigedemokraternas framträdande i riksdagsdebatten och syftar då på att Carina Ståhl Herrstedt talade om felprioriteringar och jämförde med kostnaderna för att ha ”illegala flyktingar” i Sverige. Jonas Franksson nämner även att Sverigedemokraterna utnyttjar frågan i ett främlingsfientligt syfte när de i sin reklamkampanj pläderar för personlig assistans för svenskar.
– Självklart är det positivt att även Sverigedemokraterna ställer sig till de assistansvänliga partierna, men de missar aldrig ett tillfälle att föra in frågan på deras egentliga agenda. Det är gynnsamt för Sverigedemokraterna att de hamnar i ett läge där de kan ställa grupp mot grupp. Å andra sidan var det Magdalena Andersson som öppnade upp för den typen av retorik för ett par år sedan när hon sa att man tvärtom skulle spara in på assistansen för att kunna ta emot flyktingar.
Jonas Franksson menar också att Sverigedemokraterna är mycket personberoende och därmed det minst pålitliga av alla assistansvänliga partier.
– Det är lite av en turlig slump att det är Carina Ståhl Herrstedt som är deras talesperson. Hon har själv erfarenhet av assistansfrågor och har bland annat jobbat som personlig assistent. Och just nu är det fritt fram att kritisera regeringen. Men den dagen de själva skulle sitta i en position att kunna förhandla så kommer de ju sälja ut den här frågan direkt.
För assistans men mot vinster
Vänsterpartiet säger Jonas Franksson spelar en viktig roll eftersom de, liksom Liberalerna, alltid hållit fast vid att vara ett assistansvänligt parti. Till skillnad från Socialdemokraterna klarar de att hålla isär frågan om assistans och frågan om vinster i välfärden.
– Med tanke på att man på socialdepartementet blandat ihop det här med vinster i välfärden med rätten till assistans så är det intressant med att Vänsterpartiet, som gått ut ännu hårdare och t.o.m. har det som sig profilfråga, förmår separera frågorna.
Jonas Franksson menar att Maj Karlsson och hela partiet har ett stort intresse för assistansfrågan.
– Vi har ju talat med Vänsterpartiet och de förstår verkligen frågan. Jag har pratat mycket med Jonas Sjöstedt och även han har ett starkt engagemang.
”Allt inte sossarnas fel”
Inför det kommande valet påminner Jonas Franksson om att den dagsaktuella politiska retoriken har en del fällor att gå i.
– Allianspartierna får det att låta som att allt är sossarnas fel men jag som jobbat intensivt emot nedskärningarna sedan 2009 vet ju att det inte är så. Då var vi väldigt förbittrade över att alliansregeringen accepterade tolkningen av regeringsrättsdomen 2009 och inte agerade mot den.
Men Jonas Franksson ger allianspartierna rätt i att det har accelererat när Socialdemokraterna kom till makten.
– Det var det nog ingen som hade förväntat sig. Vi som var mer cyniska väntade oss snarast en sorts passivitet från den nya regeringen men inte det här.
Postkodlotteriet?
En kommande het fråga framöver kommer möjligtvis vara att göra kommunerna till huvudman. Det finns mycket som tyder på att pågående LSS-utredningen kommer att föreslå det. Jonas Franksson påpekar att Mikael Dahlqvist, (S), ger ett vagt svar på frågan i Assistanskolls enkät.
– I Norge, där assistansen är kommunal, kallar man det postkodlotteriet… Risken är att det blir samma sak här, att rätten till assistans beror på var man bor och vilken handläggare man får, säger Jonas Franksson.
Frågan kan bli besvärlig på flera sätt eftersom även assistansvänliga partier tvekar på att ta ställning.
– Vänsterpartiet och Liberalerna säger att assistansen ska vara statlig men det är nog bara de två som varit tydliga i den frågan. Och de är ju inte så många procent bakom sig…
Regeringsalternativ efter valet
Att redan nu börja spekulera i hur det ska bli efter valet är lite väl vågat säger Jonas Franksson.
– Nu har vi två borgerliga partier som väldigt tydligt sagt att de inte kommer att sätta sig i samarbete med (SD) vilket gör att vi kan få en helt ny koalition efter valet. Vi skulle t.ex. kunna få ett samarbete mellan (C),(L) och (S). Inget av det vet vi.
Vad tänker du om (S) och (L) i samma regering?
– Det skulle nog vara en gynnsam situation för assistansen för Liberalerna skulle aldrig släppa assistansfrågan. Å andra sidan skulle de kanske bli mer tillmötesgående mot (M) om det blir en alliansregering.
Och en ny alliansregering?
– Då gäller det att de assistansvänliga partierna håller kvar den här kraften så att de kan sätta ett större tryck på (M) än vad (Mp) gjort mot (S). Allianspartierna har anklagat (V) för att ha varit svaga i budgetförhandlingarna men jag vet inte om de själva kommer så långt när de ska förhandla med (M). (KD) om några borde veta att det inte alltid är så lätt att göra det.
Tror du att frågan om personlig assistans kan bli valfråga?
– Om (S) och (M) själva får välja, som de ofta får, då blir det inte det. Å andra sidan är det är ju en ypperlig chans för (M) att säga att (S) struntar i de mest utsatta grupperna… Så, ja, det blir ett spännande år, säger Jonas Franksson.