Polisen Region Väst - ”Vi vill inte begränsa funktionsnedsattas rättigheter”

Kriminaliteten handlar inte om att assistansberättigade eller assistenter fuskat och bolagen blundat, utan att ledningen använder bolaget i brottssyfte. Det säger polismästare Jens Ahlstrand. Han råder assistansberättigade att välja säkra kort och anordnare med goda referenser.
– Vi ser en stuprörsuppdelning av branschen, med en mer laglydig och en mer kriminell del.

”drygt 50 % av alla aktiebolag används i brottsupplägg”

Jens Ahlstrand, polismästare och chef för den polisiära Underrättelseenheten, region Väst, säger att man bedömer att drygt 50 procent av aktiebolagen som fick tillstånd före 2021, och hela 70 procent av de som fick tillstånd därefter, används i brottsupplägg av sina bolagsledningar, att de existerar för att användas i kriminalitet, ofta styrda av kriminella nätverk.
Menar du att det massproduceras assistansbolag av kriminella som de sedan flyttar runt kunder mellan?
– Vi vill inte använda ordet massproduceras, men det som frågan beskriver sker i stor omfattning och med hög nivå av central organisation.
Har du någon uppfattning om hur situationen är i andra organisationsformer än aktiebolag, tex ekonomiska föreningar och anordnare som inte gör vinst?
– Vår generella uppfattning är att den organiserade brottsligheten oftast väljer aktiebolag som organisationsform, både inom assistans och i allmänhet. Det vill säga att brottsligheten generellt är mindre utbredd inom andra organisationsformer.

Handlar inte om att brukare eller assistenter fuskat och bolaget blundat

Rapporten använder begreppet ”tydliga indikationer” på kriminalitet på ett aktiebolag. Det kan vara tydliga indikationer på att bolaget används till brottslighet av de som styr bolaget, säger Jens Ahlstrand.
– Det måste inte finnas en koppling till kriminella nätverk, men vi bedömer att det gör det i de allra flesta fallen.
Kan det vara att en assistansberättigad överdrivit sin funktionsnedsättning, fått mer assistans och bolaget blundat för det?
– Nej, det räcker inte att en brukare eller en assistent har fuskat och att bolaget blundat. Det ska vara så systematiskt att vi bedömer att kriminaliteten är en väsentlig del av ledningens syfte med att driva bolaget.
Är kriminella nätverk ni beskriver i rapporten de gäng med våldskapital som finns i tex utsatta områden?
– Vi talar i rapporten om ”välkända nätverk”, sådana har i allmänhet stort våldskapital. Det grova våldet har sällan en direkt koppling till assistansbrottslighet, men de existerar och ackumulerar brottsvinster inom samma vittförgrenade nätverk.

Bolagen det viktigaste målet för brottsbekämpning

Rapporten säger att kontrollen behöver byta fokus från assistansberättigade till bolagen och bolagsledningarna.
Menar ni att kriminaliteten inte utgår från assistansberättigade?
– Ibland ser vi kriminalitet som sker på enskilda brukares eget initiativ, så vi påstår inte att det inte existerar. Men vi tycker att bolagsledningarna är den viktigaste nivån att bekämpa brottsligheten på. Anledningen till att brottsligheten är så utbredd i branschen är att det är så storskaligt organiserat på initiativ av organisatörer inom organiserad brottslighet. Enskilda brukare och assistenter är i många fall främst dessa organisatörers verktyg.
Har det kanske varit för mycket fokus på kontroll av de assistansberättigades behov där Försäkringskassan tex räknar hur många minuter ett toalettbesök för den som söker om assistans?
– Vårt budskap är att fokus har varit alltför mycket bara på det, och att det har varit för lite fokus på ledningar och organisatörer.

Stuprörsindelning av branschen

Sophie Karlsson i IfA säger att hon inte ser den kriminalitet det talas om i rapporten. Kan det vara så att det finns olika ”världar” eller ”stuprör” i assistansbranschen, en med mycket kriminalitet och en mer seriös del? Ja, svarar Jens Ahlstrand.
– Vi kan mycket väl tänka oss att det finns en hel del sådan stuprörsuppdelning, där en mer laglydig och en kriminell del inte interagerar så mycket med eller ser så mycket av varandra.

Obehindrad informationsdelning sedan 1 dec i år

Polisen, IVO, Skatteverket, och flera andra myndigheter samarbetar tätt i arbetet mot brottslighet i personlig assistans och utbyter information hela tiden, säger Jens Ahlstrand.
– Från 1 december får vi dela information så gott som obehindrat, så i den utsträckning som informationsdelning eventuellt varit ett hinder tidigare, ska det hindret vara så gott som helt borta nu.

”Vi agerar när vi kan agera”

Varför kan Polisen inte ingripa mot dessa bolag om de bedömer att de är kriminella? Jens Ahlstrand svarar att brottslighet i personlig assistans har hög prioritet och om uppgifterna hade varit av sådan art att myndigheter hade kunnat agera på dem, hade Polisen redan agerat.
– Polisen och andra brottsutredande myndigheter driver rättsprocesser när det finns uppgifter som kan användas. IVO ingriper när det finns uppgifter som ger lagstöd för att återkalla tillstånd, och en dryg tiondel av alla tillstånd som har delats ut sedan 2011 har återkallats.

Välj säkra kort, anordnare med goda referenser

Sophie Karlsson i IfA har i en intervju på Assistanskoll krävt information om vilka bolag, och personer i dem, som Polisen anser existerar för att användas i kriminalitet. Jens Ahlstrand svarar att man inte kan säga vilka bolag och personer det handlar om.
– Detta eftersom det baseras på underrättelseinformation som är sekretessbelagd. Underrättelseinformation är inte samma sak som information i en förundersökning utan syftar till att identifiera och belysa kriminell verksamhet.
Hur ska en enskild assistansberättigad kunna veta om deras bolag är kriminellt eller inte? Vilket råd skulle du ge en enskild assistansberättigad?
– Ett råd är nog att välja säkra kort. Att välja en anordnare som man har goda referenser på, som man känner att man kan lita på. Vilket inte måste vara en privat aktör, det kan också vara kommunen. Det kan kännas onödigt att ta risker när marknaden ser ut som den gör.

Svårt veta vilka som är målvakter

Hur kan då alla dessa bolag komma igenom tillståndsgivningen på IVO? Jens Ahlstrand säger att man inte studerat detta i detalj.
– Det är i många fall mycket svårt att se att det finns kriminella bakom ett nystartat bolag. Det enda de kriminella behöver göra är i princip att hitta ”målvakter” som inte har använts eller är kända för brottslighet tidigare som kan fronta bolaget.
Ni borde vara ganska kritiska mot IVO?
– Nej, vi är inte kritiska mot IVO, de kan inte förväntas upptäcka bolagens kriminella kopplingar och intentioner.
Vilka förändringar vill du se i tillståndsgivningen?
– Om tillståndsgivning och kontroll ska kunna upptäcka brottsligheten i högre utsträckning, behöver den bli mycket mer närgången än vad den är idag.
Vad innebär en mer ”närgången” kontroll?
– Granskaren behöver få både en relation till personerna som driver bolagen och en detaljerad och verifierad insikt i deras ekonomi. Hur kontrollverktygen ska utformas för att uppnå det, bör formuleras av tillsynsfunktionen.

Syftet med rapporten är att öka medvetandet

På de bolag som fått tillstånd innan 2021 har man gjort stickprov på 60 av 595 bolag. Detta ger ungefär 90 procent statistisk konfidens och ett skattningsfel på max 10 procent, säger Jens Ahlstrand.
– Det bedömer vi är tillräckligt för våra syften med rapporten. Även den andel vi bedömer vara lite drygt hälften i själva verket ”bara” är drygt 40 procent, är det fortfarande alarmerande siffror.
Vilka konkreta åtgärder vill ni se från regeringen?
– Vi ser det inte som vår uppgift att efterfråga åtgärder från regeringen. Vi håller oss till vad vi skrivit om vad vi tror om olika åtgärders effektivitet och vad som är mer eller mindre genomförbart. Syftet med rapporten är att öka medvetandet och inspirera till aktiva åtgärder.

Utnyttjar de assistansberättigade de kan utnyttja

Det är inte lätt att se att bolagen är kriminella, när de fuskar med tidsredovisningar eller ekonomiska redovisningar, säger Jens Ahlstrand.
– Om företaget levererar mindre assistans till brukare än vad de har rätt till och vad de redovisar, gör de troligen inte det till alla, utan bara till de med minst möjligheter att bevaka vad de får. De brukare som har större möjligheter att bevaka vad de får, hanteras utan fusk och ser inte vad bolaget gör med de andra brukarna. En central strategi här är att blanda upp de inkorrekt utförda delarna med det de gör korrekt.

Medger att antaganden om mörkertal är en svaghet

Rapporten bygger sina slutsatser på underrättelseinformation och myndigheternas egna bedömningar, inte på fällande domar. De höga procentsatserna (att 70 % av nya bolag är kriminella) är inte faktiska observationer, utan resultatet av antaganden om hur stort mörkertalet är. Detta är en svaghet medger Jens Ahlstrand.
– Jo, det är en svaghet, men vi gör vårt bästa för att få ut så adekvat information som möjligt till allmänheten om den bild vi ser och tycker är alarmerande. Vi har noga övervägt om vi skulle göra antagandena om mörkertalet i rapporten eller inte.
Varför beslutade ni er för att göra det?
– Eftersom det är uppenbart för oss att våra ”råa” resultat (56 respektive 43 procent) är underskattningar och att vi måste berätta det. Och när vi berättar att de är underskattningar, kommer läsare att vilja göra egna bedömningar. Då är det bättre att vi själva som har ett bättre underlag gör det.
Finns det inte en risk att kriminalitetens omfattning överskattas om man bedömer och arbetar med fuskfall hela tiden?
– Isåfall är grundproblemet att bedömarna i sitt arbete ser ett skevt urval av verkligheten där de problematiska delarna är överrepresenterade, och att de därigenom skulle få en överdrivet negativ bild av helheten. Vår studie har arbetat utifrån ett totalurval och ett slumpurval och ska därför inte kunna drabbas av det.
Ser du en risk att dessa höga uppskattade siffror kan skapa en moralpanik som drabbar hela branschen orättvist?"
– Vi känner själva att vi har en stark moralisk skyldighet att berätta för samhället när vi bedömer att hälften eller mer av aktörerna i branschen är kriminella. Vi utgår också från att seriösa aktörer välkomnar tillsyn och att de vill att oseriösa aktörer försvinner.

”Vi vill inte begränsa funktionsnedsattas rättigheter”

Vissa anser att debatten och jakten på kriminella inom personlig assistans kan leda till än hårdare bedömningar av de assistansberättigade så att fler personer förlorar sin assistans. Detta tycker inte Jens Ahlstrand är Polismyndighetens sak att bedöma.
– Vårt uppdrag är att förebygga, förhindra och utreda brottslighet.
Anser du att det är möjligt att samhället ger funktionshindrade stöd i form av personlig assistans utan att det uppstår kriminalitet?
– Det är utan tvekan fullt möjligt att ha personlig assistans utan att det leder till omfattande brottslighet. Frågan är snarare hur svårt det ska vara att få tillstånd att bedriva assistansen privat och hur mycket myndighetskontroll som behöver finnas över privata utförare. Givetvis är vi inte för att begränsa funktionsnedsattas rättigheter, vi vill att verksamheten kring assistans ska vara utan kriminell påverkan. Ser ni en risk att de anordnare med koppling till kriminalitet konkurrerar ut de seriösa anordnarna genom att tex fuska till sig vinster?
– Vår undersökning har inte haft det syftet, men tittar man generellt på välfärdsbrott och upphandling ser vi den sortens kopplingar.

Vill lyfta frågan om antalet anordnare

Rapporten säger att en jämförelse av hemsidor hos aktiebolagen visar att de har mycket lika utbud. Sophie Karlsson på IfA menar att det inte ger hela bilden utan att det kan finnas skillnader som inte syns direkt på hemsidan.
Hur noga har ni utrett skillnaderna i utbudet hos bolagen?
– Vi har inte utrett den frågan mer än att vi har gjort observationen av hemsidorna.
Rapporten vill minska antalet assistansanordnare, skulle inte det minska den valfrihet som är en grundtanke i LSS-lagstiftningen?
– Vi vill lyfta frågan om hur många vi kan hantera på ett tryggt och ekonomiskt försvarbart sätt. Liksom om det verkligen behövs så många anordnare som idag för att skapa tillräcklig valfrihet. Vårt syfte är att väcka tanken, säger Jens Ahlstrand.

Jens Ahlstrand intervjuades av Kenneth Westberg 2026-01-13