Brukarorganisationer sågar LSS-utredningen och ställer krav på regeringen
Assistanskoll har frågat 10 brukarorganisationer om hur de ser på LSS-utredningens förslag och vad de nu förväntar sig av regeringen och överenskommelsen om assistans med Centern och Liberalerna.
LSS-utredningen föreslog införande av en schablon på 15 tim/vecka för vissa andra personliga behov och borttagen assistans för barn under 16 år och psykiskt funktionshindrade. Samtidigt föreslog den statligt huvudmannaskap för assistans. Brukarorganisationerna förkastar LSS-utredningen, även om några ser vissa positiva förslag.
S+MP-regeringen har en uppgörelse om personlig assistans med Liberalerna och Centern. Enligt Liberalerna innebär överenskommelsen tex statligt huvudmannaskap, mer pengar till assistans och en ny parlamentarisk utredning där Liberalerna är drivande i att skriva direktiv. De flesta brukarorganisationer tycker detta är ett steg åt rätt håll men inte tillräckligt.
Frågor till brukarorganisationerna
(Klicka på frågorna och du kommer till brukarorganisationernas svar)
- Vad anser ni om förslagen i LSS-utredningen?
- Finns det något i LSS-utredningen som är användbart?
- Vad bör regeringen göra med förslagen i LSS-utredningen?
- Efter ett riksdagsbeslut arbetar regeringen på en lagändring för att sondmatning/andning ska bli grundläggande behov, vad förväntar ni er för resultat här?
- Vill ni se fler lagändringar, vilka isåfall?
- Behöver regeringen göra något mer för personlig assistans, vad isåfall?
- Hur ser ni på överenskommelsen i punkt 64 mellan S+L+C+Mp om personlig assistans? Räcker den?
- I överenskommelsen mellan S+L+C+Mp talas det om en ny utredning om personlig assistans? Vad anser ni om det?
- Om det blir en ny utredning, vilka direktiv bör den ha? Vad bör tas upp i utredningen?
- I överenskommelsen talas det om ytterligare en utredning om huvudmannaskapet för personlig assistans, vad säger ni om det?
- Bengt Eliasson har uttalat sig om hur Liberalerna tolkar överenskommelsen. Har ni någon kommentar till det?
- Hur kommer ni att arbeta för att fortsätta påverka regeringen rörande personlig assistans?
- Är det något ni vill tillägga?
10 brukarorganisationer som svarar
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar - RBU
Svar från Maria Persdotter (Förbundsordförande)
STIL - Stiftarna av Independent Living i Sverige
Svar från Jonas Franksson (Politiskt ansvarig) och Jessica Smalaand (Politisk sekreterare)
IfA - Intressegruppen för Assistansberättigade
Svar från Sophie Karlsson (verksamhetsansvarig)
Riksföreningen JAG
Svar från Cecilia Blanck (verksamhetsansvarig)
Funktionsrätt Sverige
Svar från Mikael Klein (Intressepolitisk chef)-
DHR - Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet
Svar från Ken Gammelgård (Förbundssekreterare) -
Förbundet Unga Rörelsehindrade
Svar från Nora Eklöv (generalsekreterare) och Björn Häll Kellerman (Förbundsordförande)
Riksförbundet FUB - För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
Svar från Julia Henriksson (förbundsjurist)
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
Svar från Maria Lundqvist Brömster (Förbundsordförande)
Neuroförbundet
Svar från Lise Lidbäck (Förbundsordförande)
1. Vad anser ni om förslagen i LSS-utredningen?
RBU |
Vi i RBU har reagerat starkt på förslagen. Inte minst förslaget om slopad rätt till assistans för barn under 16 år. Istället ska barnen kunna få en annan insats, som kommer att vara ett kommunalt ansvar. Mycket riskabelt anser vi. Dels är insatsen luddigt beskriven i utredningen, vilket borgar för att vi kommer att få se 290 olika tolkningar av vad den kommer att innehålla. Dels är det redan nu så att kommunernas budgetar begränsar människors rättigheter. Blir förslaget verklighet innebär det en katastrof för redan hårt prövade föräldrar. Vi kommer att höra många kommuner slå larm om att den kommunala budgeten sprängs och vi kommer att få se antalet platser i barnboenden öka. |
---|---|
STIL |
De flesta förslagen är under all kritik. De verkar inte ens förstå vad förslaget med 15-timmarsschablonen innebär, när de säger att det inte ska spara några pengar. Vi ser tvärtom att många inte kommer att klara sig i eget boende utan tvingas in på gruppbostäder. |
IfA |
IfA har tillsammans med andra organisationer inom brukar- och funktionsrättsrörelsen tagit ställning för att utredningen ska kastas i papperskorgen. |
Vi anser att förslagen är mycket illa underbyggda. Väl fungerande insatser problematiseras, nya insatser föreslås men beskrivs knappt alls, och det är mycket oklart hur de ska utformas och fungera. Betänkandet innehåller mycket bristfälliga konsekvensanalyser. När det gäller personlig assistans visar utredaren en djup okunskap om hur insatsen fungerar, vilka slags behov den tillgodoser och vilka orättvisor personlig assistans en gång infördes för att komma tillrätta med. Likaså visas okunskap om vilka personer reformen ursprungligen var till för. LSS skulle omfatta personer med omfattande funktionsnedsättning som behöver ett personligt utformat stöd – praktiskt eller ej - för att klara sin vardag. Förslagen att barn och personer som behöver annan hjälp än rent praktisk inte ska ha rätt till personlig assistans är djupt diskriminerande och katastrofala för alla de som berörs. Den föreslagna 15-timmarsschablonen för andra personliga behov skulle vara förödande, då hela behovet måste täckas för att assistansen ska möjliggöra ett självständigt liv. Luckor i assistansen kan göra det omöjligt att bo självständigt och tvinga personen till institutionsboende. För den som behöver det ska assistansen kunna vara kontinuerlig och innefatta tid då assistenten är till förfogande för att kunna assistera närhelst det behövs. Assistans ska inte bara beviljas för avgränsade aktiviteter. Syftet är att möjliggöra ett fritt liv, ett liv som liksom för andra innehåller både planerade och spontana händelser. I korthet – vi ser att förslagen om de genomfördes skulle rasera den personliga assistansen. |
|
|
|
Övervägande delen av förslagen är mycket dåliga och kan om de genomförs ge stora konsekvenser för såväl individen som för samhället i stort. Några exempel är förslagen att ta bort insatsen personlig assistans och ersätta dem med nya insatser för barn under 16 år och människor som har stödbehöv pga psykiska funktionsnedsättningar. Ett annat skrämmande exempel är 15-timmarschablonen för övriga behov. Att ta bort ledsagning som en egen insats och låta den ingå i det nya stödet personlig service och boendestöd är ytterligare ett exempel. |
|
Vi anser att utredningens förslag skulle, om de förverkligades, till största delar vara förödande för den ursprungliga tanken med LSS, nämligen att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med omfattande funktionsnedsättningar med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Förslagen skulle ge långtgående negativa konsekvenser för personer i behov av personlig assistans eller annat personligt stöd i vardagen. Utredningen har gjort en hygglig problembeskrivning av dagens situation, men de lösningar som föreslås saknar totalt förankring i den vardag personer med omfattande funktionsnedsättningar lever i och hur de önskar leva i framtiden. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Det finns bara ett förslag som är bra och det är förslaget om att den personliga assistansen ska vara en statlig insats. Resten av förslagen, till exempel en ny kommunal insats för barn under 16 år, att ledsagning ska försvinna och att det ska upprättas en 15-timmarsschablon för fritidsaktiviteter inom assistansen, tycker vi ska slängas i papperskorgen. |
Sammanfattningsvis kan konstateras att utredningen har föreslagit oacceptabla försämringar för barn under 16 år och personer med psykiska funktionsnedsättningar. Med stöd i utredningens analyserande delar och av tidigare genomförda utredningar förväntar vi oss att den nya regeringen tar krafttag för att förbättra den akuta bristen i personlig assistans och förbättra LSS i sin helhet. Utredningen är ett stort misslyckande. De få positiva förslag som finns med kompenserar inte för försämringarna och avsaknaden av förbättringsåtgärder. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Utredningen har inte byggt sina slutsatser på kunskap från forskningen, resultat från tillsyns- och kunskapsmyndigheter och framförallt inte från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. |
2. Finns det något i LSS-utredningen som är användbart?
RBU |
Att personlig assistans helt och hållet blir ett ansvar för staten tror vi är bra. Det är också bra att utredningen nämner sondmatning och andning som behov som man ska kunna få hjälp med, dock inte assistans tyvärr. |
---|---|
Det skulle vara det statliga huvudmannaskapet, men då finns en osäkerhet om vem som får rätt till assistans och vem som ska få den nya LSS-insatsen personlig service med boendestöd. |
|
IfA |
Inte när det gäller den personliga assistansen. IfA är positiv till ett statligt huvudmannaskap och att man tar bort 20-timmarsgränsen, men inte om det bygger på att övriga ändringar i utredningen genomförs. |
Mycket lite. Vi anser att det är bra att hejda urholkningen genom att återgå till en årlig uppräkning av schablonbeloppet utifrån reella kostnadsökningar, liksom att lägga in utrymme för sjuklöneersättning i schablonen. Värt att lyfta är också att utredaren finner att fusk och överutnyttjande inte är/har varit av så stor omfattning som tidigare förts fram. Vi håller också med utredaren om att tryggheten och rättssäkerheten för assistansberättigade personer behöver ökas, genom att positiva assistansbeslut inte ska få ändras till nackdel för enskilda annat än om behovet minskat eller lagen ändrats, och att LSS-beslut inte ska få tidsbegränsas utan särskild anledning. |
|
|
|
Förslaget att staten ska vara ensam huvudman för den personliga assistansen är bra, eftersom detta torde leda till att 20-timmarsgränsen för grundläggande behov förlorar sin betydelse, samtidigt som folkbokföringsadressen inte kommer att avgöra vilken hjälp en kommun har råd att ge. |
|
Vårt korta svar är nej. Möjligen kan förslaget om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen vara användbart. Vi anser dock att ett statligt huvudmannaskap då det gäller behovsbedömningen och beviljandet av all personlig assistans ska kombineras med en delad finansieringen där förutom staten och kommunerna även regionerna bidrar. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Ja, förslaget om att förstatliga den personliga assistansen. |
Mycket av kartläggningen som har gjorts av utredningen är användbar. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Vissa förslag om daglig verksamhet, stöd i eget boende och till exempel utvecklingsförslag om kontaktperson. |
3. Vad bör regeringen göra med förslagen i LSS-utredningen?
RBU |
Utredningen i sin helhet landar helt snett, men eftersom det är viktigt med snabba beslut för att barn som idag inte beviljas assistans ska kunna få den snabbt, så behöver man plocka ut de enstaka delar som ändå är bra. Vi har något i Sverige som kallas beredningstvång, vilket innebär att regeringen inte kan komma till riksdagen med förslag på lagändringar som inte är beredda. Genom att använda en del av innehållet i utredningen (men inte dess slutsatser) kan man ändå anse att beredningstvånget är uppfyllt. Men utredningens förslag är riktigt dåliga och bör förpassas till historiens sophög. |
---|---|
Vi ifrågasätter att den ens går ut på remiss. | |
IfA |
Ta ställning för att de inte ska genomföras och utan omedelbart förkastas. |
I stort tycker vi att den ska kasseras. Pappersinsamlingen är en lämplig plats. |
|
Slänga dem i papperskorgen. | |
Vi är står eniga med övriga rörelsen om att Regeringen bör förkasta utredningen i sin helhet. Istället ska önskemål från de som är i behov av hjälp ligga till grund för en ny lag som återupprättar den frihetsreform som LSS en gång var. |
|
Det enda vettiga är att gömma utredningen djupt nere i någon byrålåda. Vi tycker inte att utredningen ens ska sändas ut på remiss eftersom den är så undermålig att det kommer att vara omöjligt att ge något vettigt remissvar. Vi förordar att regeringen i stället gör ett omtag för att utveckla LSS i dialog med funktionshinderrörelsen. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Inse att majoriteten av förslagen enligt utredningen varken kommer att bidra till ökad frihet eller självständighet, utan snarare att fler kommer att hamna i husarrest och få minskad möjlighet att bestämma över sina egna liv. Regeringen måste inse att utredningens direktiv, som de såg ut från grunden när det handlade om att dra ned på kostnaderna, var mycket misslyckat formulerade men som ändå har fått prägla hela utredningen inklusive dess slutgiltiga resultat. Gör om och gör rätt och ha med oss, inkludera flera organisationer från funktionshinderrörelsen, gärna även oss unga, från början nästa gång. Vi vet bäst vilka delar som behöver stärkas. |
I punkt 64 i januariöverenskommelsen står det att det ska tillsättas en ny utredning. Vi tolkar detta som att även regeringen förkastar LSS-utredningens förslag som berör personer som har rätt till personlig assistans. Men en ny utredning måste givetvis få tydligt formulerade direktiv som är helt och hållet fokuserade på att presentera konkreta förslag som utgår från LSS ursprungliga intentioner gällande personlig assistans. FUB välkomnar utredningens förslag om boendestöd enligt LSS. FUB har länge efterfrågat en insats för de av våra medlemmar som bor i egen bostad men som ändå behöver stöd och idag är hänvisade till boendestöd enligt socialtjänstlagen. Det är viktigt att framhålla att införandet av den nya insatsen inte ytterligare får begränsa utbudet av gruppbostäder och andra bostäder med service såsom servicebostad. Det är också viktigt att betona att insatsen bör vara styrd utifrån den enskilde individens behov. FUB motsätter sig dock att den nya insatsen införs på bekostnad av att ledsagarservice försvinner som självständig insats. FUB instämmer i utredningens bedömning och välkomnar namnändringen på insatsen som handlar om avlösarservice. Man föreslår att man helt enkelt ta bort ”i hemmet.” För att möjliggöra en individanpassning av denna insats är det viktigt att det framgår att avlösarservice kan utföras även utanför bostaden. Detta är nödvändigt för att syskonen ska kunna få umgås med sina föräldrar utifrån sina egna behov. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Utredningen bör till största delen skrotas eller göras om enligt intentionerna i fråga 1. |
4. Efter ett riksdagsbeslut arbetar regeringen på en lagändring för att sondmatning/andning ska bli grundläggande behov, vad förväntar ni er för resultat här?
RBU |
Vi utgår ifrån att regeringen skyndsamt (vilket man lovat) återkommer till riksdagen med ett förslag om att sondmatning och andning ska kunna ge rätt till personlig assistans. |
---|---|
Det är jättebra att man gör detta, samtidigt görs det efter stor press efter att det börjat byggas barnboenden och föräldrar som tvingas lämna bort sina barn. Det sker i princip sedan situationen blivit fullständigt ohållbar för många familjer. | |
IfA |
Att förändringen genomförs och att personlig assistans kan beviljas för att tillgodose behoven. |
Vi väntar oss ett förtydligande att endast sådant som av legitimerad yrkesutövare inom vården har bedömts utgöra sjukvård ska undantas från rätten till personlig assistans och assistansersättning. Egenvårdsinsatser ska således vara assistansgrundande, vare sig de hör till de grundläggande behoven eller till andra personliga behov. Vi förväntar oss att därmed det stöd en kan behöva för att genomföra en måltid via sond, övervaka andningshjälpmedel, upptäcka och åtgärda syrebrist, frigöra luftvägar, upptäcka och hantera epilepsianfall med mera ska räknas in i assistansbeslutet, förutsatt att det inte bedömts som sjukvård. |
|
Att regeringen gör en snabbremiss för lagändring och att den nya lydelsen blir så pass tydlig att Försäkringskassan inte kan misstolka den. |
|
Självfallet skall både sondmatning och andning vara grundläggande behov eftersom det är precis vad de är. Vi förväntar oss en skyndsam hantering av detta. |
|
En snabb åtgärd som återställer sondmatning/andning som grundläggande behov. Denna åtgärd löser dock inte andra existerande problem i dagens tolkning och tillämpning av lagstiftningen som har lett till att människor blir av med assistanstimmar, förlorar sin assistans helt eller inte blir beviljade personlig assistans överhuvudtaget. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Vi förväntar oss att andning och sondmatning blir grundläggande behov och att detta genast implementeras i lag och utförande. |
Självklart måste behovet av egenvård inklusive andning och sondmatning ge rätt till personlig assistans. Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt i en dom som kom i april 2018 (HFD Mål nr 682–17) att sondmatning ska räknas som ett grundläggande behov och ge rätt till personlig assistans. I december i år blev det klart att kravet på en lagändring gällande ersättning för hjälp med andning och sondmatning är något som har stöd i hela riksdagen, vilket FUB tycker är mycket positivt. Med den nya regeringen på plats, borde en lagändring vara genomförd före halvårsskiftet. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Detta förslag tillsammans med januariöverenskommelsens förslag som inkluderar egenvård och tillsyn också som grundläggande behov anser vi ska formuleras tydligt i lag och återställa rätten till personlig assistans. |
5. Vill ni se fler lagändringar, vilka isåfall?
RBU |
Det blir lite missvisande när man lyft ut enbart sondmatning och andning som sådant som ska betraktas som grundläggande behov. Det finns fler så kallade egenvårdsinsatser som måste kunna ge rätt till assistans. Förslaget måste helt enkelt breddas till att inte bara handla om mat och andning. |
---|---|
Vi vill att det skrivs in i lagen att alla fem grundläggande behov ska bedömas i sin helhet, dvs att man tar bort begreppet integritetskänsliga delar som följde av domen 2009. Den domen är grundproblemet idag, den faller tillbaka på begrepp i förarbetena, därför måste lagtexten bli mycket tydlig här. | |
IfA |
Ja, IfA vill att tillämpningen ändras så att de grundläggande behoven inte bedöms så restriktivt som de gör nu, utan ska ses i sin helhet och inte delas upp i små snuttar. Samt att de andra personliga behoven ska ses sammanhängande och att assistansanvändarens självbestämmande följs och respekteras och att behovsbedömningarna sker så integritetsnära. Det finns ingen anledning att behöva gå in på närgångna och intima detaljer kring assistansbehoven. Och vi vill se att assistansersättning beviljas även under sjukhusvistelse. |
Vi vill att definitionen av grundläggande behov ska återställas så att det framgår av lagen att alla grundläggande behov per definition är integritetskänsliga. Förslag till en sådan lagändring ges i KFOs Skuggproposition för LSS 9a§. JAG vill också se en rätt till personlig assistans i barnomsorg, skola och daglig verksamhet, för en helhet i stödet. Vidare menar vi att valfrihet och självbestämmande ska ökas i andra LSS-insatser, t.ex. bör det införas en rätt att välja daglig verksamhet. En annan angelägen lagändring är införande av en differentierad schablon i det förhöjda timbeloppet. |
|
|
|
Vi anser att åldersgränsen på 65 år för att ansöka om personlig assistans eller för att ansöka om fler timmar skall tas bort. LSS skall gälla hela livet utan diskriminerande åldersgränser. Vi vill också att personlig assistans ska medges efter behov och inte förenas med olika typer av begränsningar om assistansen ges av en anhörig. Det är inte rimligt att funktionsnedsatta inte får vara med bara sin familj i sitt eget hem. Valfriheten måste förtydligas och stärkas |
|
Vi anser att uppdelningen i grundläggande behov och andra personliga behov samt kravet att ha minst 20 timmar grundläggande behov i veckan för att få statlig assistansersättning är de största problemen i lagstiftningen då det gäller den personliga assistansen. Kravet på 20 timmar samt uppdelningen av behoven bör slopas. Låt oss i stället endast tala om omfattande personliga behov av stöd och service som ett krav för att få assistansersättning. Behovet kan bedömas utifrån hur kvalitativt, kvantitativt eller kontinuerligt omfattande det är, enligt det förslag STIL presenterar i sin skrift ”LSS 2.0”. Vi anser också det vara fullständigt orimligt att personer som har ett dokumenterat oförändrat behov av personlig assistans ska behöva utsättas för ständiga omprövningar. Vi vill slopa tvåårsomprövningarna och införa omprövningar endast vid förändrade behov hos den enskilde. Vi vill även se en personlig assistans utan åldersbegränsningar där det ska vara möjligt att bli beviljad personlig assistans när man är barn men även efter man fyllt 65 år. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Vi vill se att den personliga assistansen blir statlig och att det kommer en formulering i LSS som säger att alla övriga insatser måste bedömas likvärdigt i hela landet (en lex Nora). Det måste finnas en kontinuitet och kvaliteten i insatserna får inte variera beroende på var man bor. Vi vill att personer över 65 år ska få tillgång till personlig assistans på samma sätt som för yngre. Det ska varken finnas en nedre eller övre åldersgräns eftersom det handlar om att garantera rättigheter. Vi vill att kränkande omprövningar stoppas och att själva bedömningsprocessen kring vem som har rätt till insatser sker på ett sätt som inte är kränkande eller utlämnande. Att bedömningsprocessen sker med hänsyn och respekt till personens integritet och att vi som ansöker ska få bestämma hur mycket assistanstid som vi behöver. |
Sedan lagens tillkomst 1994 har ett antal domar från Högsta förvaltningsdomstolen, tillsammans med begränsande kommunala riktlinjer, urholkat LSS. FUB vill se ett antal lagändringar och riktlinjer för att återgå till lagens intentioner. FUB vill bl.a. se att insatsen bostad med särskild service delas upp i tre olika boendeformer i tre olika insatser: servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad. Detta för att öka möjligheten till inflytande över hur man vill bo. Vi anser också att utredningen - utifrån de problem som deras egen kartläggning identifierar – borde ha gett Socialstyrelsen i uppdrag att utfärda bindande föreskrifter om boendeformerna, inklusive föreskrifter om bemanning i LSS-boenden. FUB hade också velat se robusta förslag som skulle motverka trenden mot stordriftstänk och centralisering av daglig verksamhet som pågår i många kommuner, problematiken kring stora grupper där man blandar personer med olika typ och grad av funktionsnedsättning och den låga ambitionsnivå som präglar alltför många verksamheter där det handlar mer om förvaring än meningsfull sysselsättning. Läs mer av FUB:s kommentarer insats för insats här: http://www.fub.se/sites/www.fub.se/files/bilagor/fubs_rapport_500_roster_om_lss_2018.pdf |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Hjärnkraft anser att definitionen om personkrets 2 ska moderniseras enligt idag gängse medicinska formuleringar för bestående kognitiva funktionsnedsättningar. Vi anser vidare att det bör betonas kvalitets- och utvecklingsmål för den enskilde och även verksamheterna inom LSS-insatserna. |
6. Behöver regeringen göra något mer för personlig assistans, vad isåfall?
RBU |
Alla de som förlorat sin assistans eller aldrig fick någon när de ansökte måste få en ny prövning. Försäkringskassan måste få nya direktiv och tydliga order om att följa lagar och domslut. Där brister det på ett upprörande sätt idag. |
---|---|
Efter lagändringar om alla HFD-domar inklusive 2009 års dom behövs en utveckling av lagen. LSS behöver skrivas så att den ligger i linje med Artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sedan behöver 65 årsgränsen tas bort så att alla oavsett ålder kan beviljas personlig assistans. Vi vill även ersätta dagens behovsbedömning med grundläggande behov med kontinuerliga, kvalitativa och kvantitativa behov vilket vi beskriver i vår vårt förslag till en modern LSS-lagstiftning LSS 2.0. |
|
IfA |
Ja, genomföra de ändringar som är nämnda under frågan ovan, samt stå upp för den personliga assistansen som en självklarhet för personer som har behov av den, inte bara rätt till den utifrån dagens tillämpning, utan har behov av personlig assistans. Det måste också vara tydligt att assistansanvändaren ska kunna välja vem som ska utföra den personliga assistansen, dvs även anhöriga och att anhöriga ska ha samma villkor som andra anställda, allt annat får orimliga konsekvenser. Och nivån på assistansersättningen måste ligga på en bra nivå så att en som assistansanvändare kan köpa assistans av bra kvalitet. |
Regeringen bör snabbt ändra förordningen om assistansersättningen så att föräldraansvar inte ska beaktas i enskilda delar av barnets assistansbehov, utan att tidsavdrag för föräldraansvar görs först vid beräkningen av den totala assistanstiden. Sedan vill vi förstås också att regeringen ska jobba snabbt med nya utredningsdirektiv gällande LSS. |
|
|
|
Det behövs göras mer för att stärka och utveckla assistansen. Öka statusen på yrket. Få bort minuträknandet och se mer på faktiskt behov för att nämna några områden. |
|
Regeringen behöver se över Försäkringskassans roll i handläggningen av den statliga assistansersättningen. Försäkringskassan har idag i allt högre utsträckning gett sig själv en normerande ställning i handläggningen, där myndighetens egna direktiv och vägledningar fått större betydelse än lagens intentioner vid myndighetens tillämpning av lagstiftningen. Försäkringskassans benägenhet att vilja tidsbestämma och schablonisera de olika personliga behoven och därmed frångå principen om att handläggningen ska utgå från de individuella behoven, behöver också ses över av regeringen. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Inkludera funktionshinderrörelsen mer, särskilt från början när det kommer till utredningar och projekt. |
Rätten till assistans för det grundläggande behovet kommunikation behöver förstärkas. Trots att kommunikation är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för delaktighet och inflytande har det inte samma tyngd som fysiska behov i bedömningen av rätt till personlig assistans. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Markera att även anhöriga har rätt att arbeta som personliga assistenter. |
7. Hur ser ni på överenskommelsen i punkt 64 mellan S+L+C+Mp om personlig assistans? Räcker den?
RBU |
Absolut inte, men det är ändå en signal i rätt riktning. |
---|---|
Vi reagerar på formuleringen ”alla som har rätt till personlig assistans ska få det”. Det borde vara ”alla som har behov av..” Problemet har ju varit att rätten hela tiden ändras. Annars är det bra att det kommer en överenskommelse där man börjar tala om en återställning, bekräftar att sondmatning/andning ska bli grundläggande behov och att man tittar på att göra ett statligt huvudmannaskap. | |
IfA |
IfA anser att det är en bra överenskommelse, men den är inte tillräcklig. |
Det är välkommet att egenvård och föräldraansvar lyfts, vilket kan komma att påverka barnens situation. Förhoppningsvis avses också med ”tillsyn” assistansrätten för personer med nödvändigt behov av ingående kunskap. Men vi anser att överenskommelsen i övrigt kunde ha varit mer konkret. Det fullständigt innehållslösa uttalandet ”Alla som har rätt till stöd ska få det” känner vi igen från Regnérs tid. Vi känner osäkerhet i om denna överenskommelse räcker till. |
|
|
|
Den behöver förstärkas och förtydligas på flera punkter. Vad menas till exempel med ”alla som har rätt till stöd ska få det?” Det är också viktigt att göra snabba insatser. Exempelvis gäller det stärkt rätt till behov av tillsyn. |
|
Det är en bra början men räcker inte. Det man kommit överens om åtgärdar bara de mest akuta problemen. Enbart detta blir dock ingen hållbar lösning på längre sikt (se vårt svar på fråga 4). I överenskommelsen skriver man ”Alla som har rätt till stöd ska få det”. Med tanke på vårt svar på fråga 6, blir vår fråga följaktligen, vem ges rätt att tolka betydelsen av denna skrivning och därmed bestämma om vem som har rätt till assistans. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Vi är i grunden positiva till formuleringen i överenskommelsen men ser att den innehåller viss risk för att bli urvattnad, i och med hänvisningen till LSS-utredningen och planerna på en ny utredning som ska ta ytterligare två år. |
Det s.k. beredningskravet innebär att ett nytt lagförslag måste utredas. Men vi anser att det finns så pass mycket underlag redan framtaget som genomlyser insatsen personlig assistans, att en eventuell ny assistansutredning måste få tydligt formulerade direktiv som är helt och hållet fokuserade på att presentera konkreta förslag som utgår från lagens ursprungliga intentioner. Vi tycker det är positivt att utredningen är tänkt att komma igång snabbt, med ambitionen att få en ny lagstiftning på plats från 2021. FUB har kommenterat varje mening i punkt 64 i överenskommelsen, läs hela kommentaren här: http://www.fub.se/sites/www.fub.se/files/bilagor/riksforbundet_fub_punkt_64_jan2019.pdf |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Den räcker för att återställa rätten till personlig assistans för personer med de största funktionsnedsättningarna. |
8. I överenskommelsen mellan S+L+C+Mp talas det om en ny utredning om personlig assistans? Vad anser ni om det?
RBU |
Det är inte helt lätt att svara på den frågan. Nu behövs snabba lagändringar för att komma till rätta med den kris som just nu pågår i assistansen. Möjligen är det så att det också behövs en mer långsiktig översyn. Det är dock väldigt viktigt att krisen här och nu inte parkeras i en ny utredning på obestämd tid. Det är två olika saker, det som måste göras på kort sikt och det som kan göras på längre. |
---|---|
Vi är positiva till det, vi tryckte på länge om en utredning innan LSS-utredningen kom som var något helt annat än det vi ville ha. Men det är inte hållbart att man utreder lagstiftning mot tex domen från 2009 om integritetsnära delar av grundläggande behov, där behövs istället snabba lagändringar. | |
IfA |
IfA anser att det behövs en ny utredning för att komma tillrätta med det som blivit skevt i tillämpningen. LSS intentioner och de mänskliga rättigheterna för personer i behov av assistans måste säkerställas och den personliga assistansen ska var en trygg insats för personer i behov av den. Det ska vara en självklarhet att leva utifrån sitt eget självbestämmande och lagstiftningen ska motsvara detta. |
I den mån det behövs för att återställa rätten till personlig assistans anser JAG att det är angeläget och bra. Vi förutsätter att brukarrörelsen då ska komma till tals och att den nya utredningen även på andra sätt ska söka kunskap. Men en ny utredning får inte bromsa de akuta åtgärder som går att genomföra redan idag. | |
|
|
Vi anser att det stora antalet utredningar som redan genomförts borde ha givit nog med underlag. Detta gäller även förslaget om huvudmannaskap. Men vi är samtidigt medvetna om att grundlagarna kräver utredningar för att kunna genomföra lagändringar. |
|
Eftersom den nyss avslutade utredningen inte lyckats prestera välbetänkta förslag utifrån den problembeskrivning den framställt och de frågeställningar funktionshinderrörelsen lyft, tror vi att det behövs tillsättas en ny utredning med syfte att utveckla och modernisera LSS. För att få till en bred parlamentarisk samsyn då det gäller framtidens LSS behöver utredningen vara parlamentarisk med ett stort inflytande från funktionshinderrörelsen. Nackdelen med en ny utredning är att det tar flera år innan riksdagen kan ta ställning skarpa lagförslag. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Många som idag drabbats av nedskärningar har idag inte råd att vänta ännu längre på att situationen ska bli bättre. Om en ny utredning ska tillsättas måste akuta åtgärder vidtas för att de som idag inte får tillräckligt med hjälp, p.g.a. neddragningar, får den hjälp som de behöver och har rätt till. |
Det s.k. beredningskravet innebär att ett nytt lagförslag måste utredas. Men vi anser att det finns så pass mycket underlag redan framtaget som genomlyser insatsen personlig assistans, att en eventuell ny assistansutredning måste få tydligt formulerade direktiv som är helt och hållet fokuserade på att presentera konkreta förslag som utgår från lagens ursprungliga intentioner. Vi tycker det är positivt att utredningen är tänkt att komma igång snabbt, med ambitionen att få en ny lagstiftning på plats från 2021. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Hjärnkraft anser att en eventuell ny utredning ska utgå ifrån kunskap från forskningen, resultat från tillsyns- och kunskapsmyndigheter och framförallt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt anser Hjärnkraft att LSS och personlig assistans varit utsatt för tillräckligt många utredningar under årens lopp. Med utgångspunkt från de reaktioner som senaste direktiven gav, den utredning som presenterats och tidigare förvaltningsdomar borde det finnas tillräckligt underlag för att stärka och förtydliga lagstiftningen för att värna denna rättighetslagstiftning. |
9. Om det blir en ny utredning, vilka direktiv bör den ha? Vad bör tas upp i utredningen?
RBU |
Det får man återkomma till när de snabba lagändringarna är på plats. |
---|---|
Den behöver lägga förslag på hur LSS ska stämma med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt artikel 19, göra om behovsbedömningarna och ta bort diskriminering i lagstiftning med tex 65-årsgränsen. |
|
IfA |
Den ska utgå från den enskildes självbestämmande och hur den personliga assistansen kan stärkas så den blir en stabil insats för de som behöver den. LSS-intentioner ska levas upp till. Insatsen ska vara genomförbar i realiteten och på riktigt ge möjlighet att leva med full delaktighet och jämlikhet för alla. Assistansen ska vara en flexibel insats som anpassas efter behoven, vilket innebär att den ska kunna utföras på det sätt som assistansanvändaren har behov av för att livet ska fungera och det kan medföra stor variation både utförande och kompetens för de personliga assistenterna, beroende på det enskilda assistansuppdraget. Istället för att skapa många olika insatser som gränsar till varandra och skapar byråkratiskt kaos, kan vi ha en insats som kan utformas som det behövs utifrån individen. Det ifrågasätts ibland hur den personliga assistansen utförs, om den har kommit att omfatta fler än som avsetts från början eller täcker behov som man inte avsett. Istället för att skapa en uppsjö av insatser är det bättre att låta assistansen ta den form som den behöver för att den enskildes liv ska fungera. Personlig assistans behöver uppdateras till dagens behov, krav och standard för att alla ska kunna vara fullvärdiga medborgare. |
En ny utredning bör fokusera på att förverkliga FNs funktionshinderkonvention enligt Sveriges åtagande. Rätten till personlig assistans måste återställas och utvecklas: - Förtydliga att de grundläggande behoven i sig är integritetskänsliga och därför ska räknas i sin helhet vid bedömning av 20-timmarströskeln
|
|
|
|
Se punkt 6. Det är en svår fråga eftersom vi som lever med assistans har levt med vår frihet en längre tid. Det finns en rädsla i att lagen feltolkas och att eventuella förbättringar riskerar att bli försämringar. Många av intentionerna som finns med i förarbetet inför befintlig lagtext har ju gott förlorade. En ny utredning måste göras i nära samverkan med berörda parter och ha direktiv som säkrar att LSS återställs till sina ursprungliga intentioner. |
|
Det övergripande direktivet bör vara att utveckla LSS och tydligt koppla målsättningen med lagstiftningen till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 19 i konventionen som handlar om rätten att leva ett självbestämt liv och om rätten till delaktighet i samhällsgemenskapen måste vara vägledande. För övrigt, se våra tidigare svar. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Den bör ha direktiv som fokuserar på att uppnå mänskliga rättigheter, att alla ska få den hjälp som krävs för att garantera att alla ska kunna bestämma över sina egna liv. Fokus bör även ligga på att minimera psykisk ohälsa bland unga som lever med funktionsnedsättning och som är i behov av LSS-insatser. Det är ett stort problem som man sällan talar om, att bristen på samhällsstöd idag bidrar till ökad psykisk ohälsa (MFD). |
En eventuell ny assistansutredning måste få tydligt formulerade direktiv som är helt och hållet fokuserade på att presentera konkreta förslag som utgår från lagens ursprungliga intentioner. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Se svar fråga 8 |
10. I överenskommelsen talas det om ytterligare en utredning om huvudmannaskapet för personlig assistans, vad säger ni om det?
RBU |
Det behövs inte. LSS-utredningen skriver om ett statligt huvudmannaskap, använd de skrivningarna (bland annat om rättssäkerhet) och skriv en departementspromemoria utifrån dem. |
---|---|
Vi tycker inte det behövs en ny utredning men ser en risk att om det går för fort kommer många som idag har kommunalt beviljad assistans att förlora den. Vi vill att alla som har grundläggande behov ska kunna få personlig assistans. Försäkringskassans praxis måste förändras samtidigt, annars hamnar folk i kommunen med hemtjänst. Eller om personlig service med boendestöd införs som en ny LSS-insats riskerar det bli ett sämre alternativ till personer som har kommunal assistans idag. | |
IfA |
Huvudmannaskapet anser IfA vara klarlagt hur det bäst kan hanteras, genom tidigare utredningar och att det är statligt huvudmannaskap som är det bästa. En ny utredning om personlig assistans bör bygga på utgångspunkten statligt huvudmannaskap. |
JAG anser att det viktigaste är att undvika att kommunen blir ensam huvudman för personer med stora behov. Om kostnadsansvaret låg i kommunens budget skulle det ofelbart leda till att assistansbehov inte skulle tillgodoses. Det skulle drabba personer med omfattande assistansbehov hårdast. JAG anser att fördelarna med nuvarande delade huvudmannaskap överväger nackdelarna. |
|
|
|
Se Punkt 8 Förslaget om ett statligt huvudmannaskap var dessutom i princip det enda i utredningen där vi var överens. |
|
Se vårt svar på fråga 2. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Vi har läst att denna punkt har formulerats om eftersom frågan redan har utretts. Stämmer detta är vi nöjda, eftersom detta går i linje med vår ståndpunkt i frågan. |
Vi tycker det är positivt med det klara beskedet kring huvudmannaskap som lämnades av Bengt Eliasson (L) i en intervju i Assistanskoll den 16 januari: ”Nej, den frågan behöver inte utredas igen eftersom vi är överens om ett statligt huvudmannaskap. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Hjärnkraft anser att det ska vara en huvudman för assistans och det ska vara staten för att få en nationell likhet i tolkningen, ersättningen och möjlighet för den enskilde att flytta inom landet. |
11. Bengt Eliasson har uttalat sig om hur Liberalerna tolkar överenskommelsen. (Han anser att den innebär en ny parlamentarisk assistansutredning där Liberalerna är drivande i att skriva direktiven. Omprövning av de som förlorat sin assistans efter 2015 när lagändringar för andning/sondmatning införts. Förstatligande av assistansen och att 4 miljarder ska tillföras 2020)
Har ni någon kommentar till det?
RBU |
Nej |
---|---|
Vi är positiva till det mesta han säger, särskilt att det ska tillföras 4 miljarder till assistansen nästa år. Sedan vet vi inte om detta blir verklighet eller om Liberalerna säger detta för att markera sin position. | |
IfA |
IfA välkomnar de förändringar som Bengt Eliasson nämner. Redan innan 2015 hade neddragningar börjat ske och de grundläggande behoven har länge bedömts alltför restriktivt. Dessutom har de andra personliga behoven börjat ifrågasättas alltmer, vilket begränsar folks liv mycket. Barn i behov av personlig assistans ska beviljas assistans och i sådan utsträckning att den täcker assistansbehoven. Det ingår inte i ”normalt” föräldraansvar att tillgodose assistansbehov. Det utökade ansvar som föräldrar till barn i behov av assistans har blivit tvungna att ta ska återgå till samma ansvar som andra föräldrar har för sina barn. Vi vill se att den personliga assistansen ger möjlighet till den frihet som lagstiftningen ska säkerställa för människor i alla åldrar. |
Heja Bengt! Hans uttalanden väcker stora förhoppningar hos JAGs medlemmar och vi ser fram emot att hjälpa till i arbetet. |
|
Nja. Endast att domen om integritetskänsliga delar från 2009 inte ska skjutas på en framtida utredning. Den lagjusteringen kan och bör en regering göra direkt. |
|
Vi ser positivt på de uttalat mycket starka ambitionerna att återställa, modernisera och utveckla LSS. Viktigt också att skyndsamt se till att de drabbade som fått avslag efter 2015 med hänvisning till ny praxis, ska få sina avslag omprövade. |
|
Vi har inga direkta kommentarer på detta, men vi är övertygade om att det behövs en bred överenskommelse som inte är partibunden för att utveckla LSS. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
Det mesta låter positivt. Dock är det lite oklart vilka som skulle få rätt till omprövning då de fått avslag till med hänvisning till ändrad praxis efter år 2015. Gäller det enbart de som fått avslag genom Försäkringskassan eller också de som fått avslag genom kommunerna? Det är också oklart hur en sådan omprövning skulle gå till. |
Vi tycker det är positivt med det klara beskedet kring huvudmannaskap som lämnades av Bengt Eliasson (L) i en intervju i Assistanskoll den 16 januari: ”Nej, den frågan behöver inte utredas igen eftersom vi är överens om ett statligt huvudmannaskap. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Ingen kommentar |
12. Hur kommer ni att arbeta för att fortsätta påverka regeringen rörande personlig assistans?
RBU |
Med alla medel. Egna nyheter, rapporter, seminarier, debattartiklar, möten… Vi kör på som vi brukar. Här ska inte finnas någon möjlighet att sopa frågan under mattan eller in i en ny utredning. |
---|---|
Trycket måste hållas uppe hela tiden. För det första hindra att riksdagen går vidare med förslagen från LSS-utredningen. För det andra ligga på för snabba lagändringar för grundläggande behov sondmatning/andning men även för domen om integritetsnära delar av grundläggande behov från 2009. Och slutligen ligga på om en större förändring av LSS vilket en kommande utredning kan ta tag i. |
|
IfA |
IfA bokar för närvarande in möten och gör skrivelser till både regeringen och riksdagen. Dessutom håller IfA sitt 50:e Debattforum i maj, och då kommer politikerna att få redogöra hur de kommer att arbeta för att stärka assistansen. |
Vi ska fortsätta våra kontakter med ansvarigt statsråd, socialutskottets ledamöter och andra engagerade personer i regering och riksdag, och erbjuda JAGs medlemmars kunskaper och erfarenheter av personlig assistans och annat samhällsstöd. Inte minst kan vi tillföra mycket kunskap om vilka konsekvenserna skulle bli av olika förändringar av stödet. |
|
Vi fortsätter driva hårt att tillämpningen måste återställas till lagens intentioner, det gäller i hög grad LSS övriga nio insatser likaså. |
|
Genom att fortsätta informera och utbilda beslutsfattare, politiker och allmänhet om vad personlig assistans innebär. Genom att skapa opinion, debattera och argumentera för allas lika värde och rätt till delaktighet. Det är också oerhört viktigt med fortsatt samverkan med övriga rörelsen. Enade kan vi göra stor skillnad. |
|
Vi kommer att fortsätta att agera blåslampa gentemot regeringen. Vårt perspektiv är och kommer att vara att LSS och den personliga assistansen framförallt är en rättighetslag. Utan kompromisser. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
I grunden handlar LSS och personlig assistans om mänskliga rättigheter. Vi kommer att fortsätta kämpa för rättigheter för unga som lever med funktionsnedsättning. Vi kommer att fortsätta lyfta frågan om att beslutsfattande och kvalitet i insatser skiljer sig åt i olika kommuner när det kommer till insatser inom LSS. Vi kommer att fortsätta kämpa för barns och ungas rätt till den fritid de vill ha och till att kunna leva ett liv på samma villkor som andra. Alla ska ha rätt till full delaktighet i samhället och alla ska kunna nyttja sina rättigheter! |
Även framöver kommer FUB att arbeta tillsammans med övriga funktionsrättsrörelsen för att säkerställa att de som har rätt till personlig assistans får det stöd de behöver. |
|
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
Hjärnkraft arbetar för att personlig assistans ska vara en fortsatt rättighet i LSS, grundläggande behov ska omfatta sondmatning, andningshjälp, egenvård och tillsyn. Anhöriga ska kunna arbeta som personliga assistenter och personkrets 2 ska få en moderniserad definition. |
13. Är det något ni vill tillägga?
RBU |
När vi såg direktiven till LSS-utredningen förstod vi vartåt det barkade: inget gott skulle komma ut ur den, särskilt inte med tanke på de tydliga besparingskrav som den hade på sig. Det blev värre än vi befarade. Mycket värre. |
---|---|
Nu är det upp till bevis både för regeringspartierna och de andra partierna, många undrar om det partierna sade före valet var valfläsk eller inte. Det ska bli extra intressant att se vad Lena Hallengren säger som socialminister jämfört med vad hon sade innan valet. | |
IfA |
- |
LSS-utredningens förslag att hjälpbehov måste vara praktiska för att berättiga till personlig assistans är ett flagrant exempel på IQ-diskriminering. Generellt anser vi att Funktionhinderkonventionens rättigheter måste tas på allvar, exempelvis artikel 19 om att ingen ska tvingas att bo i särskilda boendeformer. |
|
|
|
- | |
Vi vill se en utveckling av kommunala stödinsatser både inom Socialtjänsten och LSS med krav på hög kvalitet utifrån individens perspektiv med utgångspunkten i ett större och tydligare självbestämmande för den enskilde. Med en sådan utveckling tror vi också att trycket på insatsen personlig assistans kan minska. |
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
- |
LSS-utredningens ursprungliga direktiv bäddade för utredningens haveri. Hade man istället haft en konstruktiv dialog med funktionshinderrörelse när direktiven skulle formuleras, hade man besparat mycket lidande hos väldigt många människor samtidigt hade man kunnat skapa förutsättningar för en riktig LSS-reform. Den väntar vi fortfarande på! | |
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft |
LSS är en oerhört viktig rättighetslag. Trots detta har det skett en mycket oroande förändring av tillämpningen, framförallt inom den personliga assistansen. Hjärnkraft kräver att lagen ska förtydligas och de viktiga principerna stärkas. |