”Synen på anhörigassistenter kan påverka bedömningen av barns assistanstimmar”
Handläggarnas syn föräldrarnas arbetssituation och barns tillgång till fritidsaktiviteter kan förklara varför barn till högutbildade föräldrar beviljas nästan 30 procent mer personlig assistans än barn till lågutbildade föräldrar. Det säger Christian Källström, chefsjurist på Frösunda.
I en intervju på Assistanskoll säger forskaren Johan Jarl att en studie visat att barn till högutbildade föräldrar beviljas nästan 30 procent mer personlig assistans än barn till lågutbildade föräldrar. Resultaten är oroväckande, säger Christian Källström.
– Föräldrarnas utbildningsnivå ska inte påverka vare sig rätten till personlig assistans eller dess omfattning. Det väcker frågan om vad skillnaderna egentligen beror på. Vi jurister på Frösunda har funderat kring möjliga förklaringar och har även haft ett samtal med forskningsteamet bakom studien.
Kan skillnaderna bero på att högutbildade föräldrar har mer resurser för att kunna överklaga beslut?
– Det borde inte vara så eftersom det finns ett stort antal assistansanordnare som erbjuder kostnadsfri juridisk hjälp. Rätten till personlig assistans ska utgå från individens behov, inte från föräldrarnas förmåga att navigera i systemet.
Handläggares syn på anhörigassistenter
En förklaring till skillnaderna i studien kan vara frågan om vem som ska arbeta som personlig assistent, säger Christian Källström.
– När sådana frågor ställs är vårt svar att detta bör diskuteras först efter att rätten till assistans prövats, för att undvika att det påverkar bedömningen av barnets behov.
Tänker du att handläggare tror att föräldrar med lägre utbildning kommer att arbeta som assistenter till barnet och att det gör handläggaren mer restriktiv?
– Så kan det mycket väl vara. Vi brukar svara att vem som ska arbeta är en fråga som tas först när assistansen har beviljats, och att det är en sak för föräldrarna och anordnaren.
Föräldrarnas arbetssituation
Det kan vara så att föräldrarnas arbetssituation, medvetet eller omedvetet, får betydelse i bedömningen, säger Christian Källström.
– Vid utredningsmöten ställer handläggare på kommuner och Försäkringskassan ofta frågor om föräldrarnas arbete, trots att dessa uppgifter enligt vår bedömning inte ska påverka rätten till personlig assistans.
Vilken typ av arbetssituation hos föräldrarna kan efter den erfarenhet ni har göra att det beviljas färre timmar?
– Det är en kvalificerad gissning (utifrån resultatet av studien) att arbetssituationen skulle kunna påverka handläggarnas bedömning av antalet timmar som beviljas. Sambandet skulle kunna vara att högutbildade föräldrar arbetar i större utsträckning eller att de i större utsträckning uppger att de avser att behålla sina tidigare arbeten och anlita externa assistenter.
”Undvik att fråga om föräldrarnas arbete”
Christian Källström uppmanar handläggare på Försäkringskassan och kommunerna att inte fråga om föräldrarnas arbete under utredningen innan assistans har beviljats, för att minska risken att bedömningen påverkas.
– Familjens situation, som handläggarna motiverar frågan med, är bara relevant om man faktiskt beaktar barnets bästa när assistansen och timmarna beslutas – eller om den praktiska möjligheten att utföra assistansen får styra omfattningen.
Tillgång till träning och fritidsaktiviteter
En ytterligare möjlig förklaring kan vara skillnader i tillgång till träning och fritidsaktiviteter, säger Christian Källström.
– Om barn med lågutbildade föräldrar beviljas färre timmar på grund av en lägre aktivitetsinvå, blir det viktigt att säkerställa att alla barn får likvärdiga möjligheter till en aktiv fritid, oavsett familjens förutsättningar.
Tänker du att högutbildades barn i högre grad har fritidsaktiviteter som föräldrarna betalar för?
– Så kan det mycket väl vara. Ekonomin skiljer sig ofta åt beroende på utbildningsbakgrund, vilket påverkar möjligheten att betala för avgifter, utrustning och resor. Högutbildade föräldrar kan dessutom ha lättare att hitta information om olika aktiviteter och hur barnen kan börja med dem. Även synen på hur viktiga aktiviteterna är för barnets utveckling skiljer sig åt, liksom föräldrarnas arbetstider och möjlighet att skjutsa.
”Behöver begära tid för fritidsaktiviteter”
Ombud och föräldrar behöver bli bättre på att begära assistans för aktiviteter som barnet skulle vilja göra när det har beviljats assistans, säger Christian Källström.
– Jag tror också att med beviljad assistans och engagerade assistenter, ökar möjligheten att delta och att hitta lämpliga aktiviteter. Tyvärr är myndigheterna restriktiva med att bevilja assistans för aktiviteter. Därför är det extra viktigt att ange exakt vilka aktiviteter man vill göra, hur ofta och hur lång tid de tar, säger Christian Källström.