läs skrivbordsversionen istället

Cecilia Blanck, Föreningen JAG – ”Regeringen verkar inte vilja rätta det som blev fel”

Cecilia Blanck

Assistansersättningen beräknas kosta 730 miljoner mindre än budgeterat för 2024. För 2025 och 2026 beräknas kostnaden bli totalt 1,8 miljarder lägre jämfört med tidigare prognos.
– Regeringens prognoser visar de inte verkar vilja rätta det som blev fel när reformerna i Stärkt Assistansreformen inte genomförts, anser Cecilia Blanck.

För 2024 beräknas kostnaden för assistansersättning bli 25,32 miljarder istället för den budgeterade summan på 26,05 miljarder, staten sparar alltså 730 miljoner. I budgeten sägs det att orsaken bland annat är minskat antal assistansberättigade. Cecilias Blanck ser det som ett resultat av att reformerna i Stärkt assistans inte blivit genomförda.
– Det finns fler saker som spelar in, tex att lagen tolkas restriktivt på många områden. Men det är ett faktum att extra medel budgeterades när Stärkt assistans beslutades, för en väntad ökning av antalet assistansberättigade och antal timmar. Detta har uteblivit, och pengarna används nu inte till reformer av assistans som det var tänkt.

Regeringens prognoser visar att de inte tänker rätta det som blev fel

I förra årets budget beräknande regeringen kostnaden för assistansersättning för 2025 till 27,56 miljarder, men i årets budget är detta sänkt till 26,92 miljarder, en minskning med 640 miljoner. För 2026 beräknas kostnaden nu till 27,82 miljarder jämfört med 28,99 miljarder för ett år sedan, en minskning med 1,17 miljarder.
Hur ser du på att regeringen sänker prognoserna kraftigt?
– Detta skickar en signal om att regeringen faktiskt inte planerar något konkret för att rätta till det som blivit fel med reformen. Stärkt assistans beslutades av riksdagen, för att fler skulle få tillgång till personlig assistans. Syftet var kristallklart. Myndigheterna tolkar lagen i motsatt riktning och ökningen blev tvärtom en minskning. Stärkt assistans för barn är därmed ett löfte som svikits, säger Cecilia Blanck.

Halverat föräldraavdrag gör inte så stor skillnad

Den reform av bedömningarna som regeringen gjorde i årets budget var att halvera det schabloniserade föräldraavdraget, vilket troligen börjar gälla från 1 jan 2026. Detta kommer dock inte att innebära någon större skillnad, säger Cecilia Blanck.
– Att kostnaden för det beräknades till 95 miljoner, jämfört med de hundratals miljoner som sparas i budgetprognoserna, tyder på att även politikerna är medvetna om att effekten inte kommer bli särskilt stor.

Frekvenskrav för förebyggande stöd

Det finns även andra saker än ”dubbla föräldraavdrag” som gör att Stärkt assistans inte tillämpas som det var tänkt, säger Cecilia Blanck.
– Att regeringen i propositionen skrev in ett frekvenskrav för det grundläggande behovet ”Förebyggande stöd” har försvårat för ytterligare en stor grupp som hoppades på Stärkt assistans. Där ser vi ändå en ljusning i och med de positiva Kammarrättsdomarna härom veckan (KR2094-24 och KR2480-24), som visar att kassans tolkning blivit alltför restriktiv.

Kassan tolkar så restriktivt de kan

Liberalernas talesperson Malin Danielsson, säger i en intervju på Assistanskoll att problemet är de medel som avsätts inte utnyttjas på grund av hårda bedömningar i rättspraxis. Detta är sant men inget nytt, säger Cecilia Blanck.
– Det är ett generellt problem att Försäkringskassan tolkar lagändringar så restriktivt de kan, för att låta domstolarna avgöra var gränserna går. För oss är det tydligt att de ofta går så långt att lagstiftarens intentioner frångås.

Föräldraavdraget borde nollas

Regeringen borde nu snabbt ta itu med att rätta till det som blev fel, särskilt runt föräldraavdraget, säger Cecilia Blanck.
– Föräldraavdraget behöver nollställas i förordningen, så att försämringen som Stärkt assistans innebar tas bort. Sedan bör de sätta i gång med arbetet att förtydliga lagen, så att det blir tydligt att det bara ska göras ett enda föräldraavdrag, nämligen det nya.
Vilka åtgärder vill du se för de grundläggande behoven?
– Det behövs ett omtag av hur de bedöms och det behöver sannolikt tillsättas en utredning för det. Vi skulle vilja gå ifrån det nuvarande fokuset på tid, som leder till minut- och sekundräkning. Det relevanta med grundläggande behov är ju vilken typ av behov man har, inte hur lång tid de tar. Timberäkningen borde sedan handla om helheten, inte om delarna.

Flera olösta frågor för statligt huvudmannaskap

Malin Danielsson säger i intervjun på Assistanskoll att det finns olösta frågor kring införandet av ett statligt huvudmannaskap, tex gränsen för att få assistans och överföringen av kommunala assistansbeslut- Malin Danielsson säger att införandet måste leda till att fler får assistans. Cecilia Blanck håller helt med om detta.
– Innan behovsbedömningarna rättats till går det inte att föra över huvudmannaskapet till staten. Många skulle förlora sin assistans, och det enda som kommunerna då får erbjuda är punktinsatser via hemtjänsten eller institutionsboende.
Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall sade i en intervju på Assistanskoll att gränsen för att få assistans är en olöst fråga.
Det verkar som att det finns olika syn mellan regeringspartierna om hur hård/tillåtande gränsen ska vara, hur ser du på det?
– Jag vet inte hur diskussionerna går inom regeringen. Men oavsett vilken av utredningens modeller man skulle välja måste de olösta frågorna klaras ut först – behovsbedömningarna och skyddsnätet vid tillfälliga lösningar.
Finns det andra problem?
– Ja, om staten blir ensam huvudman måste snabba beslut om tillfälligt utökad assistans kunna tas av Försäkringskassan, ibland på några dagar eller timmar. Det finns det ingen lösning för idag.


Åtgärder mot kriminalitet

Regeringen skriver i budgeten att de kommer att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen. Cecilia Blanck säger att assistansanvändarna har fått vänja sig vid att detta tema är politikernas fokus.
– Ingen blir mer upprörd än vi om personlig assistans missbrukas av kriminella. Men det får inte vara en orsak för politiker att inte genomföra nödvändiga reformer och förändringar, både av rätten till assistans och hur den ska ersättas.
Anhörigassistans och godmanskap har nämnts i detta sammanhang…
– Ja, men vi hoppas att politikerna förstått att närstående assistenter och gode män ofta är centrala för assistansens kvalitet och trygghet. Rätten till en god man en kan kommunicera med, och rätten att fritt välja sina personliga assistenter är grundpelare i självbestämmandet i personlig assistans, säger Cecilia Blanck.

Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2024-10-24

Skicka sidan till: