läs skrivbordsversionen istället
Bengt Eliasson var fram till riksdagsvalet funktionhinderpolitisk talesperson för Liberalerna och ofta intervjuad på Assistanskoll. Efter sin tid i riksdagspolitiken vill han fortsätta vara en röst inom funktionsrättsområdet. Han sitter bland annat i två förbundsstyrelser och en assistansbolagsstyrelse.
Bengt Eliasson är mycket kritisk till politiken för LSS och personlig assistans hos den nya M-KD-L-regeringen som stöds av SD.
– just nu ser jag ingen politik alls, vilket i sig är både tragiskt och problematiskt. Samtidigt finns det ju tid att hosta upp sig ordentligt på området.
Hur ser du på att man höjer timbeloppet med 1,5 %?
– Jag blir oerhört besviken. Tre partier av fyra har både drivit och jobbat för rejäla höjningar och nu levereras det inte. Även 2023 blir ett förlorat år av allt sämre kvalité.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall säger i en intervju i Hejaolika att hon förstår att timbeloppet är lågt men att hon vill vänta till efter Lars Lööws utredning om huvudmannaskapet för att ta ett samlat grepp. Bengt Eliasson ser det som ett spel för gallerierna.
– Det är sorgligt att försöka ducka i en så viktig fråga genom att hänvisa till en utredning som inte har med saken att göra. Det som beslutas i denna statsbudgeten ligger fast för hela nästa år.
Hur ser du på att L, KD och SD lovat annat inför valet om schablonen?
– Jag vill ändå se det som en styrka. Visst är det en besvikelse att man inte levererat något i sin första budget, men det kommer fler.
Bengt Eliasson är inte så förvånad att Camilla Waltersson Grönvall, Moderaterna blev ansvarig minister för LSS och personlig assistans.
– Jag ser det som naturligt att Moderaterna ville ha den posten. Samtidigt är det inte det bästa för funktionsrättsfrågorna.
Varför tänker du att M ville ha den ministerposten?
– Den ministerposten innehåller hela socialförsäkringsområdet, dvs mycket mer än de ekonomiska delarna inom funktionshinderområdet. Det är framförallt de andra delarna M vill ha tror jag.
Jonas Franksson har sagt att det kan ses som en broms mot ytterligare stärkt rätt till personlig assistans att Moderaterna fick ministerposten. Bengt Eliasson håller med Jonas Franksson.
– Jag instämmer med Jonas i detta, men det behöver inte bli så. Övriga tre kan driva på då de är större.
Tror du att regeringen bestämt sig för en ambitionssänkning vad gäller personlig assistans och LSS under mandatperioden?
– Nej, jag tror och hoppas inte det. Alla fyra partierna har lovat och arbetat för mycket inom området för att inte göra något.
Det behöver inte vara ett problem att frågan om grundläggande behov inte nämns i Tidöavtalet, säger Bengt Eliasson. Det innebär att regeringen kan jobba med frågan själv och slipper köra det genom den bredare samordningen via Tidöavtalet.
– Vi lever i en föränderlig värld så det kan vara bra att inte detaljlåsa denna fråga i ett avtal. Jag har stora förväntningar på att man ska jobba mycket aktivt med detta ändå inom regeringen.
Borde SD, KD och L fortsätta driva beslutet i Socialutskottet i våras om grundläggande behov?
– Givetvis, men på annat sätt. Det är ett helt annat arbetssätt när man tillhör ett regeringsparti.
Vad är skillnaden i arbetssätt?
– Det är stor skillnad att tillhöra ett regeringsparti eller ett oppositionsparti. När man sitter för ett regeringsparti så måste man förhålla sig till regeringens politik och vilja. Det är i huvudsak där som politikutvecklingen sker och alla viktiga beslut fattas. Som opposition fattar man besluten i riksdagsgruppen och politikutvecklingen sker i utskottsgrupper och hos talespersonerna. Det gäller för riksdagsledamöterna att hela tiden ligga på sina regeringsföreträdare internt att driva frågorna i regeringen.
I Tidöavtalet sägs det att statligt huvudmannaskap ska ”övervägas” efter att Lööws utredning lagts fram. Bengt Eliasson tror dock inte det betyder att regeringen inte vill genomföra det.
– Nej, jag tror inte det. Det innebär troligen bara att man ville ha med något i Tidöavtalet och detta tror jag var en aktuell fråga som förhandlarna kände till.
Tidöavtalet vill utreda om svenskt medborgarskap ska vara en förutsättning för att få assistansersättning. Detta samtidigt som man vill ha försörjnings och språkkrav för att få medborgarskap, samt vänta i minst åtta år. Bengt Eliasson tycker det är problematiskt.
– Det kan innebära att människor förvägras sina rättigheter.
Kan det leda till att personer med funktionsnedsättningar får svårt att bli medborgare?
– Jag vet inte. Det beror på hur regelverken utformas.
Samtidigt behöver man göra något åt regelverket, anser Bengt Eliasson.
– Nyanlända och de som väntar på medborgarskap måste få någon form av stöd på vägen men kanske under andra former. För att hindra fusk och kriminalitet så skulle personer med behov som ännu inte är svenska medborgare och med behov ges assistans med särskilda villkor, tex att assistansersättningen endast utbetalas direkt till vistelsekommunen, att assistans enbart ges av kommunala utförare och att ingen anhörigassistans tillåts, säger Bengt Eliasson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.