läs skrivbordsversionen istället

Susanne Berg, STIL – ”En behovsbedömning ska bygga på den sökandes egen berättelse”

Susanne Berg

I LSS 2.1 beskriver STIL en behovsbedömning med ett grundbeslut av timmar plus en buffert av timmar för behov som inte är regelbundna men som kan förutses. Det främsta kriteriet för rätt till personlig assistans ska vara målsättningen med lagstiftningen, säger Susanne Berg.
– Ett beslut måste alltid uppfylla kraven i Funktionsrättskonventionen.

STILs förslag till behovsbedömning, LSS 2.1 är ett förslag till ny lagstiftning som fokuserar på helheten istället för på detaljer som i dagens system med minuträkning av grundläggande behov, säger Susanne Berg.
– I vår modell finns inga grundläggande behov, schabloner eller minuträkning. Istället bygger den på den sökandes egen berättelse.

Artikel 19 i Funktionsrättskonventionen

I funktionsrättskonventionen är personer med funktionsnedsättning rättighetsbärare och ska enligt den allmänna kommentaren nummer 5 till artikel 19 stå i centrum och vara fullt involverade i beslutsprocessen, säger Susanne Berg.
– Syftet är att nå fram till ett bra beslut utan att efterforska och utreda mer än vad som behövs för att uppfylla lagens målsättning.

Återgång till hur det gjordes tidigare

Att utgå från den personliga berättelsen ser Susanne Berg lite som en återgång till hur behovsbedömningar gjordes tidigare i Sverige.
– Innan man började räkna minuter och sekunder för grundläggande behov berättade jag vem jag är, hur jag fungerar, vad min vardag består av eller vad den skulle bestå av om jag hade assistans. Man satte sig ner och den enskilde beskrev sin vardag och vilken assistans den ansåg sig behöva för att kunna leva.

Kvalitativa, kvantitativa och kontinuerliga behov

Rätt till assistans i STILs modell har den med kvalitativa omfattande behov av stöd kombinerat med kvantitativt omfattande och/eller kontinuerliga omfattande behov.

– Tanken är inte att man ska se hur lång tid vart och ett av behoven tar och sedan räkna ihop en summa. Istället tittar man på vad som är viktigt i helheten i personens liv, säger Susanne Berg.

Målet med lagstiftningen går före

Det främsta kriteriet för rätt till personlig assistans är dock att målsättningen med lagstiftningen alltid går före andra eventuella kriterier som formulerats för att avgränsa en målgrupp från en annan, säger Susanne Berg. Det innebär att beslut alltid måste uppfylla kraven i Funktionsrättskonventionen.
– Om det under behovsbedömningen framgår att andra insatser än personlig assistans inte resulterar i att lagens målsättning uppfylls ska personen ha rätt till personlig assistans.

Sex livsområden

Kvalitativa, kvantitativa och kontinuerliga behov kan fångas upp i sex olika livsområden, som fungerar som ett stöd för den som gör behovsbedömningen.

  1. ”Att känna trygghet” handlar om till exempel om att kunna förstå och känna igen sin situation, att planera sin dag och kommunicera. Det kan också vara att man har ett beslut som man vet kommer att hålla, säger Susanne Berg.
    – Det är inget som Försäkringskassan alls tittar på idag, hela deras idé är att titta på fysiska behov.

  2. ”Medmänskliga interaktioner och relationer” handlar om kretsen runt dig, säger Susanne Berg.
    – Att man tillsammans med personerna som finns i ens närhet kan utveckla sin personlighet, skapa och bevara sina relationer och vara en person i förhållande till andra i olika roller som vän, partner, förälder…

  3. ”Hälsa för kropp och själ” inbegriper hygien-behov men det handlar om mer än att bara bli avspolad i duschen om man är smutsig.
    – Det är även att få känna sig välmående i sin kropp, vilket är större än frånvaro av sjukdom, säger Susanne Berg.

  4. ”Dagliga ansvarsområden och hemliv” handlar dels om att ta hand om sitt hem och att få stöd att planera och ha hand om sin ekonomi.
    – Det är inte bara behov av att handla eller äta, säger Susanne Berg.

  5. ”Skola, arbete, sysselsättning och ekonomisk trygghet” Här skiljer vi inte på arbete och andra sysselsättningar, säger Susanne Berg.
    – Om man har ett arbete ligger sysselsättning och arbete i ett men det kan också vara separerat. Oavsett vilket har man rätt till både sysselsättning och ekonomisk trygghet.

  6. ”Vara del av samhällsgemenskapen” innebär att kunna delta kulturellt, ekonomiskt och politiskt i samhället och vara en samhällsmedborgare, säger Susanne Berg.
    – Du ska kunna ta del av diskussioner och information från samhället. Du ska också kunna vara en del av det allmänna samtalet, inte bara vara någon som svarar på frågor utan också en som sätter frågor på agendan.

Konsekvenserna av ett avslag

STILs modell fokuserar starkt på konsekvenserna av att inte få behoven tillgodosedda. Om en person inte beviljas den assistans den söker måste man titta på vad det får för konsekvenser, säger Susanne Berg.
– Får du andra insatser? Försäkringskassan måste fråga sig: uppfyller vi Funktionsrättskonventionen? Om svaret blir nej måste man bevilja det den enskilde söker. Assistans var aldrig tänkt att vara punktinsatser utan en form av service som finns just när den behövs. En person som säljer biljetter i tunnelbanan jobbar även när det inte står någon framför luckan. En brandman jobbar även när det inte brinner.

Enkla uppföljningar

I STILs förslag ska det bara tas ett beslut som sedan följs upp med enklare uppföljningar vid behov. Susanne Berg anser att det skulle spara pengar då det inte längre behövs så många handläggare.
– En stor behovsbedömning görs bara vid den första ansökan. Om jag behöver mer timmar eller om mina behov ändrats på grund av att mitt liv ändrats görs en omprövning men då tittar man bara på det specifika området, inte på resten.

Buffert av timmar för spontanitet

STIL förespråkar ett beslut med maxantal timmar som kan användas flexibelt efter behov, och utöver det en buffert av timmar som kan användas för att täcka behov som inte är regelbundna men som kan förutses, säger Susanne Berg.
– Du gör inte samma sak varje dag och vissa dagar tar saker längre tid, funktionaliteten kan också vara bättre eller sämre.
Idag anser Försäkringskassan att du fått för många timmar om du inte använder alla, säger Susanne Berg som menar att det är naturligt att man inte alltid använder alla timmarunder förutsättning att man faktiskt fått de timmar man kan behöva.
– Bufferten är det som idag sker genom prövning av utökade timmar. När det händer saker i livet, kan det hända snabbt och då hinner man inte ansöka om utökade timmar och överklaga det. Det finns redan idag embryon till sådana beslut. I mitt beslut har jag till exempel rätt till assistans under fyra veckor på sjukhus. Man kan lägga in buffert för flera slags oregelbundna men förutsägbara situationer i beslutet, tex att man kan behöva bli opererad eller snart ska bli mormor och då behöver mer tid.

Inte säker på att en ny myndighet blir bättre

Skulle Försäkringskassan kunna ställa om sig till att arbeta på det nya sättet som STIL föreslår eller behövs det en ny myndighet? Susanne Berg är inte säker på att en ny myndighet skulle bli bättre.
– Det är ändå samma människor som går runt, problemet är inte myndigheten i sig utan människorna i den. Det handlar även om politisk ledning och styrning via tex regleringsbrev och budget.
Du menar så kallade politiska signaler?
– Ja, tex politiska budskap som sipprar ned genom budgeten, vem som utses till generaldirektör och hur man ägnar sig åt att snedvrida opinionen med gissningar om storleken på felaktiga utbetalningar. Där är man inte intresserad av att veta sakernas faktiska tillstånd utan om att skapa ett visst resultat, säger Susanne Berg.

Susanne Berg intervjuades av Erik Tillander och Kenneth Westberg 2023-03-24

Vidare läsning

LSS 2.1 – så måste lagen förändras för att leva upp till FN:s funktionsrättskonvention

Skicka sidan till: