Jessica Gustavsson, CJ Advokatbyrå – ”Nödstoppet får inte tas bort förrän det kommit ny lagstiftning”
Exemplet med Madeleine Palmgren visar hur Försäkringskassan efter nödstoppet 2018 försökt påvisa ”väsentligt ändrade förhållanden” och ”oriktiga uppgifter” på ett alltmer aggressivt sätt, säger Jessica Gustavsson.
– Bevisningen kan bestå av lösryckta meningar ur omfattande vårdjournaler.
I intervjun ”Det kan ju inte gå mer åt helvete” beskriver Madeleine Palmgren hur hon fick sin assistansersättning indragen feb 2022 efter att ha haft den sedan 1995. Hon anklagades för att nio år tidigare ha lämnat oriktiga uppgifter i en bedömning bland annat om hur mycket hon kunde förflytta sig. Hon utreddes för ett återkrav på miljonbelopp. Hon levde med hemtjänst i två omgångar innan hon vann i både Förvaltningsrätt och Kammarrätt. Jessica Gustavsson, anser att hon inte är ensam.
– Det är svårt att värja sig mot Försäkringskassans påståenden då deras utredning samlar in sådant som ska tala emot den enskilde. Försäkringskassan eftersöker inte uppgifter som talar för den enskilde och när sådana uppgifter framkommer, tillmäts de lägre värde eller försvinner. Bevisningen kan bestå av lösryckta meningar ur ett omfattande journalunderlag från vården som förstärks genom yttrande från den försäkringsmedicinska rådgivaren på Försäkringskassan.
Omprövar på andra vägar
Sedan nödstoppet 1 april 2018 behåller assistansberättigade sin assistans enligt den rättspraxis som gällde vid beviljandet. För att Försäkringskassan ska kunna minska eller ta bort rätten till assistansersättning genom så kallade betungande beslut krävs att de kan påvisa ”väsentligt ändrade förhållanden” eller oriktiga uppgifter. Jessica Gustavsson anser att Försäkringskassan använt dessa möjligheter på ett alltmer aggressivt sätt.
– Med tiden har fler och fler i den ”skyddade” gruppen kommunicerats ganska elakt formulerade beslut från Försäkringskassan som säger sig ha bevisat att den enskilde mirakulöst förbättrats (väsentligt ändrade förhållanden) eller uppenbart överdrivit sitt hjälpbehov (oriktiga uppgifter).
Svårt resa sig efter anklagelse om oriktiga uppgifter
Jessica Gustavsson vill se översyn i form av en statlig utredning av hur Försäkringskassans gör betungande beslut och återkrav av assistansersättning.
– Utöver praktiska och ekonomiska konsekvenser är det svårt att resa sig mentalt och känslomässigt efter ett sådant beslut. Den som har gått igenom en sådan process ser inte sällan en sida av Försäkringskassan som tidigare var okänd; en ganska aggressiv och slug motpart.
Förstärkt återkravsenhet efter nödstoppet
Före nödstoppet 2018 kunde Försäkringskassan vid tvåårsomprövningen upphäva gynnande beslut och ta bort rätten till assistansersättning med hänvisning till att förändrad rättspraxis gjort att grundläggande behov låg under 20 tim/vecka. Efter nödstoppet arbetar de annorlunda, säger Jessica Gustavsson.
– Det tycks som att Försäkringskassan sedan år 2018 utvecklat sin kontrollfunktion, och förstärkt sin återkravsenhet. Möjligheten att fatta betungande beslut om återkrav och att ta bort assistansersättningen har använts mycket mer efter 2018.
Blivit bättre i domstolarna
I domstolarna har det däremot senaste tiden skett en förändring till det bättre i synen på betungande beslut för assistansersättning, anser Jessica Gustavsson.
– Det har blivit lättare att få betungande beslut undanröjda. Domstolarna tycks inte längre acceptera att Försäkringskassan åberopar tex lösryckta delar i vårdjournaler.
Vad anser du att det beror på?
– Många ombud har gått från att argumentera i sak till att argumentera kring utredningens brister, vilket kan ha gjort att domstolarna fått upp ögonen. Brister kan vara att betungande beslut baseras på vårdjournaler som till sin natur ger stort utrymme för tolkning och mer sällan innehåller konkreta fakta och tydliga händelseförlopp.
Nödstoppet får inte tas bort
ISF och Försäkringskassan vill återuppta regelbundna omprövningar. Om det skulle ske tror inte Jessica Gustavsson att Försäkringskassans gör omprövningar på samma sätt som före 2018.
– Jag förutspår en klart strängare syn hos Försäkringskassan i tvåårsomprövningar, där kontrollutredningar med tillhörande återkravsutredningar fortsätter parallellt.
Varför tror du det?
– Det är svårt att radera nuvarande arbetssätt och låta kontrollverksamheten ta en mer passiv roll som innan nödstoppet. Försäkringskassan har visat ett sällan skådat intresse för återbetalningar av assistansersättning.
Hur ser på att återinföra regelbundna omprövningar?
– Jag anser att nödstoppet inte får tas bort innan en statlig utredning analyserat hur Försäkringskassan agerar i kontroll- och återkravsutredningar. Det måste komma ny lagstiftning eller ett mycket tydligt prejudikat behöver innan nödstoppet hävs.
Pendeln måste tvingas tillbaka
Som i all rättsutveckling och samhällsutveckling ser man en pendel som svänger mellan uppfattningar och prioriteringar, säger Jessica Gustavsson.
– Ibland behöver pendeln tvingas tillbaka, som när barnaga förbjöds trots att det allmänna rättsmedvetandet var emot ett förbud. Jag tycker funktionshinderspolitiken är ett skede nu där pendeln länge svängt mot fokus på besparingar och välfärdskriminalitet och att vi måste svänga pendeln mot ett annat fokus, säger Jessica Gustavsson.