Elisabeth Sandlund, ledarskribent Tidningen Dagen – ”Risk att assistansfrågan prioriteras ner efter januariavtalets fall”

Elisabeth SandlundUtredningen Stärkt rätt till assistans bör genomföras och det behövs en utredning med direktiv om ett statligt huvudmannaskap för assistansen. Men om det kommer att ske är oklart efter regeringskrisen säger Elisabeth Sandlund som även vill bredda diskussionen till alla LSS-insatser.

Det har uppstått en mycket oklar situation för personlig assistans efter att januarisamarbetet mellan S/MP regeringen och Centern och Liberalerna upphört och nu när även Stefan Löfven ska avgå som statsminister. Det säger Elisabeth Sandlund, ledarredaktör på Tidningen Dagen och ofta med i panelen på P1 Godmorgon Världen.
– Som i många andra frågor råder stor osäkerhet om hur frågorna i januariavtalet ska behandlas eftersom det inte längre finns en riksdagsmajoritet för avtalet.
Vad kan osäkerheten leda till?
– Risken finns att ett och annat förs åt sidan, särskilt sådant som bedöms röra mindre grupper.

Finns inga garantier

För att inte utlösa en ny regeringskris måste S/MP-regeringen nu först och främst få till en budget som godkänns av både Vänsterpartiet och Centern och kanske även andra partier. Samtidigt skulle den personliga assistansen kunna vara en fråga som det går att enas om för de partierna, säger Elisabeth Sandlund.
– En satsning på personlig assistans borde inte vara partiskiljande utan alla från höger till vänster borde inse vikten av förbättringar. Men det finns inga garantier för att det blir så.
Ser du några skillnader i assistansfrågan mellan de båda regeringsalternativen inför nästa val, dvs en S-ledd respektive en M-ledd regering?
– Inte i utgångsläget. Vad som hände i förra valrörelsen var ju att partier över hela linjen lovade runt men att inte särskilt mycket hände annat än för mycket begränsade grupper av assistansberättigade. Som sagt, detta borde inte vara partiskiljande. En komplicerande faktor kan vara att Liberalerna, som känt ett särskilt ansvar för LSS eftersom lagen tillkom när Bengt Westerberg var socialminister, kanske inte finns kvar i riksdagen efter valet. Då gäller det att något annat parti, inte bara enskilda ledamöter, tar över bollen.

Stärkt assistans behöver genomföras

Utredningen Stärkt rätt till assistans som kom före sommaren lade förslag om stärkt rätt till personlig assistans vid tillsyn, egenvård och föräldraansvar. Utredningen var en följd av punkt 64 i januariavtalet och behöver genomföras, säger Elisabeth Sandlund.
– Min bedömning är att utredningen innehöll en hel del bra förslag. Den andades framför allt en förståelse av att tillämpningen av LSS fått minst sagt oönskade konsekvenser.
Vilka möjligheter ser du för att förslagen genomförs?
Att utredningen direkt skickades ut på remiss är ju i sig lovande men att ta fram ett lagförslag riskerar ändå att dröja.

Statligt huvudmannaskap viktigt

Det som återstår av punkt 64 i januariavtalet är en utredning under 2021 om ett samlat huvudmannaskap för personlig assistans. Utredningen behöver komma så fort som möjligt, säger Elisabeth Sandlund.
Bör utredningen ha ett statligt huvudmannaskap som mål?
– Ja, det skulle minska gränsdragningsproblemen och tendensen att bolla ärenden mellan kommuner och Försäkringskassan. Av rättviseskäl är det bättre att staten har ansvaret än att det ligger på kommunal nivå.
Ser du en risk att huvudmannaskapsutredningen inte kommer eller att den får en annan inriktning?
– Det finns en risk att denna fråga nedprioriteras och skjuts på framtiden.

Absurda regler för grundläggande behov

En fråga som inte är med i januariavtalet men där Elisabeth Sandlund vill se en förändring är bedömningen av grundläggande behov som idag görs utifrån så kallade integritetsnära delar. Hela grundläggande behöver räknas menar hon.
– Vi behöver få en rättvisare bedömning som inte kränker integriteten där personens egna ord väger tyngre än ”objektiva” mätningar av tidsåtgång eller snäva och ibland absurda regler för vad som är grundläggande behov.

Funktionsrättsrörelsen måste driva på inför valet

Inför förra riksdagsvalet blev assistansfrågan en av de stora frågorna. Om det ska ske igen behöver funktionsrättsrörelsen driva både för assistansen men även för de andra LSS-insatserna.
– Då är det möjligt att tillräckligt många politiker tänder till. Jag tror att det är viktigt att få fram budskapet att detta är ett område som berör många, och att det handlar om människosyn och människovärde, inte bara om pengar, vare sig vi talar om rätten till personlig assistans, utbildad personal på gruppboenden eller meningsfull sysselsättning på daglig verksamhet. Alla har att vinna på att frågeställningen vidgas till hela LSS–området så att inte grupper av personer med funktionsnedsättning ställs mot varandra.

Kontroll är ett pris värt att betala

Nyligen kom det en dom i Göteborgs tingsrätt med 14 fängelsestraff för kriminalitet inom personlig assistans. Elisabeth Sandlund säger att funktionsrättsrörelsen att behöver engagera sig i att motverka fusk och kriminalitet.
– Skurkarna tar pengar som personer som verkligen har behov går miste om. Dessutom bidrar varje avslöjande till ett obehagligt ifrågasättande av personlig assistans överhuvudtaget i den allmänna opinionen.
Vilka åtgärder anser du behövs?
– Mer samverkan mellan myndigheter, det är märkligt att det inte redan har skett mer reformer på det området. I det senaste uppseendeväckande fallet undrar jag dessutom vilka läkare som har skrivit ut intyg och varför inte förnyad prövning av det medicinska behovet har gjorts.
Krafttag mot kriminaliteten kommer tyvärr att medföra att även hederliga personer utsätts för kontroller men Elisabeth Sandlund ser det som ett pris värt att betala.
– Risken att åka fast måste vara så stor och straffen så kännbara att det skrämmer bort fuskarna.

Elisabeth Sandlund intervjuades av Kenneth Westberg 2021-08-19


Skicka sidan till: