läs skrivbordsversionen istället

STIL försiktigt positiva till att Försäkringskassan tar över

Ulrika Norelius, verksamhetsledare på STIL

I stället för en utlovad indexering av assistansersättningen skjuter regeringen över ansvaret på Försäkringskassan. Ulrika Norelius ser försiktigt positivt på att man vill återgå till en tidigare modell, men varnar för att låta politikerna komma undan med sina brutna löften.
– Timbeloppet måste höjas efter de faktiska kostnaderna och den urholkning som skett måste tas igen.

Det blev ingen indexering av assistansersättningens timbelopp. Istället vill M-KD-L-regeringen som stöds av SD att Försäkringskassan i sitt budgetunderlag ska lämna förslag till regeringen på hur mycket assistansersättningens timbelopp ska räknas upp. Att det inte blev något besked om indexering eller schablonhöjning i vårbudgeten var väntat, säger Ulrika Norelius, verksamhetsledare på STIL.
– Jag hade såklart hellre sett en indexering och en schablonhöjning redan nu. Samtidigt är det positivt att frågan adresserades i vårbudgeten överhuvudtaget, det visar att regeringen förstår att den inte går att ignorera.

Återgång till systemet före 2017

Regeringens plan innebär i praktiken en återgång till hur det såg ut innan Finansdepartementet tog över ansvaret 2017, säger Ulrika Norelius.
– Under den perioden grundades uppräkningen mer på verkliga kostnader, Försäkringskassan lämnade ett förslag efter att SKR hörts, och beloppet räknades upp med i snitt drygt tre procent per år. Sedan regeringen tog över ansvaret har ersättningen i stället tappat i köpkraft. Vår förhoppning är att vi nu kan återvända till en liknande modell.

Måste utgå från faktiska kostnader

Det allra viktigaste är att Försäkringskassan tar fram förslaget i samråd med relevanta parter, SKR, representanter för anordnare och assistansanvändare, säger Ulrika Norelius.
– Vi har alla olika perspektiv och kunskap att bidra med, och utan den bredden blir beräkningen inte rättvisande.
Vilka direktiv bör Försäkringskassan få?
– Det är avgörande att förslagen är välförankrade i de faktiska kostnaderna. Annars finns en risk att Försäkringskassan enbart utgår från de lönekostnader som syns i tidsredovisningen. Anordnare har många andra kostnader som inte fångas där — administrativ tid, utbildningstid, uppsägningslöner eller sjuklöner som kommunen inte ersätter.

Svaghet att regeringen har sista ordet

Att förslaget föreslås lämnas i Försäkringskassans budgetunderlag innebär att det presenteras tidigt på året, vilket ger en längre framförhållning, säger Ulrika Norelius.
– Det är en tydlig förbättring jämfört med dagens ordning, där ingen utanför Finansdepartementet vet hur beloppet räknas fram. Förutsatt att regeringen godtar förslaget kan det innebära en återgång till en ordning där beräkningen faktiskt går att följa och granska, även om en indexering såklart hade gett bäst förutsägbarhet.
Kommer inte beslutet om höjningen ändå i slutänden ligga hos regeringen?
– Jo, det är en central svaghet i den aviserade modellen. Det finns inget som förpliktigar regeringen att följa Försäkringskassans beräkning. Men det öppnar upp för möjligheten att driva opinion. Om regeringen väljer att gå emot sin egen myndighets förslag blir det tydligt att det är ett politiskt beslut.

Det som förlorats måste tas igen

Uppdraget till Försäkringskassan behöver också hantera att schablonen halkat efter kostnadsutvecklingen under lång tid, säger Ulrika Norelius.
– Uppdraget måste utformas så att beräkningen framöver faktiskt följer kostnadsutvecklingen, samtidigt som man tar igen det som har gått förlorat.
Vad borde nivån på timbeloppet vara?
– Timbeloppet borde ligga på runt 400 kr (jämfört med dagens 347,70 kr) för att motsvara de verkliga kostnaderna.

Förebygg att Kassan tar ”budgethänsyn”

Finns det inte en risk att Försäkringskassan tar budgethänsyn och lyssnar” på vad regeringen vill när de ska föreslå schablonhöjning? Ulrika Norelius säger att hon utgår från att Försäkringskassan sköter sitt uppdrag som en oberoende myndighet.
– Något annat vore djupt problematiskt. Samtidigt finns det skäl att vara vaksam. Vi har under de senaste åren sett hur Försäkringskassan drivit rättsutvecklingen i takt med att regeringen uttryckt att kostnaderna ska ner. Därför är det avgörande att uppdraget formuleras tydligt, så att det inte ger utrymme för statsfinansiella hänsyn att styra beräkningen.

Har inte glömt regeringens svek

Regeringen sade först att indexeringen skulle komma och därefter att de arbetar på frågan tills beskedet kom att Försäkringskassan ska ta över.
Hur har regeringen hanterat schablonbeloppet och en indexering?
– Höstbudgeten var ett svek, och det har vi inte glömt. Regeringen hade utlovat en indexering som sedan uteblev. Nu används i princip samma formulering, men ordet ”indexering” har bytts ut mot att Försäkringskassan ska lämna förslag. Samtidigt är den återgång som nu aviseras ett steg i rätt riktning, systemet som gällde fram till 2016 fungerade bättre än det vi har idag. Vi vill nu se konstruktiva förslag från politikerna inför riksdagsvalet, säger Ulrika Norelius.

Ulrika Norelius intervjuades av Kenneth Westberg 2026-04-23

Skicka sidan till: