Sophie Karlsson, IfA – ”Det vi sett hittills har för medicinskt fokus”
En matematisk modell med AI som räknar ut assistansberättigades timbelopp kan vara en väg framåt, men allt hänger på vilka parametrar som används och att det inte blir en ”medicinsk modell”, säger Sophie Karlsson.
– Kostnader till följd av en persons livssituation måste isåfall beaktas.
Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, har föreslagit att man går vidare med en matematisk modell utvecklad av professorn Tommy Andersson för att införa flera olika timbelopp istället för dagens schablonbelopp. Modellen antas minska övervinster och utgår från att kommunerna betalar extra för assistansberättigade som privata assistansföretag nekar pga olönsamhet.
Håller inte med om övervältring
Sophie Karlsson håller för det första inte med om att det sker en övervältring av kostnader till kommunerna.
– Jag har inte sett statistik på det, men vi har inte bilden av att assistansanordnare säger nej till assistansberättigade med stora behov eller höga kostnader.
Kommunerna kan ha höga kostnader, men det beror mer på kollektivavtalet, administrativa kostnader och vissa arbetsmiljöåtgärder, fortsätter Sophie Karlsson.
– Kostnadsövervältringen handlar också om att färre beviljas assistansersättning av Försäkringskassan och att kommunerna då får ta kostnaden för hela beslutet istället för bara de 20 första timmarna.
Fördelar och nackdelar
Sophie Karlsson anser att det kan finnas skäl för att ha olika timbelopp. En fördel kan vara att ersättningen för vissa mer motsvarar de faktiska kostnaderna.
– Lyckas man skapa ett system där det går att säkra att kostnaderna kan täckas och det dessutom är effektivt vore det positivt.
Men Sophie Karlsson ser även nackdelar, som svårigheter att hitta mätbara variabler och fastställa vilket belopp en person ska ha och om hen uppfyller kriterierna.
– Det skulle sannolikt leda till en hel del administration och rättsprocesser, om vilken nivå som ska gälla.
Följande kostnader behöver täckas
Sophie Karlsson anser att följande kostnader behöver täckas vid en eventuell prissättning av timbeloppet.
- Assistansbehovet till följd av funktionsnedsättningen – t ex behov av särskild kompetens, omfattande arbetsledning eller lång inskolningstid
- Assistansens förläggning i tid – om mycket assistans utförs på OB–tid.
- Livssituation – t ex om den assistansberättigade reser mycket privat eller i tjänsten, eller någon särskild hobby vilket leder till ökade kostnader. Här får det inte göras begränsningar av tex hur mycket personen ska kunna utöva sin hobby eller hur många resor en person “får” göra.
- Assistenternas anställningsvillkor – t ex personliga assistenter som arbetat länge eller är äldre och därmed har en högre lön än nyanställda.
- Andra omständigheter – t ex extra arbetsmiljöåtgärder, extra utbildningskostnader eller sjuklönekostnader.
Hittills för medicinskt fokus
Det som hittills framkommit om Tommy Anderssons matematiska modell har ett alltför medicinskt perspektiv, säger Sophie Karlsson.
– Han nämner assistansberättigades “behov” vilket lutar åt ett medicinskt fokus, vilket det absolut inte ska vara, diagnosen säger inte något om assistansbehovet. Vi får ständigt möta personer som tänker någon form av “vård”. Men samtidigt är hans metod är inte helt färdigutvecklad och han verkar öppen för att det behöver tas fram fler variabler som ska ligga till grund för beräkningen.
Tommy Andersson säger tex att man kan ta hänsyn till vad en person vill uppnå i livet och delaktighet i samhället men att det ännu inte är inlagt i modellen.
– Jag förstår inte hur han har tänkt att det ska beräknas, men jag anser att kostnader till följd av en persons livssituation isåfall måste beaktas, säger Sophie Karlsson.
Högre lön till erfarna assistenter
Tommy Andersson säger att man kan ge ett högre timpris om assistansberättigade bor olägligt, har stor personalomsättning pga sociala problem i familjen eller att någon har alltför få assistanstimmar, men inte om assistenter arbetat länge och uppnått höga löner. Sophie Karlsson ställer sig frågande.
– En anställd som behöver ta sig till eller från jobbet leder inte till ökade kostnader i assistansen, såtillvida inte arbetsgivaren tillhandahåller resor till och från arbetet som en förmån, men det har jag inte hört skulle förekomma särskilt ofta. Jag utesluter dock inte att även sådana kostnader skulle behöva kunna räknas med.
Hur ser du på höga kostnader pga personalomsättning?
– Personalomsättning kan uppstå av många olika orsaker, vilket kan ge extra rekryterings– och inskolningskostnader och kanske arbetsmiljöåtgärder. Sådana kostnader kan också finnas under en viss period, medan åtgärder leder till att kostnaderna sänks. Det är osäkert hur ett individuellt belopp ska kunna sättas.
Han anser att högre lön för assistenter som arbetat länge inte kan tas med…
– Det måste vara en parameter i en modell. Det är vanligt att assistansberättigade har erfarna assistenter som kanske arbetat i 20 år. De ska inte behöva sluta för att unga assistenter med lägre lön och utan erfarenhet ska kunna anställas.
Rätt parametrar från början
Tommy Andersson ska använda Artificiell intelligens, AI, för att räkna ut priset på en assistanstimme. Sophie Karlsson är inte emot att använda sådan teknik men den måste bygga på rätt förutsättningar.
– Det finns alltid människor bakom utveckling av AI, det gäller att lägga in rätt parametrar från början som AI:n kan räkna på. Det måste finnas stort utrymme för individuell bedömning så inte assistansberättigades rättigheter begränsas.
Ser du integritetsproblem med modellen?
– Ja, all information om ens liv och leverne som eventuellt ska beaktas och bedömas. Fördelen med dagens schablonbelopp är att assistansberättigade inte ska ställas inför situationer där en måste försvara sina livsval.
Sakkunniga från funktionsrättsrörelsen
Tommy Andersson säger att sakkunniga ska avgöra vilka data som används för att prissätta timbeloppen. Sophie Karlsson kräver att de berörda är med.
– Assistansberättigade själva, organisationer som företräder assistansberättigade t ex IfA, samt kunniga administratörer inom assistansen, säger Sophie Karlsson.