”Robotar bör bli en rättighet – som andra hjälpmedel”

Humanoida robotar kan stärka äldre och funktionsnedsattas makt över sina egna liv och ge stöd som idag inte anses kostnadseffektivt, säger professorerna Joakim Gustafsson och Danica Kragic på KTH. Samtidigt måste människornas relationer till robotarna diskuteras.
– Ju mänskligare robotarna blir, desto starkare emotionella band kommer vi att ha till dem, säger Danica Kragic.

Läs tidigare artikel: KTH testar humanoida robotar för äldre och funktionshindrade

I förra artikeln på Assistanskoll beskrev Danica Kragic, professor i datavetenskap och Joakim Gustafsson, professor i speech technology vid KTH, hur de i SAInt-projektet under fem år kommer att testa hur humanoida robotar kan utföra uppgifter inom hemtjänst och personlig assistans.

Hoppas på förändrad syn på vilket stöd som kan ges

Danica Kragic som har en 18-åring son är assistansanvändare, vill att införandet av robotar leder till en förändrad syn på vad äldre och personer med funktionsnedsättning kan få hjälp med. Hon vill inte att robotarna bara ska användas effektivt när de städar, matar eller duschar den person de hjälper för att spara "batteri och tid", motsvarande hur det ofta fungerar i hemtjänsten idag. De ska även kunna sitta och fika, samtala och göra saker som idag inte anses kostnadseffektiva.
– Jag hoppas verkligen på en förändring här! Att tex fika, samtala och promenera måste värderas högre - det är just mycket av det en människa behöver!
Hur ser du på att det blivit allt svårare att beviljas personlig assistans i Sverige och att resurserna minskats?
– Det är hemskt för alla inblandade, den funktionshindrade, syskon och familj. Jag hoppas verkligen detta kan förändras.

”Tekniken bör integreras i välfärdssystemet”

En humanoid robotkropp kostar idag runt 1,5 miljoner kronor. Danica Kragic anser att detta inte bör vara en lyxvara för de rika, utan en integrerad del av välfärdssystemet precis som rullstolar eller personlig assistans.
– Det bör subventioneras precis som hjälpmedel eller personlig assistans. Men jag tror att det kommer att behöva fungera på ett annat sätt än idag, bara statlig finansiering räcker nog inte. Det kommer även att handla om avancerade försäkringar och en massa saker som just nu inte finns.
Finns det inte en risk att politiker ser en chans att dra ner på nattpatruller eller hemtjänstbesök så fort tekniken fungerar "hyfsat"?
– Hoppas verkligen inte det! Därför vill vi börja tidigt med att utvärdera tekniken och kommunicera resultaten så att de kommer till allmän nytta och som underlag för att ta bättre beslut kring tekniken.

Ser det som Independent Living

SAInt projektet använder sig av begreppet Independent Living. Joakim Gustafsson, professor i speech technology vid KTH, anser att tekniken främjar Independent Living.
– Vi vill att människor inte ska behöva flytta till en institution utan kunna fortsätta att bo hemma med hjälp av robotar.
Roboten skulle även kunna motverka ensamhet och isolering genom att hjälpa personen hålla kontakt med släktingar och vänner.
– En robot skulle kunna säga "Det var länge sedan du pratade med din mamma, ska jag ringa upp henne".

Independent Living att bli självständig

För Danica Kragic är Independent Living att roboten gör att en person kan lämnas ensam och gör det möjligt för hennes son att bo självständigt i eget boende.
– Min son Jonathan är ingen kandidat för något gemensamt boende. Han kan inte vara ensam på ett rum, han kommer gå till andras rum och störa. För honom kan Independent Living handla om att han får hjälp och stöd med vad man inte får göra.
Och en robot fungerar annorlunda än en människa, fortsätter Danica Kragic.
– Den blir aldrig irriterad, dömer inte och den kan upprepa instruktioner oändligt många gånger utan att tappa tålamodet eller tycka att situationen är jobbig.

Ska roboten kunna säga nej, och när?

Tekniken väcker också svåra frågor om självbestämmande, säger Joakim Gustafsson.
– Om en person som äter eller dricker för mycket ber roboten om mat, ska den då alltid värna personens autonomi eller agera "förnuftig" vårdare och låsa kylen?
Ska roboten få säga "nej, du ska inte ta ett glas vin till nu"?
– De här svåra frågorna kommer att komma upp och måste diskuteras. Det handlar inte bara om att säga ja eller nej till att "låsa kylskåpet". Det kan även handla om att säga ja eller nej till att ge en dödlig dos sömnmedel om personen kräver att få det.
Ska det vara inprogrammerat i roboten hur långt den ska låta den person den hjälper själv bestämma över saker i hemmet?
– Inte inprogrammerat men vi hoppas att det finns anpassning och inlärning hos en robot som agerar utifrån människans behov.

Och om någon slår på roboten?

Kommer robotarna att fungera med personer som regelbundet har aggressionsutbrott och som troligen skulle slå på roboten? Danica Kragic säger att man här kan inspireras av hur människor arbetar med att förebygga detta i liknande situationer.
– Eller så bygger man robotar som inte går sönder så lätt.
Kommer roboten att försvara sig?
– Nej, jag ser inte framför mig att robotar kommer att ’skydda’ sig. Företagen är dessutom livrädda att deras robotar ska skada någon och ingen vill vara den första vars robot dödar en människa. Men olyckor kommer att ske, som med självkörande bilar. Det är svårare att navigera i ett stökigt hem än att köra på en väg.
Vem är ansvarig om en robot skulle skada en människa?
– Det återstår att se hur man tar fram riktlinjer och lagar om vad som gäller. Det involverar inte enbart användaren och tillverkaren, utan också försäkringsbolag.

Emotionella band och risker

Det finns också en elefant i rummet. Vad händer med oss emotionellt när vi börjar interagera med en humanoid robot dagarna i ända? Det finns en debatt på allt från SVT till Reddit om känslomässiga relationer till tex ChatGPT. Danica Kragic säger att robotarna på samma sätt som ChatGPT kommer att minnas vad du sagt, och du kommer att kunna prata om dina känslor med roboten.
– Det innebär att vi kommer att knyta an till dem.
Denna utveckling är på både gott och ont och ju mänskligare robotarna blir, desto mer kommer vi att ha emotionella band till dem, säger Danica Kragic.
– Detta syns inte minst på marknaden för sexdockor. Vi kan inte stoppa teknologin, men vi kan driva forskningsprojekt som visar den goda sidan och skapar behov av "nyttiga" robotar.

Kan informationen läcka ut?

Hur ska all den information som robotarna tar in och använder hanteras? Integritetsfrågan är central och kanske den största stötestenen, säger Danica Kragic.
– Strategin är att hålla all information lokalt för att skydda den enskilde. Vi ska inte använda ChatGPT [i molnet] utan datan används för att köra saker i hemmet eller på roboten och ska inte lämnas ut.
Finns det en risk att data kommer ut ändå?
– Ingenting är helt säkert, det finns risker här, precis som det finns en risk i ett digitalt journalsystem, säger Danica Kragic.

Danica Kragic och Joakim Gustafsson intervjuades av Kenneth Westberg 2025-11-30