Anna Barsk Holmbom – ”Våga vägra förstatligande”
Enligt Dan Hovskär, KD, ska kommunala assistansbeslut som flyttas över till ett statligt huvudmannaskap därefter successivt omprövas efter då gällande rättspraxis. Detta visar på allvaret i situationen, säger Anna Barsk Holmbom.
– Om inte behovsbedömningarna ändras före förstatligandet kommer assistansreformens sotdöd att fortsätta.
Anna Barsk Holmbom, specialist på assistansfrågor på ABH–Utbildning och Rådgivning och förbundsordförande i Hjärnkraft, varnar för ett införande av ett statligt huvudmannaskap, och säger på sin blogg att vi måste våga vägra ett förstatligande.
– På sikt tror jag att ett förstatligande är bra och viktigt men om det skulle genomföras nu, utan att behovsbedömningarna är åtgärdade, kommer det att bli oerhört problematiskt för vissa grupper.
KD: ”Kommunala beslut ska omprövas successivt efter ett förstatligande”
Dan Hovskär, Kristdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor, sade i en intervju på Assistanskoll att de kommunala assistansbesluten ska flyttas över oförändrade till ett statligt huvudmannaskap, men därefter successivt omprövas efter då gällande rättspraxis. Detta visar hur avgörande det är hur behovsbedömningarna ser ut efter att förstatligandet är gjort, säger Anna Barsk Holmbom.
– Jag tror att alla förstår att om en högre gräns än 5-7 tim införs för att få assistansersättning innebär det, med dagens behovsbedömningar, att många med kommunala beslut skulle förlora rätten till assistans redan vid första omprövningen.
Omprövning sker även efter ”väsentligt ändrade förhållanden”
Liberalernas talesperson Malin Danielsson, säger i en intervju på Assistanskoll att det är en olöst fråga hur de kommunala besluten som flyttats över ska omprövas. Anna Barsk Holmbom säger att även om omprövningarna inte skulle sätta igång direkt finns det nästan ingen person som hela livet kan undvika en omprövning utifrån ”väsentligt ändrade förhållanden som kan påverka assistansen”.
– Så fort ett sådant dyker upp riskerar man en omprövning.
Mycket svårt beviljas assistans
Idag är det nästan nödvändigt att antingen ha ett mer medicinskt grundläggande behov som tex andning eller sondmatning alternativt ett starkt utmanande beteende för att beviljas assistansersättning, säger Anna Barsk Holmbom.
– Har du ”bara” fysiska funktionsnedsättningar är det svårt få de 20 timmar grundläggande behov som krävs för statlig assistansersättning eftersom man i bedömningen enbart räknar aktiva minuter när assistenterna ”gör något” med den assistansberättigades kropp. Det kan till och med vara svårt att få ihop mer än 5 - 6 timmar.
Vad krävs idag för att beviljas assistansersättning för de fyra grundläggande behoven, måltider, personlig hygien, av/påklädning och kommunikation?
– Eftersom bara de integritetskänsliga delarna räknas så räknas bara de minuter det tar att sätta på kläderna närmast kroppen för Av och påklädning. I matsituationen räknas bara tiden det tar att äta när den assistansberättigade för maten till munnen. I hygiensituationen räknas bara den tid det tar för assistenten att tvåla in eller kanske skölja av. Att finnas till hands utanför duschen räknas inte.
En sakta sotdöd av reformen
Idag är det således mycket svårt att nybeviljas assistans och de som har äldre beslut åker sakta ur reformen, antingen pga ändrade förhållanden som anmäls och leder till en omprövning, eller att personen avlider, säger Anna Barsk Holmbom.
– Det sker en sakta sotdöd av reformen utan några stora protester. Sedan okt 2015 har antalet assistansberättigade minskat med nästan 3000 personer.
Vad sker om det införs regelbundna omprövningar igen?
– Det vore naturligtvis lika illa om man återinför omprövningarna. Men då finns i alla fall något att protestera emot som jag dessutom tror skulle kunna samla ”massorna”.
Återinför helhetstänkande
Innan ett statligt huvudmannaskap införs måste vi återgå till den helhetssyn som fanns när reformen infördes, när rätten till assistans innebar att man hade mer än 20 timmars behov av hjälp i komplicerade situationer, säger Anna Barsk Holmbom.
– Det borde vara självklart att det inte går att skilja minutrarna som assistenterna t ex torkar den assistansberättigade efter ett toalettbesök från de minuter man står utanför toalettdörren och väntar. Hela situationen måste räknas!
Gräns på 7 timmar ger inte fler assistansberättigade
De tre alternativen i Lars Löövs utredning var en gräns på 3 tim/grundläggande och 20 timmar assistansbehov totalt/vecka eller enbart 7 tim grundläggande behov/vecka eller huvudförslaget som innebar att den bedömning som görs idag (5-7 tim) i kommunerna övertas av Försäkringskassan. Malin Danielsson säger på Assistanskoll att gränsen för att få assistans i statligt huvudmannaskap är en olöst fråga, men att Liberalerna anser att gränsen ska sättas så att fler får rätt till assistans. Anna Barsk Holmbom tolkar det som att liberalerna stödjer utredningens alternativa förslag att 3 timmars grundläggande behov ska ge rätt till assistans.
– Frågan är om de får med sig övriga partier på det? Om gränsen blir 5-7 eller i värsta fall 7 tim får INTE fler assistans utan i bästa fall lika många. Jag tror att det krävs en stor tydlighet från brukarrörelsens sida att man inte kommer att acceptera förstatligandet om det blir en gräns på 5-7 eller 7 timmar.
Finansens krav ställs mot konsekvenserna
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall säger på Assistanskoll att kvalifikationen för att få assistans är en svår fråga med många svåra avvägningar. Anna Barsk Holmbom anser att dessa avvägningar handlar om finansens krav på lägre kostnader kontra vad som händer om man sätter gränsen så högt som vid 7 timmar.
– De personer som då skulle förlora rätten till assistans vid en eventuell omprövning kommer inte att vara utan behov helt plötsligt utan behoven ska tillgodoses av kommunerna. Vad innebär det och hur skulle det utformas? Hemtjänst och gruppboenden?
Våga vägra förstatligande
Det kan kännas svårt, kanske övermäktigt, att förstå vad som är bäst att göra i dagens situation, säger Anna Barsk Holmbom.
– Å ena sidan är det oerhört viktigt med ett förstatligande. Framförallt får motsatsen, en kommunalisering, aldrig bli ett alternativ. Å andra sidan måste vi kräva en ny utredning om behovsbedömning INNAN ett förstatligande genomförs. Till dess, våga vägra förstatligande, säger Anna Barsk Holmbom.