läs skrivbordsversionen istället

Danica Kragic, professor, computer science, KTH – ”Robotarna måste likna oss om de ska fungera i vår miljö“

Danica Kragic

Det kommer dels finnas robotar som självständigt kommunicerar med och hjälper funktionshindrade, dels robotar som funktionshindrade själva styr med sina tankar, säger Danica Kragic. Hon hoppas att hennes son som har personlig assistans kan ha en egen robot inom tio år.
– Men 20 år är nog mer realistiskt, i praktiken hänger det på vad företag som Tesla och Amazon väljer att satsa på.

Robotar uppkopplade mot hjärnan

Kommer robotar vara autonoma och agera själva utifrån våra instruktioner, signaler och känslor, eller kommer de att kopplas upp direkt mot vår hjärna och styras av oss? Danica Kragic, professor på KTH är en av Sveriges ledande forskare på området. Hon tror att båda varianterna kommer att finnas i framtiden, men att det senare är det som kommer först.
– Säg att du förlorat förmågan att kommunicera med ord men hjärnan fortfarande kan tänka i bilder och ord. Tänk då att du kan ge information direkt från hjärnan till roboten. Det är vad vi arbetar mot i ett projekt jag nyss påbörjat.
Hur sker kommunikationen?
– Via EEG, där hjärnvågor läses av och skickas vidare. Vi vill helst inte göra något invasivt med implantat som i Elon Musks Neuralink.
Då blir roboten mer en förlängning av dig själv?
– Ja, vi styr ju våra kroppar genom att tänka, våra neuroner stimuleras av att vi tänker på tex att plocka upp en kopp, då skickas signalen vidare till musklerna. Du kommer kunna stimulera roboten på samma sätt som du stimulerar dina muskler.
Det måste man väl lära sig..
– Ja, det handlar om träning. Detta är inget nytt, precis som du tränar hur signaler skickas till dina muskler, kan du träna att skicka de till en robot. I vanlig rehabilitering återskapar du på ett liknande sätt en förmåga du haft och tränar om hjärnan.

De måste likna oss

De robotar som hjälper oss i hemmet kommer att likna människor. Vi är illa tvungna, säger Danica Kragic, eftersom vår miljö är anpassad efter våra kroppar med tex hur vi sitter, äter och rör oss.
– Om roboten är formad som en hund kan den inte interagera på samma sätt med föremålen i omgivningen. De måste fungera i våra miljöer, därför blir de humanoida.
Till en början kommer väl assistenter och robotar finnas samtidigt och ge stöd till funktionshindrade. Tror du att det i något skede bara kommer finnas robotar som hjälper funktionshindrade?
– Nej, jag tror på samarbete mellan människor och maskiner!
Tror du robotar kommer kunna ha samma eller bättre förmågor än människan?
– Svårt att svara på, kanske det, kanske aldrig. Det handlar om så mycket, tex vår egen perception och uppfattning av robotarnas förmågor.

Mycket kvar att jobba på

Danica Kragic säger att många företag blivit duktiga på att bygga robotar som är mindre i storlek, men de kan ännu inte utföra de komplexa uppgifter som behövs för att hjälpa en person med funktionsnedsättning.
– Även om man kan bygga robotar som ser ut mer som människor, humanoider med en kropp, som tex Teslas Optimus, så plockar de fortfarande mest fortfarande föremål. De kan ännu inte agera i en komplex situation och tex hjälpa barn med diagnoser.
Assistanskoll intervjuade Danica Kragic 2015, då fanns tex en robot som kunde bära en människa.
– Jag kan inte säga att robotar kan göra så mycket mer idag jämfört med 2015 för att hjälpa en person med funktionsnedsättning på det sätt en personlig assistent gör.
Förra gången talade du om att det tex saknas konstgjord hud på robotar…
– Ja det är ett stort problem att vi inte kan göra konstgjord hud, det är nödvändigt i en nära fysisk interaktion, tex vid personlig hygien.

Hur har det gått med exoskelett?

Exoskelett ersätter försvagade muskler i kroppen och har utvecklats för nedre kroppen av tex Cyberdyne. Idag kan man skicka signaler till ett exoskelett med tankar, men det behövs mycket träning, säger Danica Kragic.
– Systemet är fortfarande inte så flexibelt, det måste anpassas efter varje individ och det går inte att använda i alla situationer.

Projekt om luktsinnet

Danica Kragic forskning idag handlar om människans sinnen och att förstå hur de skapas och är kodade i hjärnan. I hennes senaste projekt undersöker hon luktsinnet.
– Jag samarbetar med kemister, neuropsykologer och psykiatriker från bland annat Karolinska och Max Planckuniversitetet i Tyskland. Vi gör experiment på människor som vi kan använda som data och mäter vad som sker tex när du tänker på en citron, en maträtt eller annat. Mycket har gjorts på syn och hörsel men inte mycket på lukt.

Chat GPT och andra språkmodeller

Att robotar ska kunna lära sig nya saker och ha en naturlig dialog med en person som de hjälper börjar nu sakta bli möjligt med Chat GPT, Gemini och andra språkmodeller, säger Danica Kragic.
– Många upplevde att Chat GPT kom plötsligt men det är resultatet av att många saker hänt samtidigt. Dels att man scannat in böcker och information så att den är digitalt tillgänglig. Vår kommunikation med språket är mycket strukturerad och följer grammatiska regler. Nu har AI med hjälp av djupa neurala nätverk som följer dessa regler med hjälp av all digitaliserad information återskapat det språk människan tidigare skapat. Det som gör att utvecklingen går extra snabbt just nu är att man kan integrera text, bild och video multimodalt.

Behöver kunna tolka känslor

Vi människor är inte alltid själva så bra på att tolka varandras känslor, och robotarna kommer behöva hantera detta, säger Danica Kragic.
– Nu har vi förväntningar på att robotar ska göra detta som vi själva knappt klarar, det blir mycket komplicerat.
Kan det inte bli skrämmande om roboten kan se alla våra känslor…
– Ja det kan vara känslor du själv inte ens är medveten om att du förmedlar. Ofta kan du vara olika personer, en på jobbet som följer vissa sociala regler men en annan person privat som visar helt andra sidor. Det kommer vara skrämmande att vi inte kan välja vilka personer vi ska vara med en robotassistent, den känner oss som vi är och inte som vi agerar. Å andra sidan kommer den kunna hjälpa dig som en coach.
Eller som en psykolog?
– Ja, alla har dåliga sidor man inte vill alltid höra om. Roboten måste då kunna avgöra i vilka situationer det är lämpligt att ta upp de här sakerna.

Hänger på vad Tesla och Amazon gör

Tesla, Amazon och liknande bolag kommer så småningom att bygga robotar som gör i princip allt människor gör, säger Danica Kragic.
– Robotarna kommer även att göra saker människor inte kan göra, jobb vi betecknar som dirty, dull and dangerous. Tesla och Amazon och liknande företag kommer också i praktiken avgöra om och när det satsas pengar på robotar som är assistenter till funktionshindrade
Så Tesla och Amazon avgör?
– Absolut, och jag tror vi behöver att de driver på. Jag hoppas de skapar experimentsamhällen, det är vad vi behöver. I Europa har vi en åldrande befolkning vilket kommer kräva bra tjänster som hjälper oss när vi blir äldre. Samtidigt har vi inte ett enda företag som Tesla och Amazon och här ser många ner på de företagen för att de bara vill tjäna pengar.

Robot till sonen som har personlig assistans

Till sin sextonårige son som har personlig assistans vill Danica Kragic inte ha en kopia av sig själv utan en robot som kan jobba 24/7.
– Jag orkar inte hela tiden, det gör ingen, inte skolan, inte någon. Men om han har en robot som orkar 24 timmar och inte blir arg vore fantastiskt. Yes jag betalar allt, men jag kan inte utveckla det, så jag hoppas det blir Tesla eller Amazon istället. En robot skulle också vara ett skydd mot att han utnyttjas eller inte får rätt stöd av vårdpersonal och personliga assistenter.
När kan det finnas?
– Jag skulle vilja säga tio år, men kanske snarare 20. Det är så många saker som inverkar. Kommer pengarna gå först till att automatisera i industrin? Kommer personer som Elon Musk tänka på mitt barn med behov och mig som mamma?
Tror du Elon Musk kommer skapa personliga assistenter till funktionshindrade?
– Kanske, han skulle definitivt göra det om han hade ett barn med särskilda behov.

Självkörande bilar mer komplext än man kunde föreställa sig

Att bygga självkörande bilar har tagit mycket längre tid än man trodde, det beror inte på att tekniken inte finns utan att teknologin är oerhört svår att introducera i den trafik vi har idag, säger Danica Kragic.
– Problemet är att vi blandar självkörande bilar och vanliga bilar. Det kan plötsligt komma en vanlig bil där föraren inte följer regler. Om man däremot tog ett beslut att alla bilar ska vara självkörande bilar skulle det vara mycket enklare, men det går inte.

Behöver hantera komplexa situationer

På samma sätt har vi ett problem i att robotar inte interagerar isolerat med tex ett barn med särskilda behov i ett hem. Utmaningen är att hantera komplexa scenarier som uppstår när andra människor kommer in och påverkar barnet så att det beter sig annorlunda, säger Danica Kragic.
– Säg att min son bor ensam i ett hus med sin robot som kan allt om honom, hur han beter sig i olika situationer. Så fort det kommer en annan person som påverkar hans sätt att vara, måste roboten kunna hantera det, detta tar tid att utveckla.

Farlig rädsla för tekniken

Inom EU skapas det nu regleringar av AI, det har tex blivit förbjudet att forska på metoder som tolkar människors känslor, säger Danica Kragic, vilket hon är kritisk till.
– Det är mycket dåligt när det gäller barn med särskilda behov.
Det görs väl av rädsla för att tekniken ska användas för kontroll av människor?
– Jo, men man behöver kontinuerligt utvärdera tekniken och uppdatera regleringarna så att tekniken kommer till bästa nyttan för människan.
Det finns också en rädsla för att arbeten ska automatiseras och försvinna…
– När de säger att många jobb kommer att försvinna på grund av AI bara skrattar jag. Det är jättebra om jobb i banksektorn försvinner så vi kan ha fler som jobbar med människor. Om vi har dubbelt så många lärare skolorna skulle jag vilja se vad som händer med kriminaliteten. Den viktiga frågan kommer istället att vara om vi slussat folk rätt i deras utbildningar så vi får fler lärare, fler personliga assistenter, fler sjuksköterskor.
Men resurserna till sjukvård och stöd till funktionshindrade som personlig assistans har tvärtom skurits ner i Sverige sista åren, hur ser du på det?
Det är absolut hemskt - en utvecklig jag inte vill se som förälder!

Vill se mer utbildade assistenter

Danica Kragic son har haft personlig assistans i sexton år och hon är mycket kritisk till att personliga assistenter oftast inte har haft en lämplig utbildning.
– Min son har haft en äldre assistent i sex, sju år där det äntligen fungerar. Innan dess var det tio år när det inte fungerade. De personer vi fick tidigare hade ingen utbildning, många hade tron att bara för att du är människa kan du ta hand om en annan människa. Det funkar verkligen inte på barn med särskilda behov.
Vilken utbildning vill du se?
– Framförallt kunskap om vad det betyder att ha tex ASD eller en NPF-diagnos, men även utbildning om hur man hanterar tex ett epilepsianfall. Tänk om personliga assistenter hade sex månaders grundläggande medicinsk utbildning, sex månaders psykiatrisk utbildning och sex månaders pep och coachutbildning, säger Danica Kragic.

Danica Kragic intervjuades av Kenneth Westberg 2024-03-10


Skicka sidan till: