Bengt Westerberg, författare till LSS förarbeten – ”Den låga schablonuppräkningen är i praktiken en nedskärning”
Indelningen i grundläggande behov borde slopas, och kommunerna borde kunna fortsätta bevilja assistans efter ett förstatligande, säger Bengt Westerberg. Han oroas samtidigt över assistansens framtid i dagens oroliga ekonomiska tider.
– Funktionsrättsrörelsen behöver nå ledande politiker, inte bara partiernas socialpolitiska talespersoner.
Bengt Westerberg som var Folkpartistisk socialminister när personlig assistans infördes 1994, säger har inte uppfattat att något väsentligt har hänt under nuvaranderegerings första år vad gäller personlig assistans och LSS.
– Men jag säger det med den reservationen att jag inte har följt utvecklingen särskilt noga under senare år.
Hur ser på att Camilla Waltersson Grönvall (M) fick ansvaret på LSS och inte någon från L eller KD?
– Jag tror inte att det gör någon större skillnad.
Mycket kritisk till krav på medborgarskap
Tidöavtalet säger att det ska utredas om det är förenligt med EU-rätt att rätten till assistans kan knytas till svenskt medborgarskap. Bengt Westerberg är kritisk.
– Det är en märklig tanke att personer med allvarliga funktionsnedsättningar som har uppehållstillstånd i Sverige inte skulle ha rätt till insatser, oavsett om det handlar om assistans eller andra.
Kommuner måste kunna fortsätta bevilja assistans
Lars Lööws utredning föreslog att statligt huvudmannaskap införs från 1 jan 2026. Huvudförslaget innebär att Försäkringskassan ska ta över den rättspraxis som finns i kommunerna idag när de beviljar assistans. Bengt Westerberg säger att han inte tillhör de som känner odelad entusiasm över ett statligt huvudmannaskap.
– Men om Lööws utredning får uppbackning från funktionshinderrörelsen kan det finnas skäl pröva förslagen. Men man måste noga följa utvecklingen och ha beredskap för justeringar.
Kommunerna föreslås inte kunna bevilja assistans efter förstatligandet…
– Det är just detta min största oro gäller. Försäkringskassan kommer även med en mer generös tillämpning att säga nej till många. Erfarenheten visar, om jag har förstått det rätt, att det bästa alternativet till assistansersättning ofta är just – kommunalt beviljad personlig assistans. Nu blir kommunerna hänvisade till andra åtgärder. Om det är bra eller dåligt kan bara erfarenheten utvisa. Blir det dåligt måste man snabbt kunna korrigera kursen.
”I praktiken en nedskärning”
Schablonbeloppet höjdes senast med 1,5 % medan assistenternas löneökningar ligger mellan 3-4 %. Det innebär en real urholkning av stödet vilket kommer att få konsekvenser, säger Bengt Westerberg.
– Det kommer att göra det svårare att rekrytera personal och gå ut över kvaliteten.
Hur blir framtiden för assistansen om inflation och löner nu stiger mycket mer än uppräkningen av schablonen?
– Det innebär i praktiken en nedskärning.
Vill avskaffa grundläggande behov
Det finns ännu inga tecken på att regeringen vill förändra behovsbedömningarna, tex att grundläggande behov ska räknas i sin helhet. Bengt Westerberg anser att indelningen i grundläggande och andra behov är konstlad.
– Den fanns inte när assistansen introducerades, utan tillkom efter en lagändring 1996. Jag skulle helst se att en återgång till den ursprungliga ordningen som såg till hela behovsbilden.
Vad drev fram den hårdare rättspraxis som sedan domen i Regeringsrätten 2009 gjort att grundläggande behov delas upp i integritetsnära delar…
– Det var då lagändringen från 1996, då begreppet grundläggande behov infördes, fick genomslag genom tolkning i högsta rättsinstans.
Varför tror du det dröjde ända fram till 2009?
– Jag skulle gissa att det dröjde innan Försäkringskassan och kommunerna på allvar började fundera på vad den nya lagparagrafen skulle kunna innebära och sedan tog det tid innan de första ärendena nådde högst instans.
Påverkades det även av värderingar och tidsandan i samhället vid den tiden?
– Ja, man kan nog inte utesluta att tolkningen också påverkades av de snålare tongångar som då hördes från politiskt håll.
Olika synsätt har funnits hela tiden
Bengt Westerberg har just fyllt 80 år. På frågan hur personlig assistans kunde infördes i början på nittiotalet säger Bengt Westerberg att det från mitten på 60-talet fanns en strävan att skapa förutsättningar för att personer med svåra funktionsnedsättningar skulle kunna leva som andra.
– Men man var medveten om att det skulle kosta en del, så i de ursprungliga direktiven till 1989 års handikapputredning, som ledde fram till LSS, stod det att den inte fick föreslå några kostnadskrävande reformer.
Det var först när direktiven ändrades, efter påtryckningar från bl a oss i dåvarande Folkpartiet, som det blev möjligt för utredningen att föreslå LSS och assistansen, fortsätter Bengt Westerberg.
– Men som vi har hört mycket i debatten sedan dess finns det fortfarande många som tycker att det är för dyrt och att personer med funktionsnedsättning borde nöja sig med mindre. Så olika synsätt har nog funnits hela tiden.
Rörelsen måste nå ledande politiker
Om assistansen ska finnas kvar i sin nuvarande form när det blir svårare ekonomiska tider, måste funktionsrättsrörelsen få med sig fler ledande politiker, som partiledare och ekonomiska talespersoner. Det räcker inte med socialpolitiska talespersoner i funktionshinderfrågor, säger Bengt Westerberg.
– Min erfarenhet är att de som är inriktade på funktionshinderfrågor ofta är positiva till olika insatser, men när dessa innebär kostnader är det annat som prioriteras. Den begränsade höjningen av assistansersättningen är ett illustrativt exempel. Därför måste funktionshinderrörelsen skapa ökad förståelse även från dem som har det övergripande ansvaret. Att få dem intresserade är den största utmaningen.
”Är inte med i något parti idag”
I en tidigare artikel på Assistanskoll sade Bengt Westerberg att han skulle rösta på Centern i valet.
Är du med i något parti idag?
– Jag röstade på Annie Lööf i riksdagsvalet men på Liberalerna i region- och kommunvalen. Jag är i dag inte med i något parti och har inte heller för avsikt att bli det. Men jag är och förblir socialliberal och skulle i och för sig gärna återvända till Liberalerna om partiet återgick till en mer socialliberal kurs.
Hur ser du på Liberalernas politik kring LSS i den nya regeringen?
– Jag har ingen insyn i hur de driver frågan, säger Bengt Westerberg.